Vem bestämmer över arbetstidsförkortningen?

Jonna drömmer om sovmorgon på måndagar

Jonna har nyligen börjat jobba på en arbetsplats där en heltid räknas som 35 timmar i veckan, efter att den lokala fackklubben förhandlat fram en arbetstidsförkortning med arbetsgivaren mot att de håller koll på kommentarsfälten i sociala medier alla dagar i veckan. 

Eftersom Jonna spelar innebandy på onsdagar och tenderar att vara väldigt morgontrött på måndagar skulle hon vilja fördela sina 35 timmar så att hon börjar efter lunch på måndagar, och slutar strax efter lunch på onsdagar, för att hinna till hem och byta om i lugn och ro. Sedan vanliga tider tisdag, torsdag och fredag.  Så vill inte hennes kollegor lägga upp det och Jonnas chef vill att de alla jobbar samma tider, 8-16, måndag till fredag, med en timmes lunch. 

Christoffer Wahlgren är rådgivare på Unionen. Kan Jonna få sovmorgon på måndagar?

- Visst finns möjlighet att få förlägga tiden utifrån individuella önskningar, men klubben förhandlar för hela arbetsgruppen och det är alltid arbetsgivaren som har det sista ordet. Så i det här fallet verkar det svårt för Jonna att få som hon vill. Principen är att det i första hand ska vara verksamhetens behov som styr.

Katarina vill vara med sitt barnbarn och få jord under naglarna

Katarina har en kolonilott där hon spenderar allt mer tid, allra helst med barnbarnet som hon också hjälper till att hämta från förskolan när hon kan. Nu skulle hon vilja dra ner på arbetstiden och vara helt ledig på fredagar, så hon ringer till Christoffer på Unionen för att höra om hon kan förhandla sig till en arbetstidsförkortning.

- Nja, arbetstidsförkortning gäller alltid hela arbetsgruppen, inte en enskild individ. I vissa fall kan det vara så att arbetstidsförkortningen ger ett antal timmar att ta ut när det passar, ungefär som ett ”kompsaldo”. Alltså att arbetsgruppen jobbar vanliga tider men att var och en kan komma överens med arbetsgivaren om hur man vill ta ut sina överenskomna förkortningstimmar. Men det är ganska ovanligt, och det gäller inte på Katarinas arbetsplats.

- Fast det finns andra möjligheter att gå ner i arbetstid. Om Katarina hade haft egna barn under 8 år kunde hon med stöd av föräldraledighetslagen dra ner på arbetstiden. Tyvärr gäller det inte för barnbarn under 8.

Finns det inget annat sätt för henne att gå ner i arbetstid så att hon kan vara med barnbarnet?

- Jo, eftersom Katarina är över 62 år och hennes arbetsgivare betalar in till den extra tjänstepension som kallas flexpension, som Unionen har förhandlat fram åt medlemmarna, kan hon gå ner till 80 procent – eller lägre, om hon kommer överens om det med arbetsgivaren - och få ut pension för den tid hon inte arbetar. Det kallas inte arbetstidsförkortning då, utan just flexpension.

Björn tror på 6 timmars arbetsdag

Björn då, som vill jobba sex timmar per dag, istället för åtta? På hans arbetsplats är det gängse 40 timmar i veckan som gäller, men han menar att det skulle vara mycket effektivare att jobba 30 timmar och skippa en del av den tid som går åt till att hålla sig alert under långa dagar genom att ideligen hämta mer kaffe, som han säger.

- Om det hade funnits kollektivavtal och en lokal klubb på Björns arbetsplats så hade de förtroendevalda kunnat förhandla om arbetstidsförkortning, om både omfattning och hur förkortningen skulle förläggas. Nu finns ingetdera, vilket innebär att Björn och hans kollegor inte ens har rätt att kräva att få förhandla om arbetstidsförkortning, förklarar Christoffer Wahlgren.