Flera regioner har svårt att rekrytera yrkeserfarna tandsköterskor. För att få fler att stanna kvar i yrket behöver tandsköterskans status höjas. Det anser Svenska Tandsköterskeförbundet, som bland annat infört en ny yrkescertifiering.
Publicerad 13 okt. 2020
13 av landets 21 regioner har svårt att rekrytera yrkeserfarna tandsköterskor. Det konstateras i SKR:s årliga enkät till regioner och kommuner angående rekryteringsläget för yrkeshögskolekompetenser. En större befolkning och fler äldre har ökat behovet av tandvård i Sverige. Antalet utbildningsplatser på tandsköterskeutbildningarna har blivit fler men Marie Udén, ordförande i Svenska Tandsköterskeförbundet, anser att mer behöver göras för att få tandsköterskor att stanna kvar i yrket.
– Vi ser att många av våra medlemmar som lämnar oss anger att orsaken är att man går tillbaka till sitt tidigare jobb på grund av att lönerna för tandsköterskor är så låga. Under ett helt yrkesliv som tandsköterska har många inte ens kommit upp i en månadslön på 30 000 kronor, säger hon.
Tandsköterska är inte ett legitimationsyrke och enligt Marie Udén har å ena sidan tandsköterskeutbildningen utvecklats och förbättrats för att stärka tandsköterskornas kompetens – men när utbildad och erfaren personal inte finns att tillgå, anställs istället personer utan utbildning.
– När arbetsgivare inte hittar utbildad och erfaren personal tar man in outbildade personer och lär upp dem, det bidrar i sin tur till att göra att lönerna stagnerar och riskerar även att påverka patientsäkerheten, säger hon.
På Svenska Tandsköterskeförbundet har man under många år efterfrågat att tandsköterska ska bli ett legitimationsyrke, för att höja yrkets status och säkerställa en hög kompetens i kåren. Så har det inte blivit men i fjol tog förbundet ett eget initiativ och införde en certifiering för tandsköterskor med examen från en myndighet, för närvarande MYH, myndigheten för yrkeshögskolan. Marie Udén hoppas att certifieringen också ska bidra till att starta en diskussion, på arbetsplatserna och ute i samhället, om vilken kompetens en tandsköterska behöver ha.
Att outbildad personal anställs för att utföra en tandsköterskas uppgifter, är inte en bild som Gunilla Swanholm, ordförande i Folktandvårdsföreningen, känner igen.
Jag tror att det påverkas jättemycket av om det finns en tandsköterskeutbildning i regionen.
– Jag kan möjligen tänka mig att det görs i situationer där man inte lyckas hitta utbildad personal men det är stor skillnad jämfört med att plocka in någon som har utbildning, så det är en olycklig väg, säger hon.
Gunilla Swanholm är också tandvårdsdirektör i Region Uppsala, där rekryteringsmöjligheterna är goda. Hon tror att en viktig förklaring till att vissa regioner har svårt att rekrytera beror på var tandsköterskeutbildningarna finns.
– Jag tror att det påverkas jättemycket av om det finns en tandsköterskeutbildning i regionen. Tandsköterska är ett intressant yrke för väldigt många, dels för att det finns en lokal förankring. Många kan stanna kvar och arbeta på sin hemort, säger Gunilla Swanholm.
Att hitta yrkeserfarna tandsköterskor är svårare, även i Region Uppsala.
– Vi står inför stora pensionsavgångar så vi ersätter många väldigt erfarna tandsköterskor med mindre erfarna, men duktiga, tandsköterskor, säger Gunilla Swanholm.
Av de som anmäler är det knappt hälften som får ersättning från Löf. 2017 och 2018 låg siffran runt 45 procent.
Av de ersatta skadorna beror en klar majoritet, runt hälften av alla fall, på ”missöden”, det vill säga något händer som inte ska hända. Att material lämnas kvar i patientens mun, till exempel i samband med filfrakturer eller när en borr går sönder, står för en dryg fjärdedel. Resten av de ersatta skadorna har uppstått i samband med fördröjd diagnos, infektion, materialfel och annat.
Gunilla Swanholm efterlyser fler lokala tandsköterskeutbildningar, för att tillgången på tandsköterskor ska bli mer jämn över landet. Att de regionala skillnaderna behöver jämnas ut anser även Merit Lindberg, vd för branschorganisationen Privattandläkarna.
– Vissa kommuner har en utmaning i att göra sig attraktiva överlag. Det handlar inte bara om tandsköterskor utan också om att rekrytera lärare eller läkare. Det är ett problem för hela samhället att man i större utsträckning i dag väljer bort mindre orter, säger hon.
Min bild är att vårdgivare värdesätter tandsköterskorna stort och gör vad man kan för att hitta kompetenta och utbildade tandsköterskor.
Även Merit Lindberg menar att arbetsgivare gör vad de kan för att i första hand anställa utbildade tandsköterskor.
– Även om det inte är ett legitimationsyrke är min bild att vårdgivare värdesätter tandsköterskorna stort och gör vad man kan för att hitta kompetenta och utbildade tandsköterskor.
Så, tillbaka till statusfrågan. Gunilla Swanholm på Folktandvårdsföreningen tycker att branschen kan bli bättre på att visa att det finns många utvecklingsvägar för tandsköterskor att gå, till exempel eget patientarbete och olika ledningsuppdrag. Vad gäller lönenivån framhåller hon att individuell lönesättning tillämpas och att lönerna motsvarar utbildningens längd.
– Vi har väldigt stora lönespann för tandsköterskor. När man sätter löner ute i regionerna tittar man bland annat på utbildningens längd och viktar mot andra motsvarande utbildningar, till exempel undersköterska, och där ligger man på en likvärdig nivå, säger hon.
Enligt Unionens siffror ligger marknadslönen för tandsköterskor i år på mellan 26 000 kronor och 31 000 kronor i månaden. Snittlönen för undersköterskor låg under 2019 på mellan 25 000 – 28 000 kronor, enligt Kommunalarbetaren. Men eftersom undersköterskor ofta jobbar fler timmar under så kallad obekväm arbetstid, vilket ger extra lönetillägg, blir lönerna för undersköterskor i praktiken högre, påpekar Marie Udén. Hon är medveten om att det bland aktörer i branschen råder delade meningar kring hur vanligt det är att outbildade tandsköterskor anställs. En förklaring kan vara vilken titel personen inledningsvis får.
– Vårdgivare som anställer outbildad personal kallar dem ofta för tandvårdsbiträde eller lärling i början men de flesta blir till slut kallade för tandsköterska, säger Marie Udén.
Text: Katharina Hedström
2020-10-21