Så kan Sverige bli världsledande på biodrivmedel

De senaste åren har biodrivmedel fått ett rejält uppsving i Sverige. I dag förbrukar vi 1,9 miljoner kubikmeter per år. Allt utom 15 procent importeras. I huvudsak handlar det om biodiesel i form av HVO och RME. Vi importerar också etanol. 

Den svenska biodrivmedelsproduktionen är blygsam, men ökar stadigt. De största tillverkarna är Lantmännen Agroetanol i Norrköping som gör etanol av huvudsakligen vete, Adesso Bioproducts i Stenungsund som gör RME av rårapsolja och Preem i Göteborg som bland annat gör HVO av tallolja. Inom de kommande fem till tio åren väntas också en lång radda med nya anläggningar vara i drift.

Politiska styrmedel en viktig ingrediens

– Det händer väldigt mycket just nu. Många vill bygga riktigt stora saker, men det här med planerade anläggningar är alltid lite svårt. Många är pigga på att göra och kommunicera planer, men innan investeringsbeslutet är fattat vet man aldrig, säger Erik Furusjö.

Han forskar på biodrivmedel vid forskningsinstitutet RISE. Han konstaterar att det är svårt att sia om vilka bränslen som kommer att bli stora i framtiden. Politiska styrmedel är en viktig ingrediens. Viss teknik behöver också utvecklas ytterligare innan den är redo för kommersiell produktion.

– Flera av skogsbolagen jobbar just nu för att omvandla lignin eller svartlutslignin till biobränsle. Det är en restprodukt inom skogsindustrin. Lyckas det finns det stor potential, säger Erik Furusjö.

Klimatneutral ranking som förpliktigar

I Sverige ska koldioxidutsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent till 2030. Det har regeringen bestämt. Helt klimatneutrala ska vi vara redan 2045. Inget annat land i världen har lika ambitiösa utsläppsmål. Att biodrivmedlet kommer att behövas i framtiden råder det alltså inga tvivel om.

Malin Strand är projektledare på regeringens initiativ Fossilfritt Sverige. De har till uppgift att påskynda omställningen till det klimatneutrala samhället. Målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och hon tror att transportsektorn i hög grad kommer att elektrifieras eftersom den svenska elen är så pass grön. På längre sikt väntas biobränslen främst användas till fartyg och flyg.

– Vi rankas ofta högt när det handlar om länders potential att bli klimatneutrala. Det är superviktigt att vi klarar våra mål för att visa att vi är på g och att det här är möjligt. Redan nu har vi minskat transportsektorns utsläpp med 18 procent, det tycker jag att vi ska vara stolta över, säger Malin Strand.

Ett styrmedel med ambitionen att öka produktionen av biodrivmedel är den så kallade reduktionsplikten. Det innebär ett krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Den som tankar kommer alltså automatiskt att få en viss procent biodrivmedel i tanken utan att behöva göra ett aktivt val.

– Nu pratas det också reduktionsplikt för flyg med 1 procent från 2021. Det är ju väldigt lite, men den siffran skulle gradvis öka i takt med att tillgången ökar. Det kan ge den långsiktighet som producenterna behöver, säger hon.

Enormt intresse inom flygbranschen

En annan som ser positivt på framtiden är Jakob Lagercrantz. Han är projektledare på 2030-sekretariatet. Det är det nationella sekretariatet för uppföljning av arbetet mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

– I dag finns planer på en femfaldig ökning av biodrivmedelsproduktionen i Sverige. Jag tror det skulle krävas ganska lite för att vi skulle bli självförsörjande på biodrivmedel, men för att få fler företag att våga investera behöver övriga EU haka på. Då skulle marknaden bli mycket större, säger Jakob Lagercrantz.

Fortfarande finns viss skepsis inom EU. Biodrivmedel tillverkat av palmolja och sojabönor är till exempel problematiskt ur hållbarhetssynpunkt om det är odlat på fel sätt.

– Det finns dåliga biodrivmedel, men det finns väldigt bra alternativ också. Jag tror att efterfrågan kommer att fortsätta öka. Intresset för biodrivmedel i flyg är också enormt. 

Text: Anna Liljemalm Bild: Unsplash
2019-06-12