Ge Sveriges högskolor ett varaktigt uppdrag att utveckla valideringen av reell kompetens

De här personerna kan verkligen sin grej. Men behöver de plugga sin grej på högskolenivå är risken stor att deras kunskaper inte räknas. Det är orimligt att de som har gedigna kunskaper från arbetslivet ska behöva börja om från början för att stärka sin kompetens.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
validering
Göran Hägglund - Komvux, Sara Wimmercranz - Företagande och Entreprenörskap A, Martin Linder - Arbetsrätt grundkurs, Alexandra Zazzi - Måltidskunskap grundkurs.

Publicerad 29 juni 2022

Det är inte rimligt att den som redan har gedigna kunskaper från arbetslivet, eller kunskaper från andra håll, ska behöva börja om från början för att plugga och stärka sin kompetens. Vem behöver göra vad för att lärosätena ska börja jobba mer med validering av kunskap?

När det nya omställningsstudiestödet för yrkesverksamma införs i slutet av 2022, förväntas efterfrågan på utbildning för  kompetensutveckling , vidareutbildning och omställning att öka. Frågan är hur det påverkar våra universitet och högskolor, om det finns kapacitet att ta emot dessa nya grupper eller om utbildningsutbudet behöver förändras. Om lärosätena lyckas möta behoven av omställning och kompetensutveckling , så kommer det att stärka våra medlemmar, näringslivet såväl som högskolorna själva. 

När personer som jobbar vill utveckla sin kompetens för att kunna byta bransch eller yrke när man hen vill eller måste, så behöver utbildningen se ut på ett annat sätt än idag. Det krävs fler kortare kurser, distansutbildningar och flexibla lösningar. Det gäller att studera på rätt nivå utifrån den yrkeserfarenhet personer har i bagaget. Det är här validering av yrkeserfarenhet blir så viktigt.  

Tre förslag för att yrkesverksamma, genom validering ska kunna plugga rätt direkt.  

  1. Ge lärosätena resurser för tillgodoräknanden baserade på reell kompetens. Det enskilt största hindret för validering för tillgodoräknande är att det sätt högskolan får resurser på missgynnar validering av reell kompetens. Lärosätena får ingen ersättning för att utföra validering och förlorar samtidigt ersättningen för de poäng och kurser som tillgodoräknas. Universitet och högskolor behöver få ersättning, utanför den ordinarie resurstilldelningen, för utförd validering som resulterar i ett tillgodoräknade.  
  2. Gör det möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom uppdragsutbildning. Att det inte är möjligt att tillgodoräkna reell kompetens inom uppdragsutbildning är ett hinder för effektiva insatser när företag eller omställningsorganisationer köper uppdragsutbildning i högskolan. Detta systemfel blir nu akut eftersom omställningsstudiestöd ska kunna ges vid validering även inom ramen för en uppdragsutbildning. Samma möjligheter bör gälla för uppdragsutbildning generellt, det vill säga även för uppdragsutbildning som finansieras av en arbetsgivare eller en omställningsorganisation i privat sektor. Det räcker med att göra en ändring i förordningen om uppdragsutbildning. 
  3. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att testa en modell med central ingång för förhandsbesked om tillgodoräknande av reell kompetens. Ett stort hinder för yrkesverksamma som vill fylla på eller komplettera sin utbildning, är att bara den som är antagen och har påbörjat studier har rätt att få sin reella kompetens prövad och tillgodoräknad. För att yrkesverksamma ska ges möjlighet att redan innan de söker till en utbildning bedöma hur stor del av utbildningen de kan tillgodoräkna sig och därmed hur lång den förväntade studietiden kommer att bli, behövs en möjlighet till förhandsbesked.  Universitets- och högskolerådet bör ges i uppdrag av regeringen att bedriva ett pilotprojekt innan möjligheten införs permanent. Ett sådant projekt behöver tillsättas skyndsamt.