Det globala, digitala och gränslösa arbetslivet sätter sina spår i den svenska ordlistan. Bara under de senaste tio åren har en rad nya uttryck och begrepp sett arbetsdagens ljus - ibland med hjälp av Unionen, som just fyller 10 i år (2018). Därför bjuder vi på 10 nyord att ha koll på inför framtiden!
Publicerad 20 dec. 2017
[Januari 2018] De kommer alltid några dagar före årsskiftet, de nya orden från Språkrådet. Det vill säga, de nya begrepp som etablerats under det gångna året och som representerar tidsandan på olika sätt.
Några av de hetaste arbetslivsrelaterade begreppen från det senaste decenniets nyord är också frågor tioårsjubilaren (Unionen) har drivit. Här följer tio av dem viktigaste - några med länkar till merläsning om hur Unionen står i frågan.
(Nyord 2017) Ett av den svenska arbetsmarknadens viktigaste och mest uppmärksammade nyord - som vi inte vill se mer av, tack - är kompetensutvisning. Alltså när anställda med eftertraktad kompetens tvingas lämna Sverige på grund av att de inte får förlängt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.
I många branscher är bristen på kompetent arbetskraft ett direkt hot mot tillväxten. Ökad arbetskraftsinvandring är en del av lösningen, anser Unionen. Att tvärt om utvisa den eftersökta kompetensen är ingen bra idé om man vill att svenska företag ska gå bra.
Efter flera turer fram och tillbaka under året för att få bukt med problemet la regeringen strax före jul fram ett lagförslag. Med fem tillförda små ord (eller annars i ringa fall) ska Migrationsverket, om förslaget går igenom, få möjlighet att godkänna arbetstillstånd i högre grad än tidigare.
På tiden, tycker Unionen som erbjuder ett särskilt medlemskap för tillfälligt anställda i Sverige, eftersom också den som kommer till Sverige för att jobba här en period ska omfattas av bra villkor på jobbet.
Läs mer om Unionens gästmedlemskap här (på engelska).
(Nyord 2016) Under senare år har det blivit allt vanligare att som frilans sluta avtal med ett så kallat egenanställningsföretag eller faktureringsföretag, som tar över bokföring, drar skatt och arbetsgivaravgifter och betalar ut lön - som om frilansaren var anställd.
Det är en ny form av företagande som innebär en förenkling för frilansaren men som för med sig nya knepiga frågor vad gäller ansvar och villkor. Unionen ser utmaningarna och månar om att ge egenanställda kraft, stöd och råd kring frågor som sjuklön, semester och vad man kan göra om en kund inte betalar.
Unionen är inte bara till för de traditionellt anställda, även egenföretagare, egenanställda och bemanningsanställda är välkomna som medlemmar.
(Nyord 2016) Gigekonomin, även kallad plattformsekonomin, bygger på tillfälliga uppdrag eller anställningar, »gig«, via digitala plattformar där uppdragsgivare och uppdragstagare möts. Eller enklare uttryckt: jobb via mobilen.
Enligt en studie från Mc Kinsey är 20-30 procent av arbetskraften i Europa och USA redan i dag en del av gigekonomin. Och det ökar snabbt.
Några av de största och mest kända plattformarna för den här typen av uppdrag är Uber, Airbnb, Urb-it, Task-rabbit eller för den delen svenska Brainville, en konsultplattform för uppdrag inom IT-branschen.
Unionen driver intensivt frågan om att även »plattformsjobb« ska ha schysta löner och villkor, med möjlighet till pensionsavsättning och sjukpenning, bland annat genom att samarbeta med utländska fackförbund och ta fram gemensamma verktyg för att garantera bra villkor. Men också genom att påverka politiker och beslutsfattare.
Unionen ståndpunkter kring plattformsekonomin
(Nyord 2015) Många inom tjänstemannasektorn vill kunna jobba längre upp i åldrarna i dag. Enligt politikerna är det också något vi kommer att behöva göra. Vissa talar om framtida pensionsålder på över 70.
Men för att vi ska orka ge järnet i jobbet fram till det att vi går i full pension - oavsett hur gamla vi är då - har Unionen förhandlat fram en förstärkning av tjänstepensionen som innebär att medlemmar kan gå ner i tid och få pension för de dagar de inte jobbar, så kallad flexpension.
Begreppet lanserades av Unionen i avtalsrörelsen 2015 och omfattar sedan hösten 2017 de allra flesta medlemmar, nu även inom arbetsgivarorganisationen Almegas område. (Flexpension kan också kallas deltidspension.)
Har du rätt till flexpension - kolla här!
(Nyord 2013) En kjolprotest är när män klär sig i kjol för att protestera mot att kortbyxor inte är tillåtna arbetskläder om sommaren på arbetsplatser med strikta klädkoder och uniformskrav.
Det mest kända exemplet är från Stockholms kollektivtrafik men frågan tangerar den större rättigheten för personer med könsöverskridande identitet eller uttryck att själva välja mellan manlig och kvinnlig uniform på jobbet, vilket Unionen har visat just är en rättighet på svensk arbetsmarknad.
Du har rätt att vara dig själv på jobbet - det visar Unionens rättsutredning!
(Nyord 2012) Skräck inför att inte vara ständigt tillgänglig och uppkopplad mot nätet med laddad mobil. Begreppet är sammansatt av engelskans No Mobile Phone Phobia. Associeras ofta till unga mobilanvändare, men kan lika gärna gälla överdrivet ambitiösa arbetstagare som inte förmår släppa sitt gränslösa jobb och ha ett privatliv.
Det gränslösa arbetslivet har också fördelar, till exempel för den som har små barn och ett bökigt vardagspussel. Men ju enklare det blir att ha jobbet med sig överallt och alla tider på dygnet, desto svårare blir det att få den återhämtning som vi alla behöver. Därför förordar Unionen att man tar fram gemensamma policys på arbetsplatsen för hur man hanterar tillgängligheten.
(Nyord 2011) När man vabbar, alltså stannar hemma från jobbet för vård av sjukt barn, men samtidigt jobbar hemifrån – är att vobba . Det är också något som allt fler kan välja att göra tack vare ny teknik och nya arbetssätt, friare arbetstider osv.
Begreppet lär ha lanserats av Unionen något år innan det kom in på nyordslistorna. Unionen står också bakom medlemmarnas rätt att vobba - det kan underlätta för många - men samtidigt motverka att vobbandet upplevs som påtvingat och plikt. Barnet först! I alla lägen. Behöver du vara ledig för att ta hand om barnet - vabba.
Unionen om att vobba : En win-win-win-situation och ett outtalat tvång
(Nyord 2010) En person som är anställd men också driver någon form av egen näringsverksamhet som bisyssla, i olika grader.
Fenomenet blir allt vanligare och har beskrivits som den nya trenden i arbetslivet: att kombinera ett fast jobb och trygga inkomster med självförverkligande, kreativitet och kanske även mer lukrativa affärsidéer. Många start-up entreprenörer börjar som kombinatörer.
Begreppet sägs för ovanlighetens skull ha myntats av Statistiska Centralbyrån.
Unionen är till för medlemmarna, oavsett om de är anställda, egenföretagare eller kombinatörer.
(Nyord 2008) Förklaring som ges av vissa till andra som ofta utan vettig anledning förutsätts vara mindre vetande. Begreppet lanserades av den amerikanska författaren Rebecca Solnit i boken Men Explain Things to Me.
Begreppet fick också stor uppmärksamhet hösten 2016 då Unionen använde det i en mycket framgångsrik kampanj för att väcka debatt om härskartekniker och trakasserier i arbetslivet.
Unionens kampanj mansplainingakuten nådde ut i hela världen - men vad är det egentligen?
Bokstavsjobb, cirkulär ekonomi, dygnis, fastlans, frimester, funktionell dumhet, genusbudgetering, knytkonferens, kompetenstrappa, kringis, låtsaskund, missmatchning, postit-krig, promenadmöte, sms-anställning, uberisering, väggord, yrkessåpa.
Se fler nyord på www.sprakochfolkminnen.se