Ordlista för förtroendevalda

 In English

Absolut majoritet
Ett förslag eller en kandidat måste få minst hälften av rösterna hos alla med rösträtt.

Acklamation
Omröstning med Ja-rop. Antal röster räknas inte utan ordförande bedömer om det finns en majoritet för förslaget.

Adjungera
En tillfällig ledamot tillkallas till mötet.

Ajournering
Avbrott, paus i ett möte. Vanligtvis tidsbestämt.

Arbetsordning
Sammanställning av regler för ett möte.

Att-sats
Förslag till beslut i en motion .

Avslag
Nej till förslag till beslut.

Beslutsmässig
När det enligt stadgarna krävs att ett visst antal mötesdeltagare är närvarande för att ett beslut ska kunna fattas.

Bifall
Ja till förslag till beslut.

Blank röst
En tom röstsedel.

Bordläggning
Beslut i ett ärende skjuts upp till ett senare tillfälle. Under tiden vilar ärendet och inga åtgärder vidtas.

Delegat
De som deltar på ett möte kallas ibland delegat. Kan även kallas ombud .

Enkel majoritet
Ett förslag vinner bifall om det får mer än 50% av de avlagda rösterna.

Föredragning
Information innan ett beslut. Förekommer ofta när styrelsen, valberedningen eller
revisorerna ska informera om sin(a) förslag på ett möte.

Försöksvotering
Omröstning med handuppräckning. Antalet röster räknas inte men alla i rummet
kan se hur många händer som sträcks upp. Genomförs på begäran av minst ett ombud och ofta kallas rösträknarna upp för att hjälpa mötesordförande att bedöma om det finns en majoritet för förslaget.

Justering
Att kontrollera att texten blivit rätt. Protokoll justeras efter mötet av utsedda justerare och får då giltighet.

Jäv
Ett begrepp som används när det kan finnas tvivel om en persons objektivitet och/eller opartiskhet i en fråga. En person som uppfattas jävig deltar varken i diskussion och/eller beslut i en fråga och brukligt är att personen
lämnar rummet. Om en person inte deltar i diskussion kring ett beslut noteras det i protokollet ”NN deltog inte i beslutet”.

Kallelse
Kallelse till ett möte ska vanligtvis skickas ut (eller på annat sätt informeras till alla mötesdeltagarna) i god tid före mötet, hur lång tid i förväg står i stadgarna. Kallelsen anger tid och plats för mötet och ibland även dagordning och andra möteshandlingar. Möteshandlingar kan även skickas ut vid senare tillfälle.

Konsensus
Samstämmighet i en åsikt.

Konstituering
Fördelning av olika uppdrag inom en styrelse. Uppdrag likt ordförande, kassör och så vidare kan ha fördelats vid mötet men beroende på hur styrelsen vill arbeta kan de ha fler uppdrag att fördela. Vanligtvis det första en styrelse gör.

Kontraproposition
Motförslag i beslutssammanhang, det vill säga när någon har lagt ett annat förslag som är i strid med eller ändrar det ursprungliga förslaget.

Kontrapropositionsvotering
När man röstar fram vilket av flera olika förslag som mötet slutligen ska anta.
Kvalificerad majoritet När ett förslag måste ha fler än 2/3 av rösterna för att vinna bifall. När detta ska ske står i stadgarna.

Ledamot
Deltagare på ett möte kallas för ledamot. Även andra förtroendeuppdrag , till exempel styrelse eller valberedning , kallas för ledamot.

Lägga något till handlingarna
Innebär att ett ärende noteras i protokollet utan att något vidare beslut tas i frågan. Föregående mötes protokoll eller årsredovisning är exempel på ärenden som ofta läggs till handlingarna.

Mandatperiod
Den tidsperiod som en förtroendevald väljs för. Mandatperiod för olika uppdrag står i stadgarna.

Mjuka klubbslag
Mjuka, eller lätta, klubbslag innebär att mötet inte fattar ett definitivt beslut på ett förslag utan endast ger uttryck för en viljeinriktning. Används ofta om ett ärende ska skickas på remiss, behandlas och jämkas samman, till exempelvis av ett beredningsutskott. Beredningsutskottet tar då hänsyn till mötets viljeinriktning men är inte bundna av denna när de jämkar ihop ett nytt förslag.

Motion
Ett skriftligt förslag till beslut från en medlem.

Mötesfunktionärer
De personer som väljs att hålla i mötet och ser till att det går rättvist och demokratiskt till, så som mötesordförande, mötessekreterare, rösträknare och justerare.

Mötesordförande
Mötesfunktionär som utsetts att leda mötet.

Nominera
Att föreslå en kandidat till uppdrag.

Ombud
Om man representerar fler än sig själv, till exempel hela klubben, kallas den som deltar på mötet för ombud . På själva mötet kallas man också för ledamot.

Omedelbar justering
Om det är bråttom eller angeläget att ett beslut börjar gälla direkt kan mötet besluta
att omedelbart justera ett beslut. Då gäller beslutet direkt och behöver inte vänta på att protokollet ska justeras.

Ordningsfråga
Kan begäras under ett möte för frågor som måste redas ut innan debatten kan fortsätta. En ordningsfråga ska behandlas omedelbart och bryter talarlistan. Ordningsfrågor kan endast handla om något formellt i mötesordningen, hur mötet går till, streck i debatten, om det ska tas rast ( ajournering )
eller ett beslut ska fattas, eller en sakupplysning för att påpeka något formellt fel.

Praxis
En oskriven regel som är allmänt accepterad och använd inom den specifika organisationen eller i möten generellt, till skillnad från en stadgebunden regel som gäller för alla. Stadgebundna regler ska man inte avvika från, men praxis kan se olika ut.

Presidium
Mötesfunktionärerna som är valda att leda ett möte, ordförande och sekreterare.

Proposition
Ett förslag till beslut. Begreppet finns inte i Unionens stadgar men är vanligt som praxis i andra föreningar, till exempel att förslag från styrelsen kallas för proposition. I Unionen kallar vi det styrelsens förslag eller styrelsens motion .

Propositionsordning
Beslutsordningen som ordförande föreslår mötet om det finns flera förslag till beslut. Vid varje beslut ska ordförande föreslå en propositionsordning som mötet sedan godkänner. Om den inte godkänns måste en ny propositionsordning föreslås av ordförande.

Protokoll
Anteckningar av de beslut som fattas vid ett möte. Protokoll skrivs av sekreteraren som väljs på mötet. Protokoll kan skrivas med endast förslag till beslut och beslut, så kallat beslutsprotokoll, eller med beslut och tillhörande diskussion, så kallat diskussionsprotokoll.

Remiss
Ett ärende remitteras, det vill säga hänskjuts, till någon instans för yttrande eller beredning.

Replik
En replik är ett kort inlägg för att svara om någon i ett inlägg riktat sig direkt till
ett annat ombud , förtydliga eller rätta till eventuella missförstånd. En replik går före i
talarlistan.

Reservation
Om man anser att ett fattat beslut inte är bra kan man få det noterat i protokollet. Det kallas att mötesdeltagaren reserverar sig. En reservation ska vanligtvis lämnas till sekreterarna innan mötet avslutas för att komma med i protokollet.

Röstberättigad
Alla personer som har rätt att rösta på ett möte. Vilka de är står i Unionens stadgar.
Mötet kan också bjuda in gäster som bara får lyssna men inte delta i omröstningar.

Röstlängd
Förteckningen över de som är röstberättigade vid mötet.

Rösträknare
Av mötet utsedda person som räknar rösterna vid votering.

Sekreterare
Mötesfunktionär som utsetts att skriva protokoll.

Sluten omröstning/sluten votering
En omröstning med röstsedlar där varje röst är hemlig (jmf försöksvotering där resultat uppskattas, eller votering där alla röster räknas öppet).

Stadgar
En förenings ”lagbok” som beskriver hur föreningen är uppbyggd, hur beslut fattas, när årsmöte ska hållas etcetera.

Streck i debatten
Används när en diskussion blir för lång och där inga nya förslag eller argument verkar komma fram. Streck i debatten beslutas efter ordningsfråga eller på förslag av mötesordförande. Efter att streck satts får ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan och inga ytterligare yrkanden kan läggas fram.

Talarlista
Lista där mötesordförande skriver upp de som begär ordet. Ordet fördelas sedan i
turordning utefter talarlistan.

Utskott
En av mötet utsedd grupp som exempelvis kan behandla yrkanden innan de lyfts på mötet eller jämkar samman olika förslag.

Utslagsröst
Om en votering slutar lika kan frågan behöva avgöras med utslagsröst. Det kan vara genom att mötesordförandens röst gäller eller genom lottning. I Unionens stadgar står det vad som gäller för respektive möte och fråga.

Valberedning
En grupp av medlemmar som väljs på årsmötet som fått i uppdrag att föreslå kandidater till förtroendeuppdrag , exempelvis styrelsen. En valberednings uppdrag är att bedöma kandidaters lämplighet och ta fram ett förslag på förtroendevalda som kan leda föreningen.

Votering
En omröstning där varje röst räknas (jmf acklamation och försöksvotering). Genomförs på begäran av minst ett ombud och ska alltid föregås av en försöksvotering). Vid val, om det finns fler än en kandidat, är brukligt
att gå direkt till votering och hoppa över acklamation och försöksvotering.

Yrkande
Förslag till beslut som framförs av talare. Måste även ibland vara skriftlig. Ett yrkande måste alltid bli föremål för prövning av mötet. En åsikt kan aldrig bli föremål för beslut om det inte yrkats av någon mötesdeltagare.

Yttrande
Ett förslag till beslut av exempelvis en styrelse. Den beredande instansen, oftast
styrelsen, yttrar sig över ett inkommet förslag till beslut innan mötet. I Unionen ska
styrelsen yttra sig över inkomna motioner.

Återremiss
När ett ärende skickas tillbaka till den instans som varit beredande, oftast till styrelsen, för ytterligare beredning. Återremiss kan ses som en slags ”bakläxa”.

Övriga frågor
Enligt praxis i mötesteknik sista punkten på dagordningen. Vilka frågor som tas upp
under övriga frågor bestäms vanligtvis i samband med att dagordningen godkänns. Vid möten av mindre storlek kan övriga frågor lyftas under punkten. Praxis är att inga beslut får fattas under övriga frågor, detta för att beslutspunkter ska vara informerade om före mötet.