Anna-Sofia Sjölin ansvarar för Unionen Chef och är en av initiativtagarna till det återkommande eventet Like a boss – en kväll där chefer får ny kunskap, inspiration och möjlighet att nätverka med andra i samma roll.
Eventet och nätverket "Like a boss" har vuxit fram genom ett långvarigt samarbete mellan Unionen och de andra TCO -förbunden: Vision, Fackförbundet ST och Finansförbundet. Den senaste träffen hölls i maj på Berns i Stockholm och samlade över 300 deltagare – både på plats och digitalt. Temat för kvällen var AI och ledarskap.
Varför har ni valt att göra den här gemensamma satsningen? Hur har samarbetet mellan förbunden fungerat?
– Som TCO -förbund har det vuxit fram ett naturligt partnerskap där vi ser värdet i att samla våra krafter för att stärka chefer - oavsett bransch eller bakgrund. Tillsammans har vi bland annat arrangerat Ledarskapsdagarna i Tylösand, varit medarrangörer till Stora Ledarskapsdagen och drivit kursen Ny som chef, som fortfarande är en uppskattad del av vårt gemensamma utbud - och nu även chefsnätverket Like a boss. Syftet har alltid varit att ge stöd i en roll som ställer höga krav men ofta saknar ett eget forum. Samarbetet bygger på en gemensam vilja att skapa relevanta och inspirerande aktiviteter för chefer, både i offentlig och privat sektor . Det är prestigelöst, konkret - och väldigt roligt att få skapa något tillsammans som faktiskt gör skillnad.
Syftet har alltid varit att ge stöd i en roll som ställer höga krav men ofta saknar ett eget forum.
Varför valde ni AI som tema för kvällen?
– AI påverkar redan hur vi jobbar, kommunicerar och leder – och utvecklingen går snabbt. Som chef förväntas du inte bara förstå tekniken, utan också kunna avgöra hur den påverkar din organisation, ditt team och ditt ledarskap. Därför ville vi erbjuda en kväll där chefer får både inspiration och konkreta verktyg för att navigera i den här förändringen. Målet var att ta ner AI från något abstrakt till något konkret och användbart – och samtidigt väcka nyfikenhet. Vi har även ett samarbete med Tankesmedjan Futurion, vars vd Ann-Therése Enarsson föreläst mycket om AI och framtidens arbetsliv det senaste året, vilket gjorde det extra naturligt att väva in hennes perspektiv i temat för kvällen.
Målet var att ta ner AI från något abstrakt till något konkret och användbart – och samtidigt väcka nyfikenhet.
Varför tror du intresset är så stort?
– Många chefer känner ett behov av att förstå mer – utan att nödvändigtvis vara tekniska experter. AI väcker frågor om framtidens arbetsliv, men också om ansvar, etik och hur vi leder människor i en tid av förändring. Och inte minst: det här är ett forum där man får träffa andra chefer, dela erfarenheter och spegla sig i andra med liknande ledarutmaningar. Den kombinationen är stark. Dessutom har vi nu öppnat upp för digitalt deltagande under själva föreläsningen – vilket gör att även chefsmedlemmar i andra delar av landet kan ta del av innehållet, ställa frågor till föreläsaren. Även om nätverkandet främst sker på plats, är det ett stort lyft att fler nu kan vara med – oavsett var de befinner sig.
Vad hoppas ni att ”Like a boss” ska ge medlemmarna?
– Vi vill skapa ett forum som inspirerar, utmanar och stärker chefer – oavsett om de är nya i rollen eller har många års erfarenhet. Chefer söker utveckling – men också igenkänning. Med Like a boss vill vi ge båda delarna: inspiration, kunskap och ett sammanhang att växa i.
Det här eventet ska kännas som en energipåfyllning: ett tillfälle att stanna upp, reflektera och ta med sig nya idéer till vardagen. Det ska också vara ett sammanhang där man får känna att man inte står ensam, utan är en del av något större. Vårt mål är att Like a boss ska vara både användbart och lustfyllt – en plats att växa i som ledare. Samtidigt vill vi att våra chefsmedlemmar ska känna att deras fackförbund ser deras behov, ger dem rätt förutsättningar och är ett stöd i deras yrkesliv. Det handlar om att bidra till att skapa ett bättre arbetsliv – men också om att våra medlemmar ska känna sig trygga och nöjda med sitt medlemskap.
Det här eventet ska kännas som en energipåfyllning: ett tillfälle att stanna upp, reflektera och ta med sig nya idéer till vardagen..
Går det redan nu att säga något om nästa event?
– Nästa nätverksträff är redan inplanerad till den 13 november. Vi har börjat spåna, absolut! Det finns mycket kvar att utforska – både inom AI och andra områden som påverkar chefsrollen just nu och framöver. Vi ser ett fortsatt behov av att prata om ledarskap i förändring, och om hur chefer kan rusta sig inför det nya arbetslivet.
Nästa artikel
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning , chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
