Förhoppningsvis är du laddad inför det nya jobbåret. Men om du har tappat gnistan eller känner dig sönderstressad – ja, då kan det vara dags att byta bana. Här är sex tecken på att du borde byta jobb (eller kanske till och med yrke).
Vi spenderar en stor del av vår vakna tid på arbetsplatsen. Alldeles för mycket tid för att inte trivas.
– Det finns en större öppenhet inför att göra förändringar idag, vilket är positivt. Tidigare kunde den som regelbundet bytte jobb kallas för det nedsättande ordet hoppjerka. Men att byta jobb kan vara ett fantastiskt sätt att samla på sig kompetens och erfarenhet, säger karriärcoachen Charlotte Hågård.
Skiften kräver mod, men vinsterna är stora
Ja, trenden verkar vara att fler även i medelåldern byter, och inte bara jobb utan även yrke.
– Dels är det ibland nödvändigt när arbetsmarknaden förändras. Men jag tror även att det finns en ökad medvetenhet om att livet inte pågår för evigt. Vill man göra något annat, så måste man ta tag i saken själv.
Samtidigt finns det en stor grupp som bär på en längtan eller som mår dåligt på sin arbetsplats, men som ändå sitter kvar vid sitt skrivbord. För att gå från tanke till handling kräver både mod och energi.
– Men vinsterna, när det väl är dags, är många. Du får stimulans, kan tjäna mer pengar, lära dig nya saker och träffa nya människor, säger Charlotte Hågård.
Men hur vet man när det är dags att gå vidare? Här är sex tydliga tecken.
6 tecken på att det är dags att byta jobb
1. Du känner söndagsångest
Om du ofta gruvar dig för att gå till jobbet, så är det ett tecken på att något är fel. Likaså om du känner att det är meningslöst att vara där. Bristen på mening kan handla om alltifrån att chefen inte tillräckligt tydligt har förklarat varför just din roll är viktig, till att du inte tycker att företaget du jobbar på gör något meningsfullt.
– Att känna engagemang och göra något som har betydelse för andra är viktigt för vårt välmående, säger Charlotte Hågård.
2. Du utvecklas inte
Det sägs att man lever så länge man lär, och det ligger något i uttrycket. Om du inte känner att du utvecklas, exempelvis varken får utmanande arbetsuppgifter eller relevanta utbildningar, så ska du se upp. För utveckling är en viktig nyckel till både välmående och framgång.
– Dels är det tråkigt att inte utvecklas, men även för din
karriär
kan det vara farligt. Om du stagnerar och inte lär dig nytt, så är risken att du snart blir obsolet, inte längre är relevant på arbetsmarknaden. Då bör du se om ditt hus, säger Charlotte Hågård.
3. Du känner dig inte värdesatt
Många lägger ner stort engagemang i sitt jobb, att då inte bli värdesatt tär på självkänslan.
– Den känslan bör du lyssna på. Eventuellt har du själv varit dålig på att kommunicera dina behov. Berätta för din chef att du behöver mer feedback för att må bra och utvecklas. Kommer inte den, så kanske du ska byta till ett ställe där du uppskattas, säger Charlotte Hågård.
4. Du befinner dig i en försurad miljö
Ibland är det hela teamet, ibland är det en person som lyckas förstöra den goda stämningen och underblåsa konflikter. Men att befinna sig i toxisk miljö, där chefer smusslar, det är mycket internpolitik eller folk snackar skit, är inte bra.
– En giftig arbetsplats är ingen hälsosam miljö att befinna sig i. Det kan leda till stressrelaterade symptom som osäkerhet, humörsvängningar och sömnsvårigheter. Så fråga dig hur stor sannolikhet det är att arbetsplatsen kommer att förändras. Kan du förändra den? Om inte, ta dig därifrån, säger Charlotte Hågård.
5. Företaget eller branschen går dåligt
Om företaget eller till och med hela branschen går dåligt, kan även du vara utrotningshotad.
– Försök att ha koll på det här och agera innan du blir av med jobbet, säger Charlotte Hågård.
Kanske behöver du utbildning för att ta dig vidare. Då kan du exempelvis söka
omställningsstudiestöd
. Läs mer på trr.se.
6. Stressen äter upp dig
Stress kan ha många orsaker, som att man är överhopad med jobb eller inte har kontroll över sin situation, där även det senare kan leda till daglig stress och psykisk ohälsa. Om du ofta känner dig stressad, fundera på vilka av dina symptom som har sin grund i jobbet och vilka som går att härleda till privatlivet. Prata gärna med din fackliga representant om de bitar som handlar om jobbet.
– Fundera också på vad du kan förändra om du väljer att stanna kvar. Och är det värt att offra hälsan för den här arbetsgivaren? Försök vara ärlig, den enda som förlorar på att du inte är det är du själv, säger Charlotte Hågård.
Karlstadsbon Anna Jansson, 40, hade länge en bild av sig själv som en person som inte pluggar. Hon såg inte sig själv som en akademiker.
– Jag trodde inte jag var en ”universitetsmänniska”, vad nu det är för förutfattade mening, skrattar hon. Men jag jobbade ju ute på golvet, med händerna. Att sitta och läsa böcker dagarna i ända trodde jag inte var något för mig. Men vet du, det är bland det roligaste jag har gjort. Man kan överraska sig själv!
Sommaren 2024 tar hon sin examen, då är hon färdig personalvetare, efter tre års studier vid Karlstads universitet.
– Hade jag inte blivit gravid så är jag inte säker på att jag någonsin hade tagit steget. Jag har känt sådan lojalitet gentemot kollegorna, det har gått före lojaliteten mot mig själv.
Utmattad av jobb i handeln
Anna började jobba inom handeln direkt efter gymnasiet, där det ena jobbet ledde till det andra. Hon arbetade framförallt på en större klädkedja, där hon på slutet hade en delad tjänst. Hon var visual merchandiser på halvtid och ställföreträdande butikschef på halvtid – och försökte överleverera på båda håll. Utmattningen kom som ett brev på posten.
– Men jag ville såklart ändå inte vara sjukskriven. Fast jag började känna mig sliten redan kring 25. Arbetsmiljön i butik är tuff. Man står upp hela dagen, det är hög musik, starkt ljus och ett konstant flöde av människor du ska ha uppmärksamhet på.
Dags att vara lojal mot sig själv, inte jobbet
Hon funderade redan då i 25-årsåldern på att börja plugga, tog också några kurser, men visste inte riktigt vad hon ville bli.
– Jag väntade på att få den där uppenbarelsen, där jag insåg vad som var mitt kall i livet. Nu har jag förstått att det inte är någon idé att sitta och vänta på den. Till viss del tror jag också att tanken ”jag vet inte säkert vad jag vill plugga” är en försvarsmekanism. Det kan vara läskigt att ta steget när man vet vad man har men inte vad man får.
Men när hon blev gravid och sedan fick barn förändrades hennes prioriteringar. Hon fick distans till företaget och sina kollegor, vilket gjorde det lättare att fundera kring livet.
– Jag kände att det var dags att vara mer lojal mot mig själv. Jag hade också en nu eller aldrig-känsla: Går jag tillbaka efter föräldraledigheten, så blir jag nog kvar för alltid.
Det var alltså dags att ta chansen. Att göra något nytt. Att tänka på sig själv och sin egen framtid. Anna insåg att med småbarn, bonusbarn och en man med fast anställning så kunde hon inte välja en treårig utbildning i Umeå eller Stockholm, hur rolig den än lät. Det fick bli något som fanns på universitetet i Karlstad.
– Jag valde personalvetare för att det är en bred utbildning. Jag har haft kurser i såväl företagsekonomi som juridik, beteendevetenskap och kommunikation. Det känns också som ett yrke där jag kan få ett mer hållbart arbetsliv, med vettiga arbetstider.
Fått VG på de flesta kurser
Lönemässigt, funderade du på yrket även ur den aspekten?
– Absolut, jag hade nått taket i handelsbranschen. Och på sätt och vis är min lön och
löneutveckling
kopplad till mitt egenvärde. Vad jag är värd som person. Så det är klart det har betydelse att det här är ett yrke där jag har chans att få en högre lön.
Att plugga har som sagt gått över förväntan. Inte nog med att Anna tycker att det är roligt att studera, hon har dessutom visat sig ha talang.
– Jag är en resultatorienterad person, så jag har fått VG på de flesta kurser.
Livserfarenhet en fördel när du studerar
Och om hon tidigare kände sig fundersam kring att plugga i den här åldern, ”klarar jag det?”, så säger hon nu att hon tror åldern och erfarenheten är en fördel.
– Jag är van att jobba, för mig blir det automatiskt så att jag ser studierna som mitt heltidsjobb. Jag studerar mer eller mindre måndag till fredag klockan 8–17. Jag har den disciplinen, medan jag ser yngre studiekamrater gå ut och festa, kliva upp sent, få ångest över missad tid, och så vidare.
Och hur har du fixat det ekonomiskt?
– Även den biten var jag orolig för innan, och visst har det varit tufft, framförallt på sommaren då jag inte har fått CSN. Men när man har barn får man både ett tilläggsbidrag och kan ta extra lån. Totalt får jag ut 16 500 kronor i månaden. Det skiljer sig alltså inte jättemycket från min tidigare lön.
Annas tips till dig som också vill plugga
Vänta inte på att du stupsäkert ska veta vad som är din grej. Det kan kännas otryggt att ta steget. Men passar det inte dig kan du ta ett steg till. Du rör dig i alla fall framåt.
Testa. Det är ju inte så att din kompetens försvinner bara för att du väljer att studera i ett år. Visar det sig att du inte gillar det ämne du valde, så har du kompetensen kvar.