Din arbetsgivare är ansvarig för arbetsmiljön oavsett om du är på kontoret eller jobbar på distans. Här är tips – till både dig och chefen – som får jobbet att flyta.
Ja, din arbetsgivare har ansvar för din fysiska och sociala arbetsmiljö även när du jobbar på distans. Det säger
arbetsmiljölagen
. De ska alltså förebygga att du utsätts för ohälsa och olycksfall även när du jobbar hemifrån, eller på café. För att det ska fungera krävs ett gott samarbete och en regelbunden dialog mellan dig och din chef.
Tips för en god arbetsmiljö på distans
Hitta rutiner. Kom överens om vilka rutiner som gäller. Bestäm när och hur ni ska ha avstämningar, och vad som gäller kring möten. Får ni ha promenadmöten? Det är bra för både kropp och knopp, minskar risken för belastningsskador.
Sträva efter att behålla den vanliga arbetstiden.
Får ni låna hem utrustning? Vad gäller hos er? Får ni låna utrustning som tangentbord, arbetsstol och bildskärm till hemmakontoret?
Det är viktigt att ses, även när man jobbar digitalt. Så slå på kameran på möten, och plocka upp telefonen och ring varandra – så att ni inte fastnar i chattrådar eller mejl.
Prata om det privata. Det är fortsatt viktigt att ha kontakt med sina kollegor. Så fortsätt fråga varandra hur ni mår och föreslå gemensamma fikaraster.
Pausa. Kom ihåg ta pauser, promenader, lunch och fikarast även när du jobbar på distans.
Dra gränsen. Städa undan jobbet när arbetsdagen är slut, så att hemmet fortfarande känns som ditt hem och inte en arbetsplats.
Variera arbetsställning för att minska risken för belastningsbesvär i exempelvis rygg och axlar.
Se upp för stämningsutbrändhet (...den smyger sig på i fikarummet)
Det är fantastiskt med personer som skapar god stämning på jobbet, men det är inte gratis. Någon betalar med sin egen energi, sitt fokus och kanske sin karriär. Och den "någon" är ofta en kvinna. Här är fällorna att se upp för, och strategierna för att ta sig ur dem.
Du har säkert sett det: kollegan som beställer lunch, skriver protokoll, fixar tårta – och dessutom märker när någon verkar nere. Lyssnar i kafferummet och fångar upp konflikter innan chefen ens märkt att något är fel. Kollegan som håller ihop gruppen. Den som får det att kännas lite bättre. Den som så ofta är kvinna.
– Det handlar om att vi skolas in i detta från ung ålder. För det är ju inte bara på jobbet kvinnor är mer omhändertagande, utan även hemma – om jag får generalisera, säger Unionens förste vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Osynligt arbete kostar energi
Det kallas ibland för osynligt arbete. Och det handlar inte bara om att rodda praktiska grejer, utan även om att ta ansvar för stämningen. Att se, känna av och justera. Men även om det känns självklart så kostar det energi.
Victoria Kirchhoff. FOTO: PETER JÖNSSON
– Problemet är att dessa insatser sällan lönar sig i form av högre lön, chefstitel eller snabbare kliv i karriären.
Osynligt arbete är allt det där som "bara sker". Att någon skriver ut papper, tar anteckningar, hälsar nya välkomna, rensar i konflikter och lyssnar när det känns tungt – det är relationsarbete. Känsloarbete. Och uppgifterna är inte jämnt fördelade. Enligt Make Equal lägger kvinnor i snitt 200 timmar per år på den här typen av jobb. Det motsvarar fem arbetsveckor, för något som alltså inte syns på lönespecen. Inte i målen. Och inte i befordringsprocessen.
Det är inte du, det är strukturen
Och nej, det här är inte bara ett personlighetsdrag, det är ett mönster. Kvinnor får oftare frågan om att ta ansvar för gruppens välmående. Och vi säger oftare ja. Inte för att vi är snällare, utan för att vi är socialt skolade att vara snälla. Att vara de som fångar upp, ställer upp och håller ihop. Men i längden är det inte hållbart. För medan män får fokusera på resultat, förväntas kvinnor skapa förutsättningar för andras resultat.
– Det är en sak att göra det för att man känner för att visa lite extra vänlighet, men det är en annan sak när andra förväntar sig det av dig, när det blir ett milt tvång, säger Victoria Kirchhoff.
Så hur gör du för att inte hamna i den här rollen, med risk för att bli stämningsutbränd? Vi ger dig tipsen.
Det är dags att bryta mönstret – 6 tips
Det handlar inte om att sluta bry sig, utan om att inte bära ansvaret för stämningen på kontoret. Här är sex strategier för att värna din energi och ditt fokus utan att för den skull bli "hon som inte vill fika längre.”
1. Säg nej utan dåligt samvete
”Kan du prata med Lisa, hon verkar ledsen?” Nej, du behöver inte alltid vara den som löser upp knutarna. Säg nej utan att förklara dig. Andras mående är viktigt, men det är inte alltid ditt jobb att ta hand om det.
2. Prata om ”vi”, inte bara om ”jag”
”Det här är något vi måste dela på.” Gör det till en fråga om rättvisa, inte om vilja. Då slipper du försvarsställning och lyfter diskussionen från individ till struktur.
3. Synliggör känsloarbetet
Det du gör för stämningen är viktigt, så varför är det inte formellt erkänt? Prata med din chef: Vad förväntas av dig och varför? Att tydliggöra ditt faktiska jobb gör det lättare att säga nej till det du inte är anställd för.
4. Låt det bli lite obekvämt ibland
Om du alltid fångar upp tystnaden, medlar mellan kollegor eller märker när någon behöver en kram, så kanske det är dags att... inte göra det. Låt det skava lite. Först då blir det tydligt att något (eller någon) saknas.
5. Varannan herrarnas
Inför rullande ansvar för praktiska saker och stämningsstärkande insatser. Välkomstkommitté? Fikaansvar? Varannan herrarnas gäller även här. Det må vara mindre viktigt än budgetarbetet, men ska ändå fördelas lika.
6. Överväg att gå vidare
Om du alltid är den som ska "känna av", "ta snacket" eller ”lugna gruppen” och ingen annan någonsin lyfter det då är det inte bara en roll. Det är strukturellt. Och går det inte att förändra, så kan det vara dags att dra vidare. Du ska inte bränna ut dig på att vara mjukvaran i en hård arbetsmiljö.
Så nästa gång någon säger ”Du är så bra på det här”, fundera på om det faktiskt är en komplimang eller ett sätt att lasta över ansvaret för arbetsplatsens sociala välmående. Det är okej att bry sig. Men det är också okej att säga ”Inte idag.”