Balans i arbetslivet
Att må bra på och av jobbet blir en allt viktigare fråga i dagens arbetsliv. Arbetsbelastning, övertid och stress ökar och gränsen mellan arbetstid och fritid suddas ut alltmer.
Känner du att jobbet är med dig – dygnet runt? Det finns många riskfaktorer för arbetsrelaterad stress i dag. För hög arbetsbelastning, avsaknad av rimlig balans mellan krav och resurser, otydlig arbetsorganisation och otydligt ledarskap samt problem som rör det sociala samspelet är en vardag många idag känner igen.
Men det går att göra något.
Prata med din chef
Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Men som medarbetare är du skyldiga att påtala problem, risker och möjliga förbättringar. Din arbetsgivare kan inte veta om ingen säger något, så första steget är alltid att prata med din chef om du upplever arbetsmiljöproblem.
- Prevent har samlat utbildningar, checklistor, enkäter och digitala verktyg som hjälper dig att jobba med frågor som arbetsbelastning, stress, ledarskap, arbetstid, konflikter och mobbning. Lär dig mer om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och vad Arbetsmiljöverkets föreskrifter säger.
Om du och chefen kör fast
Om det finns ett arbetsmiljöombud på din arbetsplats, kontakta hen för att få stöd i den fortsatta dialogen med din chef. Ditt arbetsmiljöombud jobbar för att du och dina kollegor ska må bra av och på jobbet och håller ett öga både på den psykosociala och fysiska arbetsmiljön i samarbete med arbetsgivaren.
Logga in för att se om det finns förtroendevalda på din arbetsplats
Det finns många olika skäl för dig till att vilja prata med chefen. Här är en lista på några vanliga orsaker. Olika orsaker kan kräva lite olika förberedelser och agerande från din sida.
- Jag har för mycket att göra - Det handlar ofta om orealistiska förväntningar från din chef eller andra avdelningars medarbetare. Gör en noggrann lista på dina arbetsuppgifter och vilken tid dessa tar.
- Mina arbetsuppgifter är otydliga - Det kan bero på att din chef inte själv är tydlig med vad era mål för arbetet är, eller att chefen inte kommunicerat tydligt. Arbetsgivaren har en skyldighet att skapa sådan tydlighet åt den anställda enligt arbetsmiljölagen .
- Jag får inte använda min kompetens tillräckligt - Kan du ha varit otydlig när du beskrivit vad du egentligen kan arbeta med? Koppla din kompetens till verksamhetens mål - vad blir bättre om du får använda dina färdigheter på ett mer effektivt sätt?
- Chefen favoriserar andra - Koppla inte problematiken till person, utan till vad som är relevant för en bra arbetsplats och arbetsmiljö.
- Jag får inte tillräckligt med stöd/uppmuntran - Säg till chefen att en viktig del av din arbetsglädje ligger i att få såväl positiv som konstruktiv feedback.
- Jag får ingen utveckling på jobbet - Tag egna initiativ till att vidareutbilda dig och glöm inte att ta upp frågan på de årliga utvecklingssamtalen. Beskriv vad du kan göra mer/bättre om du har en plan för utveckling i jobbet.
- Vi kommunicerar inte tillräckligt mycket/ofta - Boka själv in möten med chefen, men se till att dessa håller hög kvalitet, det vill säga att det finns en tydlig vinst för chefen att ha möte med dig.
- Min chef är inte närvarande - Har chefen för mycket att göra och därför inte har tid för sina medarbetare är det ett arbetsmiljöproblem för både chef och medarbetare som behöver hanteras i organisationens systematiska arbetsmiljöarbete.
- Mina arbetsinsatser följ inte upp - Ge självmant rapporter till din chef över dina leveranser/prestationer, och be om återkoppling.
- Jag äger inte min kalender - Beroende på dina arbetsuppgifter kan andra ha mer eller mindre handlingsfrihet att boka i din kalender.
- Jag får aldrig tid för återhämtning - Beskriv hur du jobbar villigt, lojalt och hårt periodvis, men hur snabbt du kan riskera att bli utmattad om ni inte kan planera in nödvändig tid för återhämtning.
- Det är svårt att få ihop mitt jobb med privata åtaganden - Visa stor förståelse för att ditt privatliv är DITT ansvar, och att chefens ansvar är att verksamheten ska fungera. Dock måste balansen mellan arbete och privatliv fungera eftersom du är en del av båda.
- Min chef och jag förstår inte varandra - Vad är det specifikt som gör att ni missförstår varandra? Är det skillnader i kommunikationsstil, personlighet, fokus, tempo, bakgrund?
- Jag mår inte bra - Om orsakerna till att du inte mår bra finns i arbetsmiljön eller i arbetsrelaterade faktorer – ja, då bör du ta ett samtal med din chef.
Så hjälper du en stressad kollega
Vi tipsar om hur du kan stötta din kollega i att bryta stresspiralen. Gör det för att vara schysst, men även för din skull – för stress smittar faktiskt!
Chefens ansvar
Nej, dina chefer får inte lasta på dig mer och mer. Får du för mycket, så där att stressen spänner över bröstet, är det faktiskt chefens ansvar att avlasta dig eller prioritera vad du ska lägga din tid på. Det finns regler och det är tydligt uttalat att arbetsgivaren ansvarar för att du ska må bra på och av jobbet.
Du kan ställa krav på en god arbetsmiljö
Sedan 2016 finns det föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som reglerar hur ditt företag och andra arbetsgivare ska jobba med dessa frågor. Alla arbetsgivare omfattas av föreskrifterna om OSA och det är också arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för att de följs. Arbetsgivarens ansvar för den psykosociala arbetsmiljön är tydligt och du kan ställa krav på en god arbetsmiljö.
Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, fokuserar framförallt på tre områden:
- Arbetsbelastning – det är arbetsgivarens ansvar att du och dina kollegor inte har ohälsosamt mycket att göra.
- Arbetstid – man ska jobba på så sätt att ens hälsa inte påverkas negativt. Det är viktigt att exempelvis få tid till återhämtning, både under dagen, alltså hinna ta lunch och fikarast, men också mellan jobbpassen.
- Kränkande särbehandling – ingen ska behöva bli behandlad på ett nedvärderande sätt. Det kan handla om att man inte blir inbjuden till möten, att man undanhålls information eller inte får vara med i den sociala gemenskapen. Arbetsgivaren ska både motverka detta, och ha rutiner för hur man hanterar kränkande särbehandling när den ändå upptäcks.
- Tillräckliga kunskaper. Har du som medarbetare koll på hur man förebygger och hanterar ohälsa kopplat till bland annat hög arbetsbelastning? Vet du hur balans mellan krav och resurser uppnås? Arbetsgivaren har ansvar att se till att du har de kunskaper du behöver.
- Mål. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Exempelvis kan målen vara att förbättra kommunikationen, ledarskapet, samarbete eller inflytande på arbetsplatsen.
- Arbetsbelastning. Har du för lång att-göra-lista? Arbetsgivaren ska se till att arbetsmängden är rimlig och inte kan leda till ohälsosam arbetsbelastning. Konkret kan det innebära att din chef måste tydliggöra prioriteringsordningen, att du får varierande arbetsuppgifter, ser över arbetssätt och att det finns tid för återhämtning.
- Teknik. Har du rätt teknik för den typen av arbete som ska utföras? Det är viktigt att ha tillgång till de rätta verktygen för att kunna leverera vad som förväntas.
- Digital nåbarhetspolicy. Modern teknik gör att vi kan jobba nästan precis när och var vi vill. Många gånger är det praktiskt, ibland blir det ett problem. Bra att det finns en gemensamt framtagen digital nåbarhetspolicy som reglerar när och hur du förväntas vara tillgänglig.
- Tydlighet. Din arbetsgivare eller chef ska se till att du känner till vilka arbetsuppgifter som ska utföras och vilka resultat som ska uppnås med arbetet.
- Hjälp och stöd. Du ska ha fått informationen om vem du kan vända dig till om du behöver hjälp eller stöd för att utföra arbetet.
- Extra åtgärder. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa. En åtgärd kan vara att till exempel få stöd av en handledare eller kollega och det kan behövas särskilda informations- och utbildningsinsatser.
- Arbetstid. Arbetsgivaren är skyldig att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Chefen bör ha detta i åtanke redan vid planeringen av arbetet.
På väg att bli sjuk av stress?
Om du känner att din hälsa påverkas av stress är det viktigt att ta det på allvar och agera direkt. Problemen behöver inte vara så allvarliga eller långtgående att du blir sjukskriven för att anpassningar ska kunna bli aktuella. Tvärtom är det bra om insatser kan sättas in så tidigt som möjligt.
Ta kontakt med din närmaste chef så att ni tillsammans kan prata om eventuell arbetsanpassning och upprätta en rehabiliteringsplan.
Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga ohälsa
- Arbetsanpassning på jobbet Arbetsanpassningar kan göras både vid ohälsa eller tecken på ohälsa som beror på den fysiska eller på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det kan vara olika typer av justeringar av arbetsmiljön och arbetssituationen som gör att kraven eller belastningen i arbetet förändras.
Arbetsanpassning kan göras av arbetsmängden, arbetsinnehållet, arbetstiden, den fysiska arbetsmiljön och arbetsorganisationen (hur arbetet styrs, följs upp, kontrolleras och organiseras) och kan se ut nästan hur som helst. - Rehabilitering vid sjukskrivning Om du har blivit sjukskriven har arbetsgivaren en långtgående skyldighet att bidra till din rehabilitering, så att du kan gå tillbaka till arbetet. Skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit på eller till följd av arbetet eller om den har andra orsaker.
Arbetsgivarens del i rehabiliteringen handlar om att på olika sätt skapa förutsättningar för en direkt eller successiv återgång som fungerar tillsammans med din medicinska rehabilitering. Den medicinska rehabiliteringen tillhandahålls av hälso- och sjukvården och bestäms utifrån läkares bedömningar.
Arbetsgivarens åtgärder kan exempelvis handla om olika former av arbetsanpassning, arbetsträning, det vill säga att arbeta helt utan krav på prestation, tillfällig omplacering till annan tjänst, viss form av utbildning, eller extra stöd genom exempelvis handledning. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt. En läkare gör bedömningen kring vilken arbetsförmåga och arbetskapacitet du har.
Hur mår du?
- Magbesvär, huvudvärk och yrsel
- Muskelspänningar i nacke, axlar, käkar
- Tryck över bröstet, hjärtklappning
- Infektionskänslighet
- Trötthet, utmattning, irritation
- Sömnstörningar, svårt att somna eller vaknar tidigt
- Koncentrations- och minnesproblem
- Oro, rastlöshet, nedstämdhet
- Minskat intresse, likgiltighet, oföretagsamhet
Hur fungerar det på arbetsplatsen?
- Irriterad stämning, allmänt missnöje, konflikter
- Brist på initiativ och negativ inställning till arbetsgivaren
- Letande efter syndabockar
- Ilska och sorg
- Mobbing, diskriminering och trakasserier
- Chanstagning som kan leda till olyckor
- Missbruk av alkohol, läkemedel och droger
Återhämtning
För att orka med en vardag med hektiska arbetsdagar, familjeliv, sociala aktiviteter och träningspass krävs ibland en strategi för återhämtning. Att ibland ha en hög arbetsbörda är inte farligt – så länge du har utrymme att ladda batterierna däremellan.
Återhämtning kan vi nå på olika sätt, under såväl vaken tid, under arbetsdagen som genom sömn. Det kan handla om en promenad, ledig tid, fika med en vän eller kollega, flexibla arbetstider eller möjlighet att arbeta hemifrån.
Opinion
Behöver du också skärmtid?
Känner du ofta stress där vid datorn? Då kanske du skulle må bra av att införa skärmtid. Inte i samma bemärkelse som för barnen, men ändå. För ”i det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen”, säger arbetslivsforskaren Pär Pettersson.
Distansarbete och hybridarbete
Vad kan din arbetsgivare kräva av dig när det kommer till distans- och hybridarbete och vilka rättigheter har du när det bland annat kommer till din arbetsmiljö? Vi ger dig svar på dina frågor.