De är inte ovanligt att man börjar tvivla på sitt yrkesval i medelåldern. Tyvärr känner sig många då också för gamla för att börja plugga igen. Det gjorde Andreas också. "Sedan kom jag på att jag har halva arbetslivet kvar", säger han, som nu studerar till personalvetare.
Publicerad 21 sept. 2023
Det var när Andreas Lundqvist, 42 år i Gävle, insåg att han hade halva arbetslivet kvar som han bestämde sig för att återvända till högskolan för att studera till ett nytt yrke.
– Oavsett ålder är du aldrig för gammal för att börja plugga. Det här är inte bara en investering i mig själv, utan också en energi-injektion där jag njuter av att utvecklas och utmanas.
Som ung hade Andreas en idé om att bli journalist, men planerna omkullkastades när han blev pappa i slutet av utbildningen.
– Jag föll in i papparollen och fokuserade på försörjning istället för min egen karriär . Så jag hoppade av studierna med en ofullständig kandidatexamen.
De senaste 13 åren har Andreas jobbat på ett e-handelsföretag som säljer fysiska spel. Han var en av deras första anställda, och har alltså fått vara med på hela utvecklingsresan.
– Det har varit spännande och roligt, men jag har samtidigt länge känt att jag vill något mer. Jag vill gå vidare i livet, inte bara sitta kvar på samma ställe.
Han säger att det finns vissa jobb, där det ena leder till det andra – och plötsligt tre jobb senare har man ”blivit något nytt”, kanske till och med bytt bransch.
– Men på mindre företag blir man specialiserad inom sin roll. Det är svårt att komma vidare.
Därför började han för ett antal år sedan fundera på att plugga vidare. Men det var inget lätt beslut att ta steget.
– När man kommer upp i åldern har man försörjningsansvar och måste räkna på kronor och ören. Då kan man inte plötsligt dippa tio femton tusen i inkomst per månad. Därför satte jag mig och tittade på: Om jag skuldsätter mig så här mycket för att studera i tre år, vad kan det innebära i termer av lönelyft?
Förra gången han pluggade, när han var ung, valde han utbildning på lust.
– Jag brann för att bli journalist, tyckte det verkade vara ett superkul jobb. Ja, den journalistiska banan var en passions-utbildning. Nu måste jag tänka mer praktiskt och fundera mer på lön och säkerhet i en framtida tjänst.
Så han började gå igenom vad han gillar att göra och vad han är vass på i relation till vad som kan ge en bra inkomst – och landade på Personal- och arbetslivsprogrammet på Högskolan i Gävle, där studenterna efter utbildningen framförallt jobbar med HR. Han är nu inne på sitt andra år.
Hur får du ihop det ekonomiskt?
– Jag har sökt omställningsstudiestöd , men det verkar ju ta evigheter att få svar på den ansökan. Jag kombinerar vanligt studiestöd från CSN med lån och extrajobb. Jag jobbar kvar hos min gamla arbetsgivare på 25 procent. De är schyssta och ger mig stor flexibilitet.
Förutom det ekonomiska funderade han mycket på hur det skulle vara att börja plugga efter 40, ”som gammal farbror.”
– Jag har barn på 19 och 17, och kliver befinner mig i ett sammanhang där många av mina klasskompisar är i princip jämnåriga med min son. Vi skrattade ganska gott åt det i familjen innan jag började.
Och hur är det att vara gammal i gården?
– Man anpassar sig efter situationen, det är inga problem att umgås trots 20 års åldersskillnad för man har ett gemensamt mål och syfte. Sedan har jag lite tur, inom mitt program är det lite blandade åldrar och jag är inte ens äldst, även om medelåldern hos studenterna kanske ligger på 23. Många är knappt torra bakom öronen, skrattar han.
Men de hittar varandra i nyfikenheten och lärandet – och han ångrar inte det minsta att han vågade ta steget.
– Visst tar det energi och resurser att studera, men den här omställningen har varit otroligt värdefull för mig. Istället för att släpa fötterna till kontoret, går jag med lätta steg till skolan varje dag.
Läs mer om att studera senare i livet: Allt fler 40-plussare pluggar.
Läs mer om dina möjligheter till kompetensutveckling.
Nästa artikel
Unionen välkomnar att regeringen nu moderniserar regelverket så att YH utbildningar kan byggas på kompetens som yrkesverksamma redan har – inte bara kunskaper från gymnasiet.
I veckan presenterade regeringen propositionen om framtidens yrkeshögskola, och ett av förslagen är något vi i Unionen – tillsammans med
PTK
, LO och Svenskt Näringsliv – länge har drivit på för.
Lagstiftningen ändras nu så att en YH utbildning inte bara ska kunna bygga på kunskaper från gymnasiet, utan också på kunskaper från utbildning på eftergymnasial nivå eller motsvarande kompetens utvecklad i arbetslivet.
I dag begränsas YH utbildningar av att de måste bygga vidare på kunskaper på gymnasienivå, vilket gör att yrkesverksamma som redan har relevant YH eller högskoleutbildning – eller lång erfarenhet – ofta tvingas börja om från början. Med den här förändringen öppnas dörren för mer avancerade och relevanta fördjupningsutbildningar som bygger vidare på befintlig kompetens.
Det är precis den typ av flexibilitet och träffsäker kompetensutveckling som Sverige behöver för att möta kompetensbehoven och stärka individers möjligheter att utvecklas i arbetslivet.
I betänkandet fanns även ett förslag om att fördjupningsutbildningar ska kunna leda till kvalificerad YH examen redan efter 200 yrkeshögskolepoäng (ett års studier), istället för dagens två år – något Unionen ställt sig mycket positivt till i vårt remissvar. Det ingår inte i regeringens proposition, men vi hoppas att detta kommer i ett nästa steg.
Unionen har varit en av de starkaste förespråkarna för denna utveckling – precis som när vi drev på för korta YH kurser för yrkesverksamma som infördes 2020. Kurserna har blivit en succé och antalet studerande på kortare kurser har ökat från 5 000 till över 20 000 per år.
Båda dessa förändringar gör verklig skillnad. De gör det enklare och snabbare att fylla på kompetens, och stärker yrkesverksammas möjligheter att utvecklas i takt med arbetslivets behov.
Detta är ett viktigt steg för ett mer modernt, flexibelt och effektivt utbildningssystem – och en arbetsseger för Unionen.
