Dålig stämning på jobbet? 5 tecken att inte ignorera
Det måste inte vara höjda röster, utan kan lika gärna vara undvikande blickar och tystnad som skapar den dåliga stämningen på kontoret. Och stämningar är smittsamma, men inte obotliga. Här är fem varningssignaler att se upp för, och tips på hur ni vänder trenden.
Det behöver inte smälla för att det ska skava. Ibland räcker det med ett ögonkast, en utebliven hälsning eller ett syrligt “okej.” Dålig stämning smittar, men den går också att vända. Första steget? Att se signalerna. Och att våga fråga sig själv: Är jag med och bidrar till det här?
1. Passiv aggressivitet
Sarkasm, suckar, ögonrullningar eller syrliga kommentarer. Den passiv-aggressiva tonen är subtil men frätande. Den skapar osäkerhet och gör att människor börjar tolka i stället för att kommunicera öppet.
Tips: Träna på att ge rak men vänlig feedback. Hellre ett “Jag blev besviken när…” än en kommentar i förbifarten. Tydlighet är snällare än tyst kritik.
2. Otydligt ledarskap
När chefer undviker att ta tag i konflikter eller är oklara med mål och ansvar uppstår lätt frustration. Medarbetare börjar spekulera och misstro varandra – en grogrund för osäkerhet och dålig stämning.
Tips: Be om tydlighet. Fråga efter förväntningar, ansvarsfördelning och nästa steg. Det tjänar hela teamet på.
3. Skitsnack och ryktesspridning
När det viskas i korridorerna sprids inte bara rykten, utan också osäkerhet. Det skapas klickar och “vi och dem”-känslor som snabbt smittar av sig på hela arbetsplatsen.
Tips: Var den som bryter mönstret. Säg ifrån eller byt ämne när det snackas om kollegor som inte är närvarande. Det kräver mod, men skapar trygghet.
4. Kronisk negativitet
En person som alltid hittar problem men aldrig lösningar kan snabbt sänka energin i ett helt rum. Det är lätt att dras med i gnäll, men svårt att ta sig ur det.
Tips: Testa att ställa frågor som “Vad kan vi göra åt det?” eller “Finns det något positivt i det här?”, utan att förminska känslor. Små skiften i perspektiv gör stor skillnad.
5. Strutsmentaliteten
Att hålla god min i stället för att lyfta problem leder sällan till långsiktigt lugn. I själva verket är det ofta just de olösta konflikterna som pyser ut i form av dålig stämning.
Tips: Se konflikter som något som kan leda till utveckling, inte som något farligt. En ärlig och respektfull dialog är ofta nyckeln till att släppa spänningar.
Dålig stämning är sällan en persons fel, men det krävs ofta bara en som börjar bryta mönstret. Genom att bli medveten om vilka beteenden som smittar negativt kan du också bli den som smittar med något bättre.
Så kan Unionen hjälpa om det krånglar på jobbet
Många av de ärenden som medlemmar ringer eller mejlar Unionens fackliga rådgivning om handlar om konflikter med kollegor eller närmaste chef. Vi frågade en av Unionens erfarna rådgivare vilka råd de kan ge när personkemin skär sig och när konflikter eskalerar till verkliga arbetsmiljöproblem.
Drömmer du också om att bli en mindre stressad och mer hälsosam version av dig själv. Läs då vidare för professorns välbeprövade knep.
Ett vanligt nyårslöfte är att börja leva mer hälsosamt, att stressa mindre på jobbet, röra på sig mer och äta nyttigare. Och det är ju inte som att vi inte vet hur man gör. Nej, de flesta av oss vet mycket väl hur man uttalar orden ”nej tack” när det bjuds på bullar till trefikat, förstår varför vi inte ska dubbelboka möten och hur man bryter stillasittandet genom att ta en promenad. Och ändå…
– Vi har alla en idealbild av en hälsosam människa, men ibland kanske vi behöver ifrågasätta bilden. Är detta något jag försöker uppnå för att man borde eller för att jag faktiskt vill?, säger Anders Rosengren, läkare och professor vid Göteborgs universitet, som också ligger också bakom Livsstilsverktyget med enkla tips på hur du förbättrar din fysiska som mentala hälsa.
Ja, det finns ständigt nya hälsotrender som sprids på sociala medier, som underblåser känslan av att du borde bli en bättre människa. Är det inte slow running så är det yoga eller en revolutionerande diet. Du borde också lära dig djupjobba för ökat fokus och öka din självmedkänsla på jobbet – allt för minskad stress och ökad framgång.
– Men istället för att hoppa på alla tåg behöver du fundera på vad som är viktigt i ditt liv. Vad kan du förändra för att lättare hantera din vardag? För i slutet av dagen är det vad hälsa handlar om.
Ja, när vi pratar om hälsa tänker vi lätt på mål som att bli smalare eller leva längre.
Anders Rosengren. FOTO: EMMA LARSSON
– Men egentligen handlar det om att hantera tillvaron här och nu. Att sova bättre för att känna sig piggare och lättare hantera stress.
För att lyckas behöver du hitta ditt varför, ditt why, tipsar Anders Rosengren.
– Att bara säga att du ska gå 10 000 steg om dagen fungerar sällan. Varför vill du röra dig mer? Kanske för att bli mer fokuserad, släppa vardagsproblem eller få fler år med familjen, det är en betydligt bättre motivation.
I sin nya bok ”En oväntad glänta – tankar om hälsa och existens” skriver han om ytterligare en sak som brukar gå snett när vi strävar efter ett mer hälsosamt liv.
– Vi försöker ofta göra stora, radikala livsstilsförändringar med ett ganska oförändrat mindset, vilket är dömt att misslyckas. Ändra istället inställning, låt hälsa bli något roligt och lustfyllt som du mår bra av i stunden – och addera sedan hälsosamma mikrovanor, säger han.
Det här med mikrovanor är viktigt, för många faller på sin orealistiska optimism, tänker att ”jag ska träna fem dagar i veckan”, och tar inte höjd för att vi även blir förkylda eller måste gå på
utvecklingssamtal
i skolan.
Kan du ge exempel på bra mikrovanor?
– Förut brukade man säga att du behövde träna i 30 minuter och riktigt få upp flåset för att få hälsoeffekter. Nya, hoppfulla studier visar att regelbundna pauser med några få minuters rörelse kan sammanlagt ge lika god effekt som längre träningspass. Du kan alltså springa upp och ner för en trappa, jogga lite på stället eller resa dig från stolen 30 gånger.
– Du kan också konvertera ett möte om dagen till ett telefonmöte, där du promenerar samtidigt.
En annan typiskt bra mikrovana är att faktiskt njuta av maten du äter.
– Om du kastar i dig mat är det lätt hänt att du överäter. Om du istället tar dig tid att uppmärksamma maten så njuter du mer samtidigt som du ofta äter långsammare, får en skönare mättnad och blir mer tillfredsställd av mindre.
För att minska stressen är det bra att ha den existentiella dimensionen med sig in i dagen.
– Ta för vana att på väg till jobbet stanna upp och zooma in en liten detalj. Det kan vara en liten blomma eller en knotig björk. Det får dig att vidga blicken, bryta ditt tunnelseende och inse att du är en liten del av något större. De problem du har just nu, med en krånglig kollega eller ett inställt möte, kanske inte är hela världen.
4 steg mot ändrade vanor
Rent teoretiskt är många av oss bra på hälsa. Vi vet att det är bättre att äta morötter än chips, bättre att få i sig solljus än skärmljus, och så vidare. Ändå är det så svårt att ändra vanor. Här är fyra steg som brukar leda till goda resultat.
Reflektera över dina vanor.Kartlägg dem och formulera en intention om vad du vill förändra. Specifika intentioner, som att äta frukt istället för en kaka till kaffet, eller ta trappan istället för hissen, är bättre än diffusa som att gå ner i vikt.
Knyt intentionen till en signal. Vanor triggas automatiskt av olika signaler i vår omgivning. Bullar på bordet gör dig fikasugen. Testa byta dem mot mandlar. Och ställ träningsskor vid dörren.
Ha en handlingsplan, som tydligt på förhand säger vad du ska göra när du stöter på signalen. ”När jag känner mig stressad, ska jag ta en promenad.” Annars kickar gamla vanor in, och det kanske blir en dubbel-Daim och kaffe istället.
Nöta, nöta, nöta. Det fjärde steget innebär att upprepa det nya beteendet tills det har blivit en vana. Det tar ofta längre tid att ändra motions- än matvanor, vilket har att göra med att många inte motionerar alls, och att det är svårare att börja från noll.