En arbetsgivare som inte betalar lön eller skatt kan göra sig skyldig till arbetslivskriminalitet. Nu har nya center för ökad kontroll och information öppnat i Umeå och Göteborg, under 2023 står fler svenska städer på tur.
Publicerad 08 nov. 2022
En av de anställda vid ett företag jobbade tio timmar i sträck, sex dagar i veckan men fick inte ut någon lön utöver mat och transport. Det framkom när en skattehandläggare, som misstänkte att det låg människohandel bakom, gjorde en inspektion.
Två unga studenter från Sydostasien kom till Östergötland för att plugga på universitet. De fick jobb på en lokal restaurang och erbjöds boende, två skrangliga sängar i anslutning till restaurangen. Men någon lön fick de knappt eftersom arbetsgivaren drog av ”hyra” för boendet på lönen. Ändå fick de lov att jobba långa pass.
Studenterna hade hamnat i en beroendesituation till sin arbetsgivare. Det konstaterade Högsta domstolen i en dom från februari i år och dömde arbetsgivaren för människoexploatering till villkorlig dom.
En byggfirma la ut ett renoveringsjobb på entreprenad. Tre byggarbetare fick bo i huset som skulle renoveras. Det var vinter, minus 15 grader och det fanns ingen värmekälla. Arbetarna fick värma sin mat via ett uttag som på ett livsfarligt sätt var kopplat till en elstolpe utanför. Kissa fick de göra i pet-flaskor. Missförhållandena upptäcktes av en arbetsmiljöinspektör.
De här tre fallen har rapporterats till Skatteverket, Polisen och Arbetsmiljöverket och är typiska exempel på arbetslivskriminalitet.
Hårdast drabbas människor som utnyttjas på olika sätt, men den här formen av kriminalitet drabbar även seriösa företag med rimliga arbetsvillkor, då konkurrensen utifrån prisbild snedvrids till exempel vid anbudsförfaranden.
- Arbetslivskriminalitet är ett nytt samlingsbegrepp för när företag eller organisationer medvetet bryter mot regler i arbetslivet, som brott mot arbetsmiljölagen, avtalsbrott, ekonomisk brottslighet och exploatering av arbetskraft, säger Sofia Tot Söderqvist som är förbundsjurist på Unionen.
Under våren 2022 fick ett antal myndigheter i uppdrag att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet. Härifrån ska gemensamma kontroller planeras och utföras av ett flertal myndigheter. Hittills har regionala center öppnats i Umeå och Göteborg men under 2023 ska center inrättas även i Malmö, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro.
Arbetsmiljöverket har pekat ut ett antal branscher där den här typen av kriminalitet tenderar förekomma mer än andra, som bygg, service och tandvård.
- Men det händer att arbetsgivare underlåter att betala ut lön, skatt och sociala avgifter i många branscher. Det händer också att arbetsgivare vägrar att utfärda arbetsgivarintyg, som till exempel behövs för att få ut a-kassa.
Är det en tjänst som ska faktureras, kolla hos Skatteverket att företaget har F-skatt. Om du betalar pengar till ett företag utan F-skatt riskerar du att bli ansvarig för arbetsgivaravgifter och skatter.
Om det är en tjänst du betalar för direkt ska du normalt alltid erbjudas kvitto. Om du inte erbjuds kvitto så be att få ett, även när du betalar med kort eller på andra kontantlösa sätt, exempelvis swishar. Kvittot är ett bevis på att ditt köp har registrerats i kassan. Syftet är att skydda seriösa företagare mot oschysst konkurrens.
Har de som ska utföra arbetet skydd eller hjälpmedel så att de inte riskerar att skada sig? Det kan till exempel vara skydd mot att falla, skyddshandskar mot kemikalier, andningsskydd mot farligt damm eller hörselskydd mot höga ljudnivåer. Ser du något du reagerar på, ta upp det med företaget. För de flesta av oss är det självklart att människor inte ska behöva skadas på jobbet. Men det är också olagligt för arbetsgivaren att strunta i arbetsmiljöregler.
Jämför flera företags priser. Om ett pris är mycket lägre än övriga, fråga företaget varför. Ett ovanligt lågt pris kan betyda att företaget inte följer lagar och regler, till exempel genom att inte betala rätt skatt. Om företaget får en fördel på oschyssta grunder kan det göra att seriösa företag slås ut.
