Hemma och kontor – 7 strategier som får blandjobbandet att funka
Tjänstemännens nya verklighet, där vissa sitter på kontoret och andra hemma, innebär nya utmaningar. Här är tips för att undvika missförstånd, sårade känslor, och team-trubbel.
Borta är den tid då alla förväntas vara på kontoret klockan 8–17,
tjänstemän
vill även kunna jobba hemifrån. Just nu finns det ungefär lika många lösningar som företag, verkar det som. Vissa kallar det ”virtual first”, andra pratar om flexibilitet eller kontors-möjlighet. Oavsett så kan vi konstatera att en blandning av kontors- och hemma- och caféjobbande är här för att stanna. Så hur får vi det att funka? Hur får vi flyt i det nya normala? Här är Unionens bästa tips.
Så får ni blandjobbandet att funka – 7 tips
Var tydlig med förväntningar. Var tydlig med när folk förväntas vara på kontoret, och när det är okej att komma in spontant. Berätta vilka tider, dagar och lokaler som är bäst när du vill jobba ensam på kontoret, respektive i större grupp.
Ge en social injektion. När fler jobbar hemma möts vi inte lika lätt och naturligt. Även om jobbet i köket kan vara skönt, känner mångaett sug efter att umgås. Så värdera välmåendet hos anställda. Tänk på att den mentala hälsan kan behöva lite extra just nu, och satsa på det sociala.
Värdera resultat. Blanketter och andra administrativa slukhål kan snabbt ta död på hybridjobbandets fördelar (= bättre fokus och ökad
produktivitet
). Så belöna effektivitet och resultat snarare än interaktivitet. Och ge anställda chans att i så hög grad som möjligt själva bestämma hur man bäst lyckas med sina uppgifter.
Se upp för partiskhet. Det här är alltid ett aber, men företag som anammar hybridupplägget bör fundera på hur man undviker partiskhet, så att inte de som är på kontoret och chitchattar oftare befordras.
Kommunicera digitalt. Det finns fördelar med att jobba på distans, som att det är lättare att fokusera. Men det naturliga flödet av information är svårare att få till. Så var noga med att alla berörda får den information man behöver och känner sig delaktiga i beslut. Kanske genom ett veckobrev och en regelbunden ”fråga mig allt-stund” i chatten.
Alla lika, alla olika. Ens arbetsuppgifter bestämmer förstås upplägg, men generellt kommer personer som har ett stort, ljust hemmakontor säkert att vara mindre benägna att vilja åka in till kontoret än de som har barn rännandes runt fötterna eller delar köksbordet-skrivbordet med en rumskompis. Så ta höjd för att folk vill jobba på olika sätt, och se till att alla har de verktyg de behöver för att både jobba och må bra, oavsett plats.
Inne eller ute-flagg. Vem är var just idag? Ska du springa runt och leta efter din kollega? Eller är hon inte på plats? Be alla i teamet att varje dag flagga för om man är på kontoret eller hemmakontoret, exempelvis i en chatt.
I Unionens Novus-undersökning från 2022 säger 54 procent av de privatanställda tjänstemännen att de fortsätter jobba hemma en dag i veckan eller mer.
Män och kvinnor vill arbeta på distans i ungefär lika hög omfattning.
Däremot minskar viljan att jobba på distans med åldern. De äldre, som är mer vana att jobba på kontor, är också mer positivt inställda till det än yngre.
Allt fler arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Hos Avonova, som är en av de största aktörerna på företagshälsa, ser man en rejäl ökning. På bara ett år har antalet tester ökat med 50 procent. Och trenden har sett likadan ut i flera år, 2022 genomfördes drygt 8000, att jämföra med 1500 år 2014.
– Vi vet att det finns ett ökat användande av cannabis. Även ett otillåtet bruk av narkotikaklassade läkemedel, som Tramadol, har ökat, säger Fredrik Sparring som är företagsläkare och specialist inom beroendefrågor på Avonova.
Allt fler testar också positivt. Enligt en studie från Karolinska universitetslaboratoriet så var 2,5 procent av proverna positiva år 1993, 2020 var 5,2 procent positiva. Den vanligaste substansen som hittas är cannabis, följt av amfetamin, bensodiazepiner, opioider och kokain. Med tanke på den ökade användningen i samhället är det kanske inte så konstigt att företagshälsan har även sett en förändring i vilka branscher som väljer att testa sina anställda.
– När jag började med det här för 11 år sedan, var det mest inom transport, bygg, och metallindustrin som man testade sin personal, men på senare år har intresset ökat även i andra branscher, som bank och finans.
Fredrik Sparring, Avonova
Syftet med testerna är både att fånga upp individer med problematik i ett tidigt skede, men det handlar även om att det finns risker för omgivningen om folk är drogpåverkade på jobbet.
– Man har sett i undersökningar att det kan ta 7–10 år innan en ansvarig chef reagerar på missbruksproblematik hos en anställd.
Ofta görs slumpmässiga drogtester, där man slumpar fram 25 procent av medarbetarna. Och oavsett var man jobbar är det självklart inte tillåtet att vara påverkad av narkotika på jobbet. Men säg att du är en person som har rent mjöl i påsen, du kanske inte ens har testat att röka en cigg i ditt liv, då kan det kännas djupt kränkande att behöva ta testet. Så måste du göra det?
– Ja, om din arbetsgivare säger att du ska lämna ett drogtest så måste du i princip göra det. Arbetsgivaren kan såklart inte tvinga dig rent fysiskt, men om du vägrar riskerar du att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet. Du kan i och för sig få prövat i efterhand av domstol om arbetsgivaren hade laglig rätt att kräva testet men en sådan prövning tar ofta lång tid, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.
Kan inte facket hjälpa till här?
– Vi har tyvärr inte tillräckliga möjligheter att angripa det i förväg. Vi kan påtala och förhandla hur vi bedömer frågan men om arbetsgivaren ändå vill genomföra testerna kan vi gå vidare och hjälpa till först när du är uppsagd eller omplacerad, då kan vi säga att det står i strid med god sed på arbetsmarknaden. Problemet är att de flesta inte har möjlighet att ta risken att bli av med jobbet.
Susanna Kjällström, förbundsjurist Foto: Peter Knutson
Gäller det även om chefen inte kan ange några goda skäl för testningen?
– Ja, arbetsgivaren måste ha ett skäl för testningen, men vi kan inte få prövat i förhand om skälen är giltiga.
Vad skulle du önska här, med tanke på arbetstagare integritet?
– Jag skulle önska att det fanns en möjlighet att få prövat om ett drogtest var motiverat.
Susanna säger att problemet för arbetstagarna ligger i att om du röker cannabis på helgen, så har arbetsgivaren egentligen inte med det att göra trots att cannabis är olagligt – så länge du inte är påverkad på jobbet eller i övrigt påverkar arbetsgivaren.
– Men till skillnad från alkohol, som försvinner ur blodet relativt snabbt, så kan cannabis ge utslag på drogtester lång tid efteråt.
En annan oro som bubblar upp vid slumpvisa drogtester är om man tar en medicin som kan ge positivt utslag på testet. Man kanske inte vill att chefen ska får reda på att man tar smärtstillande eller adhd-medicin. Här kan Fredrik Sparring ge lugnande besked.
– Om drogtestet visar fynd av en substans, så kontaktar vi personen och frågar om det kan vara så att man har recept på ett läkemedel som kan förklara fyndet. Kan man uppvisa ett sådant läkemedelsrecept, så bedöms testet som negativ eller normalt, och arbetsgivaren får inget veta.
Och om testet skulle visa sig vara positivt, polisanmäler ni då personen?
– Om personen skulle visa sig ha alkohol i kroppen och sedan gå raka vägen ut till sin bil och köra iväg, så ja. Men annars polisanmäler vi inte.
Men arbetsgivaren informeras. Och här upplever Susanna Kjällström att många företag som testar slumpvis inte någon god förberedelse för vad man ska göra vid ett eventuellt positivt svar.
– Har man då en plan för hur man följer upp det här på ett bra sätt? Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda rehabilitering, påminner hon.
Vi vill se en samlad lagstiftning till skydd för arbetstagares integritet som ger arbetstagare möjlighet att få prövat om ett drogtest är motiverat utan att behöva riskera sin anställning genom att chansa på att vägra.