Allt fler trähusprojekt byggs i landet, kommuner antar träbyggnadsstrategier och regeringen vill bygga mer i trä för klimatets skull. Samtidigt kämpar betongindustrin med att förbättra sin klimatpåverkan och hållbarhet.
Publicerad 18 mars 2019
Växjö, Alingsås och Skellefteå är exempel på kommuner som antagit träbyggnadsstrategier och i somras presenterade tidigare bostadsminister Peter Eriksson en strategi för ökat träbyggande, bland annat för att minska byggbranschens utsläpp.
Att bara fokusera på trä skapar också en osund konkurrens i byggmaterialbranschen.
Men Malin Löfsjögård, VD för Svensk Betong, tycker att politiken tar en roll som de inte har vetenskapligt stöd för när de fokuserar för ensidigt på träbyggande som klimatlösning.
– Alla material har sina utmaningar, även trä, och det går att minska koldioxidutsläppen rejält oavsett byggmaterial. Att bara fokusera på trä skapar också en osund konkurrens i byggmaterialbranschen, säger hon.
Malin Löfsjögård har i flera debattartiklar kritiserat politikers träfokus. I en debattartikel i SvD om Regeringens strategi skriver hon att Svensk Betong i stället vill se en materialneutral strategi för att bygga beständigt och långsiktigt hållbart ur livscykelperspektiv med rätt material på rätt plats.
– Först då vi jobbar med förbättringar i alla led kan vi få långsiktig hållbarhet, säger hon.
Betong har lång livslängd håller minst 100 år utan större behov av underhåll och utan att funktionen förändras.
Betong tar upp koldioxid under hela sin livstid.
Studier har visat att man med hjälp av klimatförbättrad betong och slankare konstruktioner kan sänka utsläppen från betong.
Klimatförbättrad betong innebär att betongens klimatpåverkan begränsas genom inblandning av alternativa bindemedel och optimering av recept.
Källa: Svensk Betong
Betongbranschen vet att de har en stor klimatutmaning. 2017 släppte branschen ut ungefär 1,75 miljoner ton koldioxid. I sin ”färdplan för klimatneutral konkurrenskraft” har branschen satt upp målsättningen att betongen ska nå en halverad klimatpåverkan för betong till husbyggnation inom fem år. Det ska ske genom fortsatt utveckling av betongsammansättning, användning av alternativa bindemedel, optimering av design samt lägre klimatpåverkan från transporter. En svår nöt att knäcka är att cement står för cirka 90 procent av betongens klimatpåverkan, så därför behövs även omfattande tekniksprång för cementtillverkningen för att uppnå klimatneutral betong till 2045, så som Carbon Capture and Storage (CCS) och Carbon Capture and Utilization (CCU).
– Men redan idag kan man välja klimatförbättrad betong med lägre koldioxidpåverkan, som minskar koldioxidutsläppen väsentligt. En förutsättning för att detta ska hända är dock att beställarna efterfrågar dessa material, säger Malin Löfsjögård.
IVL-forskaren Martin Erlandsson har räknat på olika byggkonstruktioner och i studier av byggprojektet Blå jungfrun i Stockholm kommit fram till att man med hjälp av alternativa bindemedel och resurseffektiva konstruktionslösningar i betongkonstruktioner redan i dag kan halvera klimatpåverkan ifrån betong och därmed börja närma sig en träbyggnad i klimatpåverkan.
– Generellt sett är en mer effektiv materialanvänding det ”billigaste alternativet”, det vill säga att minska mängden betong till samma funktion, via mer noggrann design eller att byta konstruktionslösningar och till exempel använda håldäck och uppreglat golv med spånskivor, säger han.
En handberäknad klimatdeklaration är alldeles för tidskrävande och måste digitaliseras om den ska bli ett allmänt krav.
Ett problem är dock att intresset från byggherrarna för att ställa krav på klimatdeklaration och klimatförbättringar är lågt, vilket gör att alla på husbyggnadssidan väntar på vad som ska hända med det förslag på obligatorisk
klimatdeklaration som Boverket föreslagit. Dessutom har varken Boverket eller utredningen Moderna byggregler föreslagit åtgärder som underlättar en digitalisering av klimatberäkningar.
– En handberäknad klimatdeklaration är alldeles för tidskrävande och måste digitaliseras om den ska bli ett allmänt krav, säger han.
IVL har därför tagit fram ett verktyg som heter Byggsektorns miljöverktyg och som kan hjälpa alla i branschen att räkna på klimatpåverkan från material.
– Detta verktyg kan läsa in en digital resurssammanställning för klimatpåverkan i byggprocessen för respektive material. Sedan kan man ändra förutsättningarna - till exempel ändra till grönt bränsle, eller klimatförbättrad betong, eller lokalt trä i stället för importerat trä för att se hur utsläppsnivåerna ändras, säger Martin Erlandsson.
De växande träden binder koldioxid i form av kolföreningar.
Vid sågning och hyvling av träprodukter är energibehovet förhållandevis litet.
När huset står på backen lagrar träet i huset koldioxid under hela sin livslängd.
Träet kan återanvändas och materialåtervinnas och på så sätt förlängs koldioxidens lagringstid.
Källa. Svenskt Träbyggnadskansli
Jerker Lessing är forsknings- och utvecklingschef på BoKlok, som bygger industriellt och uteslutande i trä. De började bygga i trä för tjugo år sedan eftersom de då byggde låga byggnader i volymelement i husfabrik och då hade lätt att hitta träinriktade leverantörer i den forna småhusindustrin. När de utvidgade för att bygga mer på höjden för några år sedan såg de ingen anledning att gå ifrån sitt träfokus och sina leverantörer.
– Under resans gång har vi också sett att det är smart att bygga med trä ur många perspektiv, det är ett material som är lätt att hantera på många sätt i fabrik och under transporter, det har också låg vikt vilket ger enklare grundläggning. Och att det dessutom är förnyelsebart och binder koldioxid är ju en väldigt stor fördel, säger Jerker Lessing.
Det är kanske bra att betongbranschen känner sig lite stressad och nu utvecklar sina produkter. Är det inte det som kallas konkurrens?
Själv är han lite trött på debatten kring vad som är bäst av trä och betong och tror att det kommer byggas väldigt mycket i betong i framtiden också. Men om ett ökat fokus på trä får betongbranschen att ställa om och minska sina utsläpp snabbare är det bara bra, tycker han.
– Det är kanske bra att betongbranschen känner sig lite stressad och nu utvecklar sina produkter. Är det inte det som kallas konkurrens? säger han.
Text: Martina Nyhlin Foto: Ulrika Nihlén
2019-03-27