Den svenska arbetsmarknaden fungerar i huvudsak bra: Sysselsättningsgraden är hög och de flesta som förlorar jobbet hittar ett nytt relativt snabbt. Samtidigt präglas arbetsmarknaden av flera stora utmaningar: Hög arbetslöshet, stor kompetensbrist och växande matchningsproblem.
Johan Dellensjö, utredare på enheten Avtal och Politik
Dags för en ny riktning i arbetsmarknadspolitiken
Den svenska arbetsmarknaden fungerar i huvudsak bra: Sysselsättningsgraden är hög och de flesta som förlorar jobbet hittar ett nytt relativt snabbt. Samtidigt präglas arbetsmarknaden av flera stora utmaningar: Hög arbetslöshet, stor kompetensbrist och växande matchningsproblem. Det kräver en aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar och stärker de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram.
– Många arbetslösa saknar helt enkelt den kompetens och de erfarenheter som arbetsgivarna efterfrågar. Fokus bör därför ligga på att höja de arbetslösas kompetens och ge dem det stöd de behöver för att komma in på arbetsmarknaden, säger Johan Dellensjö, utredare på Unionen.
Regeringens väg är fel väg
Regeringens sysselsättningspolitik bygger på idén att det är för "fett" och "slappt" att vara arbetslös. Fokus ligger på att öka de ekonomiska drivkrafterna genom sänkta ersättningar, bidragstak och hårdare krav. Men enligt både Unionen och Finanspolitiska rådet är detta en felaktig analys: Arbetslösheten beror främst på matchningsproblem och bristande
produktivitet
hos de arbetslösa – inte på bristande incitament.
– Att sänka ersättningar och ställa hårdare krav hjälper inte arbetslösa att få jobb när grundproblemet är att de saknar den kunskap, erfarenhet och kompetens som krävs, säger Johan.
Unionens nya politik: Fokus på stöd och utbildning - inte bestraffning
Unionen har antagit en ny arbetsmarknadspolitik. Här är tre exempel på åtgärder som Unionen vill se:
Stärk Arbetsförmedlingen
Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen genomgått stora förändringar. Hälften av lokalkontoren har lagts ner, tusentals anställda har sagts upp och merparten av myndighetens kontakter med arbetssökande sker idag digitalt. Det påverkar Arbetsförmedlingens förmåga att ge arbetssökande ett bra stöd. Unionen vill stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro, öka antalet arbetsförmedlare och ge myndigheten större frihet att använda sina resurser.
Satsa på utbildning
Fler arbetslösa måste få möjlighet att utbilda sig – både genom reguljär utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Genom utbildning stärks de arbetssökandes kompetens så att de kan matchas mot de jobb som finns och de nya som växer fram. På 1990-talet gick över 50 000 personer i arbetsmarknadsutbildning. Idag är siffran 6 000. Det är inte hållbart. En aktiv arbetsmarknadspolitik kräver mer utbildningsinsatser.
Fler subventionerade anställningar
Subventionerade jobb ger arbetslösa erfarenhet och kompetens, vilket stärker möjligheterna att få ett osubventionerat arbete. Idag används inte stöden i tillräckligt hög utsträckning. För att öka antalet subventionerade anställningar bör de kombineras med intensiva förmedlingsinsatser från Arbetsförmedlingens sida, såsom nära stöd och tät kontakt med arbetsförmedlare. Ett bra exempel är metoden Matchning från dag 1 som tidigare använts av Arbetsförmedlingen med goda resultat – den metoden bör återinföras.
En politik för framtidens arbetsmarknad
Unionen är Sveriges största fackförbund och en viktig aktör i arbetsmarknadspolitiken. Förbundet vill att framtidens jobb ska finnas i Sverige – det kräver kompetens, utveckling och en fungerande strukturomvandling.
– Vi vill upprätthålla rimliga ersättningar och villkor för arbetslösa för att förhindra underbudskonkurrens som sätter press nedåt på löner och villkor för de som har ett arbete. Sänkta ersättningar och hårdare krav riskerar att tvinga arbetslösa att ta jobb till låga löner och sämre villkor. Det är fel väg att gå, säger Johan.
Det är hög tid att regeringen tar arbetslösheten på allvar. Vi behöver en politik som ser människor som en resurs – inte som ett problem
Unionens nya politik är ett svar på de stora förändringar som skett sedan 2018: nedskärningar inom Arbetsförmedlingen, privatisering av förmedlingsuppdraget och en förändrad politisk inriktning. Samtidigt har arbetslösheten ökat, kompetensbristen vuxit och matchningsproblemen förvärrats.
– Det är hög tid att regeringen tar arbetslösheten på allvar. Vi behöver en politik som ser människor som en resurs – inte som ett problem, avslutar Johan.