Unionens rapport: Förtroendekris för regeringens arbetsmarknadspolitik

Lågt förtroende bland Unionens medlemmar 

Unionens medlemsundersökning visar att förtroendet för arbetsmarknadspolitiken är lågt. 67 procent av medlemmarna uppger lågt eller mycket lågt förtroende, 49 procent anser att politiken fungerar ganska eller mycket dåligt och endast 18 procent tycker att den fungerar väl.  

Förtroendet i siffror: 

• 67 % har lågt eller mycket lågt förtroende 
• 49 % anser att politiken fungerar dåligt 
• 18 % upplever att politiken fungerar väl 

Resultaten pekar på ett betydande missnöje och en upplevelse av att politiken inte möter arbetsmarknadens faktiska utmaningar.  

Beslutsfattare: få resultat och fortsatt rekryteringsbrist 

I en parallell undersökning bland beslutsfattare i arbetslivet uppger 60 procent att de inte sett några resultat av politiken. 56 procent bedömer att den i låg utsträckning – eller inte alls – bidrar till att minska arbetslösheten, förbättra matchningen eller underlätta kompetensförsörjningen. Samtidigt rapporterar 49 procent rekryteringssvårigheter, där 64 procent anger brist på rätt utbildning som främsta hinder. 

Så ser beslutsfattare på politiken: 

• 60 % har inte sett några resultat 
• 56 % anser att politiken i låg grad minskar arbetslösheten eller förbättrar matchningen 
• 64 % anger fel kompetens/rätt utbildning som största rekryteringshinder  

Arbetsmarknadens paradox: arbetslöshet och kompetensbrist samtidigt 

Många människor står utan arbete, samtidigt som arbetsgivare i både privat och offentlig sektor har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Det speglar en långvarig matchningsproblematik där kunskaper, kompetenser och färdigheter inte möter efterfrågan.  

Kärnproblemet: matchningen brister – inte viljan att arbeta 

Unionens samlade analys visar att huvudutmaningarna handlar om matchning och kompetens, inte om brist på ekonomiska drivkrafter. Många arbetssökande saknar, eller uppfattas sakna, de kunskaper och färdigheter som krävs för de jobb som finns, samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta medarbetare med rätt utbildning och erfarenhet. En inriktning som ensidigt skärper ekonomiska drivkrafter – exempelvis via bidragstak, aktivitetskrav och stramare a‑kassa – löser inte kompetensbristen i bristyrken.  

Unionens förslag: ett skifte mot en mer ambitiös och långsiktig arbetsmarknadspolitik 

För att minska arbetslösheten, möta kompetensbristen och stärka matchningen efterlyser Unionen en mer ambitiös och långsiktig arbetsmarknadspolitik som riktar insatserna dit behoven är som störst.  

Unionens tre prioriteringar: 

1. Fler arbetslösa måste få utbildning – särskilt insatser mot bristyrken och ökat deltagande i arbetsmarknadsutbildningar.  
2. Arbetsförmedlingen behöver bättre förutsättningar – ökad lokal närvaro, fler arbetsförmedlare, mer resurser och större handlingsutrymme att omfördela dem.  
3. Fler subventionerade anställningar – för arbetslivserfarenhet, etablering och kompetensuppbyggnad; antalet har minskat kraftigt de senaste åren och behöver öka igen. 

Sammanfattning: så här ser läget ut 

• Arbetslöshet och kompetensbrist existerar samtidigt – ett tydligt tecken på matchningsproblem.  
• Förtroendet är lågt – 67 % av Unionens medlemmar har lågt förtroende; 60 % av beslutsfattarna ser inga resultat.  
• Vägen framåt – mer utbildning, starkare Arbetsförmedling och fler subventionerade jobb för att bygga kompetens och förbättra matchning.