När du omfattas av Unionens kollektivavtal har du flexpension. Det innebär att din arbetsgivare sätter in extra pengar till din tjänstepension och att du har möjlighet att gå ner i tid inför pensionen. Ibland kallas flexpension för deltidspension.
Flexpension består av två separata delar som är oberoende av varandra:
I vissa av Unionens kollektivavtal kallas flexpension för deltidspension.
Flexpensionen är en extra pensionsinbetalning som din arbetsgivare gör till din tjänstepension. Om du har tjänstepensionen ITP eller KTP betalar din arbetsgivare in flexpensionen till din befintliga tjänstepension. Om du har ITP1 placeras pengarna i de försäkringar som du har valt för din ITP1. Om du har ITP2 eller KTP2 placeras pengarna i den försäkring som du har valt för din ITPK eller KTPK.
Om du har en annan tjänstepensionslösning än
ITP
, till exempel en alternativ
ITP
(även kallad tiotaggarlösning), måste du och din arbetsgivare komma överens om hur avsättningen till flexpensionen ska lösas.
Avsättningarna till flexpension ligger därmed inom ramarna för det befintliga
ITP
-systemet. Det är ett stabilt och tryggt system som förhandlas kollektivt för att generera största möjliga avkastning till så låga förvaltningsavgifter som möjligt.
Om tjänstepension när du har kollektivavtal
Om du skulle byta jobb så finns din redan intjänade flexpension kvar i din tjänstepension.
Hur mycket pengar som arbetsgivaren ska betala in för flexpensionen kan du läsa i ditt
kollektivavtal
eller se i tabellen med flexpensionspremier för Unionens avtalsområden. Unionens mål i alla
kollektivavtal
är att avsättningsnivån för flexpension successivt ska höjas till 2 procent av din så kallade
pensionsmedförande lön
. I de flesta
kollektivavtal
är det uppnått.
Hur mycket pengar du tjänar på flexpension beror på en rad faktorer så det är svårt att ge ett svar hur mycket det handlar om. Men generellt kan man säga att flexpensionen blir mer ekonomiskt fördelaktig ju yngre du är när inbetalningarna startar. Det blir så dels eftersom arbetsgivaren hinner sätta in pengar under en längre tid och dels att du får ta del av ränta-på-ränta-effekt under lång tid. Men även om du snart tänker gå i pension är flexpensionen fördelaktig eftersom varje extra inbetald krona till din tjänstepension är en ekonomisk förstärkning.
Övergripande kan man säga att storleken på tjänstepensionen som helhet beror på:
Vid vilken ålder som du tidigast kan ansöka om att gå ner i arbetstid inför pensionen beror på vilket kollektivavtal du omfattas av. Som medlem i Unionen kan du logga in längre ner på sidan och läsa vad som står om flexpension i ditt kollektivavtal . Om du vill gå ner i arbetstid behöver du lämna in en ansökan om det till din arbetsgivare.
Att gå ner i arbetstid ett antal år innan pensionen kan exempelvis underlätta för att kunna arbeta längre, vilket många vill och även kan behöva av ekonomiska skäl.
Tänk på det här om du vill gå ner i tid med stöd av flexpension:
För att arbetsgivaren ska kunna säga nej krävs det att din nya
sysselsättningsgrad
medför betydliga störningar för verksamheten. Din arbetsgivare måste då redovisa skälen till det.
Om du som medlem har rätt till flexpension och skulle få avslag på din ansökan om att gå ner i tid med stöd av flexpension har du möjlighet att få förhandlingshjälp från Unionen. I en
förhandling
utgår man ifrån att du ska ha rätt till 80 procents
sysselsättningsgrad
.
Kontakta de fackliga ombuden på din arbetsplats (om det finns
ombud
) för att få hjälp. Saknas det fackliga
ombud
eller om du har en annan fråga kan du kontakta Unionens rådgivning. Skulle det inte gå att komma överens i
förhandling
är det dock arbetsgivarens beslut som gäller.
Logga in för att se vad som står om flexpension i ditt kollektivavtal.
Bakgrunden till att flexpension behövs är att vi blir allt friskare och lever allt längre, vilket gör att våra intjänande pensionspengar behöver räcka i många fler år och månader beroende på när vi går i pension.
Idag har vi ett lagstadgat pensionssystem som bygger på den så kallade livsinkomstprincipen. Det innebär att alla som jobbar och betalar skatt i Sverige sparar ihop till den lagstadgade allmänna pensionen utifrån den inkomst som man har. Sparandet pågår så länge som man har en anställning och fram tills man går i pension.
Om du har tjänstepension så tjänas den in fram till en viss ålder beroende på vad som gäller för just den tjänstepensionen.
Det totala pensionskapitalet som har tjänats in ska räcka resten av livet efter pensionen. Flexpension ger dig stärkta möjligheter inför pensionen, både så att du ska ha möjlighet att orka jobba lite längre genom att kunna gå ner i tid om du vill och också genom att få mer insatta pengar till din tjänstepension.
Nej, du avstår inte individuell månadslön eller individuell löneökning för att arbetsgivaren ska betala in till din flexpension. Det handlar därmed inte om en individuell löneväxling .
Hur mycket arbetsgivaren ska betala in för din flexpension bestäms i avtalsrörelsen mellan de centrala parterna (det vill säga arbetsgivarorganisationer och Unionen). Samtidigt som parterna kommer överens om procentsatsen för det så kallade löneökningsutrymmet på en kollektiv nivå kommer de överens om procentsatsen för flexpensionspremien på en kollektiv nivå. Det är alltså i avtalsrörelsen som förhandlingen om storleken på flexpensionsinbetalningar sker. Det betyder i praktiken att flexpensionen ger alla anställda samma procentuella tillskott till pensionen.
Ja, även om du har en annan tjänstepension än ITP eller KTP så har du som omfattas av Unionens kollektivavtal rätt att få flexpensionspremien inbetald. Arbetsgivaren ska komma överens med de fackliga ombuden på din arbetsplats eller enskilt med dig om var avsättningen till din flexpension ska placeras.
Så länge du har rätt att få inbetalt till
ITP
och KTP betalas också flexpensionspremien in. Avtalet om flexpension följer alltså åldersgränserna för
ITP
och KTP.
Mer om tjänstepension när det finns kollektivavtal
Det finns ingen särskild flexpensionsdel av din tjänstepension när den väl är inbetalad. Flexpensionspremien betalas in till din tjänstepension och följer samma regelverk för uttag av pension som din tjänstepension. Om du har gått ner i tid inför pensionen kan du ta ut en del av din tjänstepension om du vill. Pensionen som du då tar ut måste motsvara arbetstiden som du har gått ner.
Mer om att gå i pension
Om du har valt ett efterlevandeskydd för din tjänstepension och du avlider innan du går i pension betalas det som du tjänat in till din ITP1, ITPK eller KTPK ut till dina förmånstagare.
Mer om efterlevandeskydd
Om du väljer att gå ner i arbetstid så minskas din lön i motsvarande grad. Om din nya lägre lön understiger de så kallade inkomsttaken för vissa försäkringar så påverkas de. Det kan exempelvis gälla allmän pension, sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, inkomstförsäkring och ITP sjukpension.
Det är viktigt att veta vilken bruttolön som behövs för att kunna få maximal avsättning och ersättning från försäkringarna. Se aktuella inkomsttak
Omfattas du av ITP1 påverkas även premieavsättningen till din tjänstepension. Om du går ner i tid med stöd av flexpension kan du komma överens med din arbetsgivare om att ändå fortsatt få samma premie som avsattes till din ITP1 innan du gick ner i tid.
Omfattas du av
ITP
2 eller KTP2 fortsätter du att tjäna in till din tjänstepension på tidigare meddelad lön, det vill säga på lönen som du hade innan du gick ner i tid.
Nej, det är inte samma sak och ska inte förväxlas. Det som oftast kallas 80-90-100-modellen är något som arbetsgivare på egen hand kan bestämma att erbjuda sina anställda och också något som arbetsgivaren på egen hand kan bestämma att ta bort. Modellen innebär att om en anställd får godkänt av arbetsgivaren kan man gå ner i arbetstid till exempelvis 80 procent, men ändå få 90 procent av sin lön utbetalad och utöver det ändå få samma pensionsavsättning som innan man gick ner på deltid. Den här modellen ger dock ingen extra avsättning till tjänstepensionen utan är en modell för att kunna gå ner i tid utan att förlora för mycket på det ekonomiskt.
Detta ska alltså inte blandas ihop med flexpensionen, som regleras i Unionens kollektivavtal och är tvingande för arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal med Unionen och som därmed inte är något som arbetsgivaren på egen hand kan ta bort eller förändra till det sämre.
Bara om du omfattas av Unionens kollektivavtal med Almega kan din arbetsgivare bestämma att anställda kan välja att avstå från att få inbetalda premier till flexpension. Istället ska du då få pengarna i form av en lönehöjning på din fasta kontanta månadslön med lika mycket som den aktuella avsättningsnivån till flexpensionen är vid tillfället då du väljer att avstå flexpension. Hur stort lönepåslaget blir för dig beror alltså både på vad avsättningsnivån är vid tillfället då du väljer att avstå flexpension och på vad du har i lön vid det tillfället. Om nivån på avsättningen vid tillfället är 2 procent och du till har en fast lön på 35 000 kronor per månad innebär det att din fasta månadslön kommer att höjas med 700 kronor före skatt från och med tillfället då du avstår flexpension. Om du väljer att avstå flexpension finns det inga garantier för dig att få ta del av kommande höjningar av flexpensionen, varken som pensionspremie eller lön.
Att avstå flexpension får aldrig innebära att dina andra anställningsvillkor, som till exempel semester, bonus , lön eller andra förmåner påverkas.
Medlem och osäker på vilket kollektivavtal du omfattas? Hitta ditt kollektivavtal
Mer förmånligt att kvarstå i flexpensionssystemet
Unionen har den bestämda uppfattningen att för den absoluta majoriteten är det betydligt mer förmånligt att kvarstå i flexpensionssystemet än att avstå flexpension, om avståendet innebär att du endast får lönehöjning på din fasta kontanta månadslön med lika mycket som den aktuella avsättningsnivån till flexpensionen är vid tillfället då du väljer att avstå. På lång sikt har sannolikt insättningar till din tjänstepension ett större ekonomiskt värde med tanke på ränta-på-ränta-effekten i jämförelse med att din månadslön höjs enligt den principen.
Kan bara välja att avstå vid specifika tillfällen
Om du omfattas av ett
kollektivavtal
där det är möjligt för arbetsgivaren att bestämma att det ska gå att avstå flexpension om de anställda vill och arbetsgivaren bestämmer sig för att det måste arbetsgivaren informera de anställda om den möjligheten enligt
medbestämmandelagen
(MBL). Observera dock att det alltid är du själv som bestämmer om du vill avstå flexpension.
Du kan bara meddela att du vill avstå inbetalningar till flexpension vid ett tillfälle per anställning under följande förutsättningar:
Det är arbetsgivaren som ska dokumentera att du har valt att avstå från avsättning till flexpension och anmäla det till Collectum. Skulle frågan komma upp är det arbetsgivaren som måste kunna visa att du valt att avstå.
Kan jag gå tillbaka till flexpensionsinbetalningar efter att jag har valt att avstå?
Det är din arbetsgivare som bestämmer om du får gå tillbaka och få flexpensionspremier inbetalda till din tjänstepension igen. Om arbetsgivaren godkänner det kan du alltså ta tillbaka ditt avstående och framåt få flexpensionsinbetalningar enligt samma regler som anställda som inte valt att avstå flexpensionen. Ta reda på om det finns några villkor för att du ska få återgå till systemet och få flexpensionsinbetalningar framöver så att du vet vad som gäller.
Reglerna för övertidsarbete är desamma även om du har gått ner i tid med stöd av flexpension. Mer om regler för övertid
Genom att flexpension nu finns i alla Unionens kollektivavtalen har vi både förstärkt pensionsavsättningarna och skapat incitament för ett längre arbetsliv för de anställda för att ge möjlighet att få ihop ett tryggt ekonomiskt pensionärsliv.
För mer än 100 år sedan bildades Tjänstemännens fackliga organisationer med målet att skapa en tjänstepension som gick att leva på. Tjänstepensionen var då en avgörande fråga och – precis som när Unionen arbetade för införandet av flexpension – en av våra största framgångar.
Mitt kollektivavtal
