På samma sätt som chefen inte får stå och hänga över dig på kontoret flera timmar per dag, får hen inte hålla ständig koll på dig digitalt, exempelvis via mobilens gps–funktion. Ändå görs det. Unionens förbundsjurist berättar vad du behöver acceptera och inte.
Publicerad 27 okt. 2022
Unionen har nyligen stämt ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. De lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.
– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Unionen har tagit just det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet .
– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller, säger Susanna Kjällström.
Men det sker. Exakt hur vanligt det är vet inte experterna, siffrorna skiftar. Redan 2018 frågade Gartner Group 239 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Då svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt. Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som flashback eller sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.”
Så vad får då en arbetsgivare göra och inte? Om vi börjar med vad de inte får göra, så gäller att: Man får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Chefen kan alltså inte kräva att du ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att arbetsgivaren ska kunna se precis vad du gör.
– Enkelt uttryckt kan man säga att chefen inte får kartlägga hela eller stora delar av din arbetsdag.
Däremot säger Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett företag på en övergripande nivå får mäta och kvalitetsbedöma prestation. Ett klassiskt exempel är att man på ett lager på gruppnivå får kolla hur många ordrar per dag som ett team har plockat. Man kan få kolla det på individnivå också, inte dag för dag, men vid enstaka tillfällen.
Men – om en arbetsgivare väljer att kolla upp sina anställda så ska man i förväg informera om detta tydligt, lättillgänglig och transparent.
– Och om arbetsgivaren tänker ta del av din korrespondens, exempelvis mejl, så ska du informeras i förväg, annars bryter företaget mot artikel åtta i Europakonventionen som handlar om rätten till ett privatliv.
Så om min chef följer mig på ett sätt som jag tycker är tveksamt, exempelvis via mobilens gps, vad ska jag då göra?
– Kontakta din fackliga organisation för råd och stöd. Vi kan titta på om det faktiskt finns ett brott mot lagstiftningen, och i så fall påkalla tvisteförhandling och begära skadestånd.
Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag är tjänsteman på en it-avdelning och vet att detta sker, hur bör jag då agera?
– Även här tycker jag att du ska ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.
När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den bara fortsätta. Med jämna mellanrum är det därför smart att kolla vilka appar som använder informationen. På iphone heter det ”platstjänster”, på android-telefoner heter det ofta ”platsuppgifter” eller ”platsbehörighet.”
Kolla också vilka rättigheter olika appar har i din telefon. På en iphone gör du det genom att gå till ”inställningar” och klicka på ”integritetsskydd.” På android öppnar du ”inställningar”, väljer ”appar och aviseringar” följt av ”appens behörigheter.” Därifrån kan du ändra eller ta bort appens rättigheter.
(Källa: Internetstiftelsen)
Nästa artikel
En dag kom chefen fram till Cilla och hennes kollegor, och sa att ”Ni får inte betalt för att stå här och snacka. Här arbetar vi.” De kände sig överrumplade, påkomna, för visst hade de stått och pratat en stund om vad som hänt i helgen. Strax därefter noterade de kamerorna som satt i taket. Kameror som var ditsatta för att undvika stölder. Men kunde det vara så att chefen höll koll på sin personal via dem? Cilla, som egentligen heter något annat, vände sig till facket och frågade om det här verkligen var okej.
– Som utgångspunkt är svaret nej, man får inte använda kameror för att kolla om folk är på jobbet, eller i realtid styra och kontrollera hur anställda utför sitt arbete, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Tidigare behövde man söka tillstånd hos länsstyrelsen för att sätta upp kameror på arbetsplatser dit allmänheten hade tillträde, men sedan vi fick dataskyddsförordningen behövs inte det. Samtidigt har tillgången till små, lättinstallerade kameror ökat.
– Men även om det inte krävs tillstånd för kameraövervakning så är det inte fritt att kamerabevaka sin personal.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är det tillåtet att kamerabevaka ett kontor på natten, när ingen anställd är på plats, för att förhindra brott.
– Man kan också använda kameror för att öka säkerheten, exempelvis om man jobbar på bank. Men då ska kamerorna vara inställda på just det, inte kolla vad anställda gör på bankkontoret i allmänhet. Övervakning och kontroll som sker i realtid blir alldeles för närgången och integritetskränkande, säger Susanna Kjällström.
Åsa Stöllman, psykolog och doktorand på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, förklarar hur det kan påverka en om man känner sig övervakad i varje given sekund. Om någon exempelvis kollar hur ofta och länge man går på toaletten, hur ofta man gnuggar sig i ögonen eller lutar sig tillbaka och tänker en stund.
– Dels handlar det om vem som kollar, för det spelar roll om det är vaktbolaget eller chefen. Relationen och tilliten till chefen är superviktig, så om man tror att chefen övervakar kan det väcka ett stort obehag och påverka relationen er emellan.
Hon påminner om att vi är olika stresskänsliga, men att det för de flesta är en otäck situation att inte säkert veta när chefen tittar.
– Det innebär att du hela tiden måste visa dig från din bästa sida, vilket ger en ständig underliggande stress. Den kan i sin tur generera oro och ångest, vilket påverkar prestationen.
Åsa Stöllman säger att risken är att man blir mer upptagen av sig själv, fixerad vid sitt beteende och rättar till sina handlingar för att inte göra fel.
– Vi vet från forskning att positiv återkoppling får oss att må bra och utvecklas, medan kontroll inte alls är gynnsamt för utveckling och lärande. Och det här är ju motsatsen till positiv återkoppling i en tillitsfull organisation.
Hon påpekar att det inte kan vara särskilt roligt att vara chef i den här typen av miljö heller.
– Att som chef vara tvungen att detaljstyra och kontrollera på det här sättet kan inte vara roligt. Det kan verkligen krocka med ens personliga värderingar och det ledarskap man vill stå för.
Om ett företag bestämmer sig för att sätta upp och använda kameror på arbetsplatsen så ska det dessutom ske öppet.
– All övervakning och kontroll, oavsett om det sker genom kamera eller på annat sätt, ska förhandlas med facket först. Man ska också tydligt informera om att övervakning sker, och alla jobbar på företaget har rätt att få ta del av syftet med övervakningen, säger Susanna Kjällström.
Så om jag misstänker att chefen kollar på oss via kamera, vad ska jag göra då?
– Ta kontakt med din fackliga representant. Det bästa är om du har säkrat faktiska bevis, annars står ord mot ord, säger Susanna Kjällström.
Och vad händer om man upptäcker olaglig övervakning? Straffas företaget då?
– Vi som facklig organisation kan begära skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, och om vi inte kommer överens kan vi ta ärendet till domstol. Det andra spåret är att man anmäler saken till IMY, som kan inleda en granskning och påföra sanktioner, säger Susanna Kjällström.
Har du varit med om det här på arbetsplatsen? Eller något annat som du tycker känns integritetskränkande? Skriv till oss och berätta på opinion@unionen.se
