Det här händer i hjärnan vid stress

Att stress kan vara skadligt känner de flesta till, men få vet vad som faktiskt händer i hjärnan när den utsätts för långvarigt stresspåslag. Här förklarar vi händelseförloppet i hjärnan vid stress och utmattning.

Vid en upplevt stressig situation larmas automatiskt det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystem är en del av det system som styr sådant som vi inte kan påverka med hjälp av viljekraft – som blodtryck, puls och andning.

Från binjurarna utsöndras stresshormonen kortisol och adrenalin som i sin tur skickas ut i blodomloppet. Hormonerna ser till att blodtrycket och pulsen höjs och att hjärnan har tillräckligt med energi för att kunna överleva den upplevda faran.

Detta förlopp sker alltid vid stress och är ofarligt – så länge det inte sker för ofta och utan att kroppen får återhämta sig. När kroppen går tillbaka till normalläge stabiliseras hormonerna och kortisolnivåerna går ned. Men om en person utsätts för stress under en längre period utan möjlighet till återhämtning finns däremot risk för ohälsa. I de fall där stressen pågått så pass länge att den orsakat skada brukar forskarna använda två teorier för att förklara vad som händer i hjärnan:

Kortisolkaskad

Om hjärnan inte tillåts gå ned i varv efter ett stresspåslag kan stresshormonet kortisol förbli högt vilket man tror kan leda till skador i området hippocampus i hjärnan. Hippocampus är den del av hjärnan som bland annat styr impulser och minnen. Om kortisolnivåerna aldrig går ned innebär det ofta att den drabbade förutom minnesstörningar även upplever en oförmåga att tänka klart, kronisk trötthet, smärta i nacke och axlar, och en allmän nedstämdhet.

Samverkan mellan nerv- och gliaceller

Forskare på Sahlgrenska institutet i Göteborg presenterar i en forskningsrapport ytterligare en teori om vad som händer i hjärnan vid långvarig stress. Teorin går ut på att långvarig stress stör samverkan mellan nerv- och gliaceller vilket i sin tur påverkar nivåerna av kalium och den viktiga signalsubstansen glutamat. Eftersom gliacellerna tycks hjälpa nervceller att hålla en optimal nivå av kalium och glutamat i hjärnan kan störningar i samverkan mellan nerv- och gliaceller resultera i försämrad mental kapacitet hos den drabbade. Mer konkret kan detta innebära sämre simultan- och koncentrationsförmåga och svårigheter med att filtrera information. Dessutom upplever många drabbade att den försämrade mentala kapaciteten leder till ännu mer stress och oro, vilket förvärrar effekterna ytterligare.

Tiden läker

Reparationsarbetet i hjärnans nervsystem tycks ta betydligt längre tid än reparationer av andra system i kroppen vilket innebär att hjärnskadorna kan ta månader eller flera år att läka. Däremot visar ny forskning från Karolinska institutet att skador i centrala nervsystemet inte är så permanenta som man tidigare trott. Det går med andra ord att bli frisk – men det tar tid.

Källor: Stressmottagningen - utmattningssyndrom

och Hjärnfonden - vad är stress och vad händer i kroppen när vi stressar?