Ålderism är en fråga om normer - inte bara diskriminering

Är det kört efter 50+ i arbetslivet?

Ålderism diskuteras ofta som ett växande problem på arbetsmarknaden. Men vad säger egentligen privatanställda tjänstemän själva? Unionens nya undersökning visar att direkt åldersdiskriminering är relativt ovanlig – däremot finns det normer och föreställningar som riskerar att påverka både yngre och äldre, och i förlängningen kosta Sverige värdefull kompetens.

Vi vill bidra till en mer nyanserad bild. Ja, ålderism finns, och den ska tas på allvar. Men problemet är sällan så omfattande som bilden ibland gör gällande. Om vi cementerar föreställningen att ”allt är kört efter 50” riskerar vi lägre rörlighet, mindre vilja till omställning och ett kortare arbetsliv än vad Sverige behöver.

Det här fungerar bra i dag

Undersökningen visar flera positiva tecken:

• De flesta känner stöd i att hänga med i den digitala utvecklingen.
• Sex av tio upplever att arbetsgivare fortsätter satsa på karriär - och kompetensutveckling även efter 50.
• Få upplever att deras kompetens ifrågasätts eller att de hamnar utanför socialt på jobbet på grund av ålder.

Det finns alltså mycket som redan görs rätt.

… och det här skaver

Samtidigt finns tydliga orosmoln:

• Drygt fyra av tio tror att det finns en uttalad eller outtalad åldersgräns när man söker nytt jobb.
• Hälften pekar ut 50-årsåldern som gränsen där det blir svårare att byta jobb.
• Var tredje 35+ upplever att det blivit svårare att byta jobb med åren.
• 22 procent har upplevt att ålder spelat in vid rekrytering, omorganisation eller uppsägning .
• Var tredje menar att lönen når ett tak efter ungefär 20 år på samma tjänst.
• Personer över 60 upplever oftare att ålder påverkar både lönesättning och möjligheter till kompetensutveckling .

Det som inte alltid syns i siffrorna

Fokusgrupperna i undersökningen synliggör sådant som inte alltid framkommer i statistiken:

• Diskrimineringen är ofta subtil: uteblivna intervjuer, snabba avslag, etiketten ”överkvalificerad”.
• Många beskriver att urvalet sker redan på CV-nivå från 45–50 års ålder.
• Fördomar om digital förmåga, energi och förändringsvilja återkommer – trots omfattande erfarenhet.
• Konsekvenserna blir frustration, minskad motivation och att många helt slutar söka jobb.

Unionens slutsats: Problemet sitter i kulturen

Formell åldersdiskriminering är ovanlig. Det verkliga problemet är föreställningen om en ”bäst före‑dag” – en kultur som påverkar hur vi bedömer människor och deras kompetens. Ålderism drabbar både yngre och äldre, och riskerar att skapa en falsk konflikt mellan generationer.

I en tid när Sverige har stor kompetensbrist är detta inte bara orättvist, utan även ineffektivt för hela samhällsekonomin.

Det här tycker Unionen:

• Sluta använda ålder som genväg i bedömningar av kompetens.
• Erfarenhet är en resurs, inte en risk.
• Bygg vidare på de verktyg som redan finns – som omställningsstudiestödet
• Lösningen är inte fler lagar, utan en modern syn på kompetens och utveckling genom hela arbetslivet.