När Moderaterna samlas i Stockholm gör ni det i ett läge där regeringens arbetslinje sätts på prov. Arbetslösheten är fortsatt hög, samtidigt som företag i hela landet vittnar om brist på rätt kompetens. Sverige har inte brist på människor som vill arbeta – vi har brist på fungerande matchning.
Publicerad 08 maj 2026
Många arbetssökande saknar i dag de kunskaper och färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar. Det är ett strukturellt problem som kräver en aktiv och närvarande arbetsmarknadspolitik som rustar människor för de jobb som finns – och de jobb som växer fram. En grundförutsättning är en statlig arbetsförmedling med nationell överblick och stark lokal närvaro.
I dag är verkligheten en annan. Under de senaste åren har Arbetsförmedlingens lokala närvaro försämrats kraftigt. Endast 83 kontor i hela landet är nu fast bemannade. Fysiska kontor har ersatts av digitala möten och långa resvägar. Det försvårar samverkan med kommunerna och försvagar arbetsgivararbetet – med negativa konsekvenser för matchning, arbetslöshet och kompetensförsörjning. Mest drabbas de som står längst från arbetsmarknaden och som är i störst behov av personliga möten och individuellt stöd.
Reformerna av Arbetsförmedlingen har syftat till ökad effektivitet och större inslag av privata aktörer. Men med facit i hand kan vi konstatera att utfallet inte motsvarar förväntningarna. I stora delar av landet är Arbetsförmedlingen i praktiken frånvarande och fristående aktörer har inte fyllt luckorna. Det är svårt att kalla det vare sig effektivt eller ansvarsfullt.
Ett konkurrenskraftigt Sverige byggs i mötet mellan statliga system och det lokala näringslivets konkreta behov. När Arbetsförmedlingen har lokal närvaro och kunskap om den regionala arbetsmarknaden kan myndigheten samarbeta med företagen där jobben finns, förstå vilken kompetens som efterfrågas och matcha arbetssökande därefter. Utan detta samarbete riskerar både företag och arbetssökande att missgynnas: företagen får inte rätt kompetens och människor med vilja att arbeta lämnas utan reellt stöd. Att stärka statens lokala närvaro är därför inte bara en arbetsmarknadspolitisk fråga, utan en nödvändig investering i Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Trots detta ligger regeringen och Moderaternas tyngdpunkt på att ”stärka incitamenten” genom bidragstak, aktivitetskrav och en stramare a‑kassa. Att sänka ersättningar och ställa hårdare krav hjälper inte människor att få jobb när problemet är att de saknar rätt kompetens.
Unionen vill se satsningar på tre områden: fler arbetslösa måste ges möjlighet till utbildning, Arbetsförmedlingen behöver stärkas med ökad lokal närvaro och bättre resurser, och fler måste få chansen till subventionerade anställningar – ett verktyg som mer än halverats under senare år.
Det här är inte en uppmaning att vrida tillbaka klockan. Det är en inbjudan att justera kursen. Vi förväntar oss att Moderaterna tar ställning och agerar för att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro.
För att fler ska komma i arbete, för att kompetensbristen ska täppas till och för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas krävs det en arbetsmarknadspolitik som aktivt stöttar de arbetslösa in i arbete. Dels genom större möjligheter till utbildning, men också genom en Arbetsförmedling med rätt förutsättningar och fler subventionerade anställningar.
Moderaterna bör ta chansen att utveckla sin politik i den riktningen.
