MBL-light – krav på minskat fackligt inflytande

Unionen kallar det MBL-light. Motparten pratar i stället om förändringar i samverkansprocessen. Oavsett namn innebär Almegas nya krav att man vill minska det fackliga inflytandet.

- Kravet från Almega skulle innebära att vi som fackförbund, våra klubbar och enskilda medlemmar får minskade möjligheter till insyn och påverkan. Grunden i förslaget är såklart att öka arbetsgivarnas frihet att göra som de vill, och det är en röd tråd i de krav som ställs av Almega i denna avtalsrörelse , säger Ia Hamn, central ombudsman och avtalsansvarig för Almega IT-avtalet.

Förhandlingsskyldighet endast vid större förändring

Enligt Almegas förslag ska förhandlingsskyldighet endast föreligga vid större förändringar som:

• driftsinskränkning som leder till arbetsbrist .
• flytt av verksamhet mellan enheter och områden
• omorganisation som berör minst tio anställda.

I övriga frågor ska det räcka att arbetsgivaren informerar den eller de som berörs av förändringen. Informationsskyldighet enligt MBL§19 innebär att arbetsgivaren måste informera den fackliga organisationen.

Informationsskyldighet istället för förhandlingsskyldighet

I kravet om MBL-light vill man istället att informationsskyldigheten ska gälla den enskilda individen och på så sätt runda facket. Man vill alltså byta förhandlingsskyldighet mot informationsskyldighet, men också förändra innebörden av informationsskyldighet.

Krav om förändringar i samverkansprocessen finns inom nästan samtliga Almegas avtalsområden där krav är växlade, även om man inom avtalsområde IT går längst och kräver MBL-light även då fackklubb finns på arbetsplatsen.

- Generellt ser vi att ökad makt för arbetsgivarna och minskat inflytande för arbetstagarna är en viktig fråga för Almega i årets avtalsrörelse , säger Ia Hamn.

Förutom krav på minskat fackligt inflytande återfinns grundtanken om en ökad frihet för företagen att styra utan insyn och påverkan även på andra områden. I löneavtalet kräver Almega sifferlösa avtal och slopade nivåer för lägsta löner. Man vill ge arbetsgivarna större flexibilitet vid förläggningen av ordinarie arbetstid genom att luckra upp reglerna för natt-, dygns- och veckovila.

Almega motiverar sina krav gällande MBL-light med att administrationen kring samverkansprocesserna är för tung för många företag och att kollektivavtal därför inte är attraktivt.

- Det stämmer dock inte med vad vi vet. En partsgemensam enkät gjordes 2018 och resultatet av den visar tydligt att såväl fackliga representanter som företagen upplever samverkansprocessen som väl fungerande och att fackligt inflytande bidrar till att utveckla företagen, berättar Ia Hamn.

MBL-light backar arbetsrättslig utveckling

Almegas långsiktiga plan i att minska det fackliga inflytandet och stärka arbetsgivarens position är tydlig. Det är inte första gången dessa yrkanden framställs. Så sent som i avtalsrörelsen 2017 resulterade likande yrkanden i att parterna gemensamt tog fram en guide för samverkan på arbetsplatsen, med konkreta råd för hur man får det att fungera på bästa sätt. Unionen hänvisar till denna guide och uppmuntrar Almega att även fortsättningsvis använda denna för att förbättra samverkan mellan parterna.

- Almega hävdar att MBL är en föråldrad lagstiftning. Unionen tycker att det var framsynt av parter och lagstiftare att se sambandet mellan inflytande och fördelar i verksamheten redan när MBL skrevs. Almegas krav på MBL-light bidrar inte till en utveckling av arbetsmarknaden, snarare verkar de kräva att den arbetsrättsliga utvecklingen backar med si så där 100 år, säger Ia Hamn.

Unionen har avvisat kravet på MBL-light. Det betyder att avtalsrörelsen tuffar vidare, men utan MBL-light på dagordningen under förhandlingarna.

- Det kom nog inte som en chock för Almega. Även vad gäller övriga krav så står parterna än så länge långt ifrån varandra. Men samtal pågår och i slutändan brukar det gå att komma överens, avslutar Ia Hamn

Till avtalswebben.