I dag är det få som öppet förnekar klimatförändringarna. Ändå går klimatarbetet långsamt. En förklaring är det som forskare kallar mjuk klimatförnekelse: Ett sätt att ifrågasätta klimatåtgärder utan att ifrågasätta klimatvetenskapen i sig.
Med mjuk klimatförnekelse har motståndarna till klimatomställningen rört sig bort från idéer om att klimatkrisen är en bluff. Istället för man in argument som framstår som rimliga, men som ändå bromsar handling. Det handlar ofta om att tona ner brådskan, ifrågasätta kostnader och rättvisa samt skjuta över ansvaret på andra länder eller framtiden.
I en intervju i tidningen Extrakt lyfter Isabella Glogger, som studerar politisk kommunikation vid Göteborgs universitet, att dessa budskap riskerar att underminera stödet för konkreta klimatåtgärder lika mycket som ren klimatförnekelse.
Det som gör mjuk klimatförnekelse särskilt svår är att den:
Budskap som ”vi måste ta det stegvis” eller ”Sverige kan inte rädda världen ensamt” står i direkt kontrast till forskningsläget, som pekar på att snabba och breda åtgärder är avgörande. Men eftersom de inte är uppenbart felaktiga, är de också svårare att säga emot.
Här är några sätt att bemöta mjuk klimatförnekelse i samtal på jobbet, i möten eller i fikarummet:
1. Flytta fokus från åsikt till konsekvens
I stället för att diskutera om oron är ”överdriven”, prata om vad uppskjutna beslut faktiskt leder till - ”Vad händer om vi väntar tre–fem år till?”
2. Bekräfta känslan – men inte slutsatsen
Många mjuka klimatskeptiska argument bottnar i oro för ekonomi, jobb eller förändring. Bekräfta det – utan att ge upp frågan: ”Jag förstår att kostnader känns viktiga. Samtidigt pekar forskningen på att sen omställning blir dyrare.”
3. Synliggör ansvarsförskjutningen
När argumentet handlar om att ”andra borde göra mer”, hjälp till att visa att ansvar inte är ett nollsummespel: ”Två saker kan vara sanna samtidigt: globala utsläpp är ojämlika – och vi behöver göra vår del.”
4. Påminn om vad forskningen faktiskt säger
Mjuk klimatförnekelse går ofta stick i stäv med IPCC:s slutsatser om brådska. Att lugnt hänvisa till det kan räcka: ”Den samlade forskningen säger att vi redan är sent ute.”
5. Skifta från debatt till handling
Fastna inte i värderingsdiskussioner. För frågan framåt genom att prata om nästa möjliga steg: ”Vad kan vi göra här och nu, oavsett hur stort problemet är globalt?”
Nästa artikel
Ett vanligt misstag är att klimatsamtal startar i det som känns viktigast för oss personligen: oro, värderingar eller frustration över att omställningen går för långsamt. Det är inget konstigt, men inte heller konstruktivt.
Chefer och ledningar förväntas fatta beslut utifrån verksamhetens uppdrag. Därför är det klokt att istället koppla klimatfrågan till sådant som redan är prioriterat:
På så vis blir inte klimatfrågan ett särintresse eller sidofråga, utan en strategisk fråga för företaget. Den bli ett sätt att få till utveckling av affärsmodeller och investeringar i framtiden, bidra till affärsnytta och framtidstro, kanske också till en bättre arbetsmiljö. Här är några strategier för hur du kan ta upp klimatfrågan på ett sätt som öppnar dörrar och visar hur vi kan förbättra både företaget och världen.
Många chefer och företagsledare är inte emot en grön omställning. Men de är oroliga för kostnader, tidsåtgång eller att fokus flyttas från kärnverksamheten. Det är deras jobb och faktiskt också i de anställdas och fackets intresse: Företagen måste må bra för att vi ska ha jobb. Här kan det vara hjälpsamt att visa att klimatambitioner och konkurrenskraft ofta går hand i hand.
Det kan handla om att:
Ibland handlar det bara om att hitta rätt formulering. Att ställa frågan som ”Hur kan vi göra detta smart?” snarare än ”Varför gör vi för lite?” är konstruktivt och smart.
Abstrakta mål långt fram i tiden kan kännas svåra att ta tag i. Försök därför att ta avstamp i vardagen. Vanliga exempel på konkreta ingångar kan vara:
Att föreslå små, genomförbara steg gör att klimatfrågan inte behöver vara överväldigande men visar också lösningsorientering och framåtanda. Det gör det också lättare för dig att både se framsteg och konkret förändring.
Om du är fackligt engagerad har du en roll i samtal som rör verksamhetens utveckling, arbetsmiljö och framtida villkor. Klimatfrågan berör alla tre.
Det betyder inte att varje samtal behöver bli en förhandling . Ofta räcker det att ställa öppna frågor, efterfråga information och föreslå klimatrelaterade frågor till punkter i samverkan eller på APT. Det blir ett sätt att signalera både att frågan är viktig och att man vill föra konstruktiva samtal.
Klimatdiskussioner hamnar lätt i låsta positioner. Försök att hålla fokus på process och riktning snarare än på perfekta lösningar och maximal effekt. Det kan till exempel låta så här:
Att visa tålamod och förståelse för olika perspektiv ökar chansen att samtalet fortsätter. Det gör det också lättare att visa på framsteg och konkreta vinster.
Det är lätt att vilja se snabba framsteg och storskaliga besked. Men framsteg byggs ofta stegvis genom samtal, pilotprojekt, gemensamt lärande och gradvisa men tydliga steg.
Att föra arbetet framåt handlar inte om att övertyga alla direkt utan om att hitta stöd för att driva frågan vidare.
På så sätt kan klimatfrågan bli en gemensam utvecklingsfråga!
