På samma sätt som chefen inte får stå och hänga över dig på kontoret flera timmar per dag, får hen inte hålla ständig koll på dig digitalt, exempelvis via mobilens gps–funktion. Ändå görs det. Unionens förbundsjurist berättar vad du behöver acceptera och inte.
Publicerad 27 okt. 2022
Unionen har nyligen stämt ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. De lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.
– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Unionen har tagit just det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet .
– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller, säger Susanna Kjällström.
Men det sker. Exakt hur vanligt det är vet inte experterna, siffrorna skiftar. Redan 2018 frågade Gartner Group 239 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Då svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt. Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som flashback eller sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.”
Så vad får då en arbetsgivare göra och inte? Om vi börjar med vad de inte får göra, så gäller att: Man får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Chefen kan alltså inte kräva att du ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att arbetsgivaren ska kunna se precis vad du gör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att chefen inte får kartlägga hela eller stora delar av din arbetsdag.
Däremot säger Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett företag på en övergripande nivå får mäta och kvalitetsbedöma prestation. Ett klassiskt exempel är att man på ett lager på gruppnivå får kolla hur många ordrar per dag som ett team har plockat. Man kan få kolla det på individnivå också, inte dag för dag, men vid enstaka tillfällen.
Men – om en arbetsgivare väljer att kolla upp sina anställda så ska man i förväg informera om detta tydligt, lättillgänglig och transparent.
– Och om arbetsgivaren tänker ta del av din korrespondens, exempelvis mejl, så ska du informeras i förväg, annars bryter företaget mot artikel åtta i Europakonventionen som handlar om rätten till ett privatliv.
Så om min chef följer mig på ett sätt som jag tycker är tveksamt, exempelvis via mobilens gps, vad ska jag då göra?
– Kontakta din fackliga organisation för råd och stöd. Vi kan titta på om det faktiskt finns ett brott mot lagstiftningen, och i så fall påkalla tvisteförhandling och begära skadestånd.
Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag är tjänsteman på en it-avdelning och vet att detta sker, hur bör jag då agera?
– Även här tycker jag att du ska ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.
När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den bara fortsätta. Med jämna mellanrum är det därför smart att kolla vilka appar som använder informationen. På iphone heter det ”platstjänster”, på android-telefoner heter det ofta ”platsuppgifter” eller ”platsbehörighet.”
Kolla också vilka rättigheter olika appar har i din telefon. På en iphone gör du det genom att gå till ”inställningar” och klicka på ”integritetsskydd.” På android öppnar du ”inställningar”, väljer ”appar och aviseringar” följt av ”appens behörigheter.” Därifrån kan du ändra eller ta bort appens rättigheter.
(Källa: Internetstiftelsen)
Nästa artikel
Många Unionen-medlemmar har nyligen fått ett sms från Swedish PRO Recruitment eller Nordic Recruitment, med löfte om att tjäna enkla extrapengar genom att bli app-utvecklare. Sms:et är skrivet på svenska, men när vi kontaktar dem på det angivna numret, får vi direkt svar av en kvinna som kallar sig Mignon, som skriver på engelska. Hon berättar att jobbet är enkelt att utföra, och trots att du ska vara app-utvecklare behöver du inga förkunskaper. Arbetet tar bara någon timme per dag i anspråk, men du har chans att tjäna dig en rejäl hacka varje månad. Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum har sett många liknande sms de senaste månaderna.
– Det ni visar är något förbättrat i jämförelse med de första varianterna jag såg, där lönen betalades ut i kronor, fast där kronor var gravt felstavat. Så jobbar bedragarna, de förbättrar och förfinar sina metoder snabbt. 
Och även om syftet är att du ska känna dig utvald, så skickas meddelandena ut brett.
– Ja, någon sa att de bara skickas ut till jobbsökande, men vi har även fått in dem från personer med fast anställning sedan många år tillbaka. Istället för mass-mejl, skickar de nu ut mass-sms och hoppas på att någon ska nappa.
När vi frågar denna Mignon om vad det är för app man ska jobba med, får vi höra att det är för Ericsson, men länken är en påhittad adress, ericsson-app.cc.
– Det är ett vanligt grepp, de hittar på sajt- och mejl-adresser som är förvillande lika de riktiga. Det ser vi i flera olika typer av bedrägerier, även när man försöker ”sälja” saker på nätet, som märkesvaror till betydligt bättre pris men där du inte får varan.
När vi frågar om betalningen, så sägs man få pengar i kryptovalutan USDT.
– Tidigare hängde man ofta upp sig på bitcoin, men den valutan har fluktuerat väldigt i värde. USDT är fast knuten till dollarn, och ska därför inge mer förtroende, säger Lotta Mauritzon.
Hur vet man att det här är ett bedrägeri, det kan ju också vara en jättechans att tjäna extrapengar?
– Det skulle det kunna vara. Det kan också vara så att du faktiskt får betalt i början. Vår bedömning är att det är en form av pyramidspel där du ska rekrytera andra för att få betalt. Det kan också vara så att du snart hamnar i skuld till de här personerna. Du kan exempelvis behöva betala för att få använda vissa verktyg, som gör att du tjänar ännu mer pengar, men snart står du i skuld.
Ja det finns det olika teorier om vad bedragarna vill komma åt. Lotta Mauritzon nämner även hur artister köpt fejkade lyssningar på Spotify.
– Det här kan ha kopplingar till något liknande. Det kan också vara ett sätt för reklamföretag att se till att man får så många klick på en annons som man lovat sina kunder. Istället för en dator har man en massa personer som fixar klick.
Så vad är ditt tips?
– Det finns inga genvägar. Ska du tjäna mycket pengar så måste du jobba hårt, så gör en rimlighetsbedömning. Googla på företagsnamnet. Finns företaget på riktigt, så kontakta dem och fråga hur deras rekryteringsprocess ser ut, säger Lotta Mauritzson.
