I dag saknas en sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar arbetstagarens integritet. Vad tycker politiken om detta? Och vad tycker Unionens förbundsordförande om integritetsfrågor kopplat till bland annat den tekniska utvecklingen?
Publicerad 29 juni 2023
I takt med teknikutvecklingen blir frågor om integritet alltmer komplexa, i synnerhet i arbetslivet där anställdas rätt till integritet ibland hamnar i ett motsatsförhållande till arbetsgivares rättigheter och skyldigheter. Övervakning och kontroll ska vara motiverat och inte ske slentrianmässigt. Intrång i den personliga integriteten kan vara okej, men det ska vara proportionerligt och kunna motiveras av skäl som har med arbetet att göra. I dag saknas en sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar integriteten för privatanställda tjänstemän . När arbetsgivaren genomför integritetskänsliga åtgärder är vi i stället hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och eventuellt kunna ifrågasätta åtgärden.
De här frågorna diskuterades i ett av Unionens seminarium i Almedalen där Paulina Brandberg, Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, Niels Paarup-Petersen, Utbildningspolitisk talesperson och talesperson för cybersäkerhet och digitalisering, Centerpartiet och Susanna Kjällström, Förbundsjurist, Unionen deltog.
Susanna inledde med att rama in problematiken på individnivå både gällande den digitala och personliga integriteten och berättade om några exempel som medlemmar i Unionen upplevt.
Paulina och Niels var båda eniga att det är bra att vi pratar om de här frågorna. Den tekniska utvecklingen har gjort att vi människor är väldigt mycket mer spårbara än vad vi var förut. Paulina var noga med att poängtera att det är viktigt att den personliga integriteten värnas och att exempelvis drogtester och bakgrundskontroller inte sker slentrianmässigt. Det får inte missbrukas.
Niels menade att vi gör intrång i den personliga integriteten som vi aldrig någonsin sett i världshistorien, på grund av digitaliseringen. Om man är redo att ta steg för övervakning som man aldrig gjort då måste man reglera eller motverka detta.
Paulina lyfte att det är jättesvåra frågor att hantera rent politiskt men att det är viktigt att vi ska lyfta frågorna och försöka hitta svar.
Susanna berättade vidare att arbetsgivarsidan hittills inte varit jätteintresserade av att hitta lösningar kring integritetsfrågor men att Unionen lyfter problematiken återkommande.
Niels menade på att dessa frågor inte kan vara parternas ansvar eftersom det här handlar om mänskliga rättigheter.
Ett positivt samtal som vi definitivt kommer prata vidare om efter sommaren.
Därefter fick Unionens förbundsordförande reflektera över samtalet och blicka framåt tillsammans med Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert, skribent och analytiker.
Martin vill ha en vettig diskussion om vad arbetsgivare får göra. Och eftersom vi arbetar i datorsystem som oftast en teknikjätte har skapat som så behöver vi också prata om frågor som vilken typ av data en teknikjätte ens får ge till en arbetsgivare? Vad väger tyngst, samhällsmedborgarens och arbetstagarens intressen eller teknikjättes och företagens?
Martin poängterade att vi behöver ha samma fackliga förhållningssätt till nya tjänstemannaverktyg som man hade när man tog in nya maskiner på fabrikerna. Införanden av nya datorsystem ska förhandlas enligt MBL ( medbestämmandelagen ). Men det räcker inte kanske måste man ha viss reglering på EU-nivå och definitiv ha en sammanhållen svensk lagstiftning på området.
