En manlig hockeyspelare tjänar mer än ett helt damlag

I svensk elithockey är genomsnittslönen för manliga hockeyspelare 121 000 kr – det är mer än 20 gånger den kvinnliga snittlönen på 5500 kr.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Hockey illustration ojämställda löner I svensk elithockey är genomsnittslönen för manliga hockeyspelare 121 000 kr – det är mer än 20 gånger den kvinnliga snittlönen på 5500 kr. Den manliga hockeyspelaren tjänar alltså mer än den sammanlagda lönen för ett helt hockeylag på damsidan. Det visar Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden.” 

I en ny rapport om löner och villkor inom svensk ishockey från fackförbundet Unionen och Sico, Intresseorganisationen för ishockeyspelare, svarar endast sju procent av de tillfrågade kvinnorna att de kan leva på sin inkomst från ishockeyn. För herrar är motsvarande siffra 99 procent.

Nästan alla elitspelande damer måste jobba eller plugga vid sidan av sitt sportande

Den genomsnittliga lönen för en manlig hockeyspelare är 120 869 kronor. Därutöver får 84 procent av de manliga proffsen någon form av ekonomisk bonus . Av de kvinnor som har en fast inkomst per månad är snittbeloppet 5344 kr, och bara nio procent får någon ekonomisk bonus utöver lönen.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder

För ojämställdheten påverkar såklart damernas liv. Nästan alla elitspelande damer måste jobba eller plugga vid sidan av sitt sportande.

– Samtidigt måste man hitta en flexibel arbetsgivare, så att jobbet går att anpassa till träningar och matcher, säger Klara Stenberg, Sico.

Den ökade stressen kvinnorna lever under kan även påverka spelet.

– Ska du träna eller spela match efter en hel dags jobb så har du kanske inte samma energi och fokus som om du hunnit vila, vilket kan öka skaderisken hos kvinnor, säger Klara Stenberg.

Med det sagt – hockeydamerna håller fantastiskt hög klass.

– Damerna lägger lika mycket tid och energi på hockeyn som herrarna. De brinner verkligen för sin sport. Jag tycker att det är mäktigt att se, säger Klara Stenberg.
 

Hockeydamerna håller fantastiskt hög klass

Ändå går det inte att leva på luft och passion. Hockey är en dyr sport; skridskor, klubbor, istider – allt kostar pengar. I vissa föreningar får damerna ärva herrarnas kläder. Inte ens egna omklädningsrum är en lyx alla damspelare kan räkna med. Herrhockeyn är visserligen en större sport än damhockeyn sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet, och därför finns mer pengar till löner. Men att bara se till sportens omsättning är att förenkla debatten. Ska vi på sikt få till en förändring måste förbund och föreningar prioritera och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar.

– För att uppnå jämställdhet inom elithockeyn måste nyckelaktörer ta ansvar och långsiktigt investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger Martin Linder.

Inte minst Luleå hockey är ett positivt exempel på vad som händer när man även satsar på flickor och damer.

– De ser att det gynnar välmåendet i hela föreningen. De har fått en bättre återväxt och jämställdhetstänket lockar till sig sponsorer, säger Klara Stenberg.

Unionen är inte bara Sveriges största fackförbund – vi är också idrottens fackförbund. Unionen organiserar anställda idrottsutövare och kanslipersonal inom idrotten. Vår ambition är att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, och därmed också inom idrotten.

Orättvis hockey

Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden”, gjord av Novus, har granskat jämställdheten inom elithockeyn i Sverige. Frågor har ställts till de allsvenska ligorna för herrar och damer samt SHL och SDHL. Totalt har 92 kvinnor och 62 män svart på undersökningen. Här är några av resultaten:

  • 99 procent av männen säger att de kan leva på att spela hockey, medan bara 7 procent av kvinnorna kan det.
  • 40 procent av kvinnorna har ingen fast ersättning från hockeyn.
  • Bland kvinnor som har en fast ersättning från sina klubbar är snittbeloppet 5334 kronor per månad, bland männen är snittlönen 120 896 kronor.
  • En majoritet av männen säger att de har tillgång till massage, sjukgymnast, naprapat, mental träning, förtur till sjukvård, tandläkare ”helt och fullt ut i den utsträckning de önskar.” Betydligt färre kvinnor har det. Exempelvis har 91 procent av männen tillgång till läkare, men bara 29 procent av kvinnorna.
  • 42 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har barn.
  • 39 procent av kvinnorna och 3 procent av männen säger att de kommer att sluta spela hockey på grund av att de vill skaffa familj. Damerna har i högre grad avstått från eller skjutit upp att skaffa barn på grund av sin hockeykarriär.
  • Männen har betydligt fler bonusar än kvinnor. Majoriteten av damerna får ingen bonus alls.
  • 83 procent av herrarna och 27 procent av damerna är nöjda med sina villkor inom hockeyn.
  • Alla män spelar hockey på heltid, medan bara 29 procent av kvinnorna gör det.

Dokument