Ann-Sofie Bergqvist har en arbetsledande roll inom IT-förvaltning och är medlem i Unionen sedan flera år. Redan innan hon fick det där medlemsmejlet i höstas hade hon hunnit fundera på hur det skulle vara att ha en mentor att bolla svåra frågor med.
- När mejlet från Unionen kom med erbjudandet om att träffa en mentor hoppade jag på direkt!
Det är jättebra att tvingas strukturera upp tankarna. Det prioriterar man annars bort när man springer i ekorrhjulet.
Träffa en mentor utan kostnad
Du som är eller blir medlem i Unionen har möjlighet att träffa en av 70 erfarna och kompetenta mentorer ur nätverket Mentorerna.se, som samlar yrkesmänniskor, med specialistkunskaper i allt från ledarskap inom life science till entreprenörskap och tv-sport. Första träffen är helt utan kostnad och följande erbjuds medlemmar till kraftigt rabatterat pris, om du väljer att fortsätta.
Ann-Sofie Bergqvist har jobbat inom IT-branschen ganska länge, men kände sig ändå junior när hon för en tid sedan fick rollen som arbetsledare. För att bli starkare i sin roll behövde hon någon att prata med, någon med erfarenhet av att få ihop ett krävande uppdrag med privatlivet – helst någon som inte tillhörde vare sig arbetsplatsen eller familjen.
- Unionen har så många bra medlemsförmåner, så mycket som känns attraktivt för mig. Men det här att få en mentor genom Unionen kom helt perfekt just nu!
Läs mer: Heter din nya mentor Amelia Adamo?
Att välja rätt mentor
Hur väljer man rätt mentor? När man som medlem anmäler sitt intresse till Mentorerna.se kan man få hjälpa att matchas ihop med en mentor. Men Ann-Sofie Bergqvist var ute efter nya perspektiv, och valde därför aktivt bort de som hon tyckte liknade henne själv.
- Då skulle jag lika gärna kunna bolla med mina kompisar, tänkte jag. Så jag valde en äldre manlig mentor, någon med ledarskapserfarenhet men som jag inte skulle ha så mycket mer gemensamt med, trodde jag. Sedan visade det sig förstås att vi var ganska lika ändå, ha ha!
Det är väldigt skönt att kunna prata ohämmat om sitt jobb. Det är så mycket man bär inom sig. Att tvingas formulera det, bara det är en stor hjälp.
De träffades första gången på ett café i centrala Stockholm. Det första Ann-Sofies mentor gjorde var att skissa på ett upplägg, hur de skulle ta sig an processen framåt. Det var något hon uppskattade, för hon hade verkligen ingen lust att bara sitta och tycka synd om sig själv, som hon säger.
- Till nästa gång ska jag skriva en sammanfattning av vad som varit bra och dåligt. Det är jättebra att få sådana hemläxor, att tvingas strukturera upp tankarna. Det prioriterar man annars bort när man springer i ekorrhjulet.
Ann-Sofie Bergqvist och hennes mentor träffas en gång i månaden, en timme åt gången ungefär.
- Det kan kännas lite obekvämt att öppna upp sig för en främmande människa. Men det blir lättare då det finns ett tydligt syfte med mötet och en struktur att följa. Det svåraste hittills har nog varit att hitta en lagom avskild plats för samtalen. Men vill kunna känna sig bekväm, men inte vara i en stökig miljö.
När är det rätt tillfälle att träffa en mentor?
- När man står inför ett vägskäl och vill eller behöver genomföra en förändring. Eller när man vill förverkliga en dröm.
Vad drömmer du om att förverkliga?
- Jag drömmer om att kunna leva som jag lär. Familjen är förstås viktigast för mig, ändå sitter jag ofta kvar och jobbar över.
- Å andra sidan vill jag att det ska bli bra, det jag gör. Om jag ska ge 8-9 timmar per dygn av min "prime time", då ska det också ge något. Jag vill hitta balansen i det där.
Har dina träffar med din mentor gett dig några nya insikter än?
- Ja. Först och främst är det väldigt skönt att kunna prata ohämmat om sitt jobb. Att det bara handlar om en själv är också befriande. Det är så mycket man bär inom sig. Att tvingas formulera det, bara det är en stor hjälp.
- Förra gången vi sågs formulerade vi till exempel det att jag inte är särskilt modig. Jag är inte det. Det kanske inte låter som så mycket till insikt, men för mig var det det. Jag pratar gärna om förändringar men att våga, det är något annat. Det kändes bra för mig att kunna sätta ord på det.