I en tid där lögner sprids snabbare än fakta och känslor ofta väger tyngre än sanning, är det lätt att vilseledas. Lär dig skilja på desinformation, fake news och faktaresistens – och varför de funkar så förbluffande bra.
I dagens informationsflöde är det inte alltid lätt att veta vad som är sant. Det finns krafter som aktivt vill lura oss , och ibland går vi själva vilse i en snårskog av artiklar, tweets och tvärsäkra påståenden. Men vad är egentligen skillnaden mellan desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Vi reder ut.
Det handlar om falsk eller vilseledande information som sprids medvetet, i syfte att manipulera eller lura. Det kan till exempel vara en påhittad nyhet som sprids för att skada ett företag eller påverka en opinion. Här finns alltså ett tydligt uppsåt att vilseleda.
Detta är falsk eller felaktig information som sprids utan att den som delar den vet att den är osann. Personen tror ofta att den delar något sant, som när en kollega skickar en artikel som verkar trovärdig men som i själva verket bygger på felaktiga uppgifter.
All desinformation är vilseledande – men all vilseledande information är inte desinformation.
Detta är ett samordnat försök att påverka en viss målgrupp, till exempel befolkningen i en stad eller anställda i en organisation. Målet är ofta att underminera förtroende eller tillit, ytterst kanske till och med för att försvaga ett lands försvarsförmåga.
"Alternativa fakta" låter kanske som ett kreativt sätt att tolka verkligheten, men är i praktiken ofta rena osanningar paketerade som sanning. Uttrycket blev känt när Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway 2017 försvarade ett felaktigt påstående om publikstorleken vid Trumps presidentinstallation med just orden "alternativa fakta". Trots att uppgiften kunde motbevisas med bilder och statistik vägrade hon erkänna felet.
Falska nyheter ser ut som vanliga nyhetsartiklar men bygger på påhittat eller manipulerat innehåll. De sprids ofta i sociala medier, där rubriker och känsloladdade budskap snabbt får spridning. Studier visar att falska nyheter delas mer än sanna – för att de helt enkelt väcker starkare känslor: förvåning, ilska, oro eller upprördhet. Saklig fakta får sällan samma genomslag. Fenomenet exploderade inför det amerikanska valet 2016, men lever vidare i alla möjliga sammanhang.
Begreppet faktaresistens beskriver när människor vägrar ta till sig fakta som går emot deras egen uppfattning. Oavsett hur starka bevis som presenteras, står känslor, identitet och grupptillhörighet i vägen. Istället för att omvärdera sin ståndpunkt avfärdar man källor, ifrågasätter experter – eller väljer helt enkelt att tro på något annat som ”känns rätt”. Faktaresistens gör det extra svårt att bekämpa desinformation, eftersom den stänger dörren till diskussion innan den ens har börjat.
Nästa artikel
Cyberbrotten ökar, och visst finns det avancerade antivirusprogram. Men inte ens den bästa programvaran kan stoppa bedragare som riktar sig mot människans psyke.
Många tänker nog ”lilla jag är det väl ingen som bryr sig i”, och Pontus Johnson, professor på KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet säger att det ligger något i åsikten.
– Alla är inte lika högprioriterade måltavlor för cyberkriminella och statsaktöer. Statsaktörerna ägnar sig i hög grad åt spionage, så om du sitter på en tjänst som kan vara relevant för utländska underrättelsemyndigheter ska du dra öronen åt dig. Jobbar du med kritisk infrastruktur, exempelvis telekomsektorn, kan du ha tillgång till information som är av intresse för dem, säger Pontus Johnson.
Varför? Jo, för att i händelse av kris eller krig kan exempelvis vilja slå ut el- eller telenätet.
– Och jobbar du med nyhetsmedier kan de vilja påverka den information som sprids i Sverige.
Men betydligt vanligare är det att cyberkriminella ägnar sig åt ransomware, alltså utpressning. Man krypterar någons filer och begär pengar för att återställa åtkomsten till dem.
– De är intresserad av alla som kan betala en lösensumma.
Förenklat kan man säga att sitter du vid en dator på jobbet så kan du bli utsatt för ett cyberangrepp som gör det möjligt för angriparna att ta sig innanför den brandvägg som skyddar nästan alla nätverk.
– Har de kommit in på en maskin, så betyder det inte att de sedan genast kan kryptera hela företaget, men det är ett väldigt viktigt steg. Och det kan vara just din maskin, säger Pontus Johnson.
Så hur kommer de då in? Jo, det kan vara att du får ett mejl där du ombedes klicka på en länk eller ladda ner en fil. Eller att du har ett lösenord man kan gissa sig till.
– Det är till och med är bättre att ha en papperslapp som du lägger under tangentbordet på jobbet än att ha ett och samma lösenord överallt, säger Pontus Johnson.
Genom att sköta sin cyberhygien ökar man säkerheten, menar Pontus Johnson.
– Precis som vid vanlig hygien, där du duschar och borstar tänderna, är det enkla steg som ska vara en del av vardagen.
Det är inte svårt, inte särskilt tidskrävande, men superviktigt.
