Visst kan man göra marklyft och mountain climber-övningar hemma alldeles själv. Men helt ärligt, hur ofta blir det av? Så tänkte Caroline Engvall, som bjöd in grannar till träning i trädgården. Ett koncept som gjort succé bland hemmajobbare.
Publicerad 22 okt. 2021
Författaren Caroline Engvall brukar vara i Thailand vid den här tiden på året, men pandemin hindrade familjen från att åka. Istället blev de kvar i sitt hus i Enskede, strax söder om Stockholm. Hon sitter mycket vid datorn i sitt jobb, och vet att det är påfrestande för kroppen.
– Jag har länge använt träningen som ventil för det jag möter i mitt jobb, och nu när så många grannar sitter hemma och jobbar tänkte jag att fler kanske behöver få in rörelsen i vardagen, så jag bjöd in till träning i trädgården, säger Caroline Engvall.
Då var det vår, och solen värmde. Men lunchträningarna blev så populära att de har fortsatt ända in i vintern. Nu har de även utvecklats till kvällsträningar i en närliggande park, och Caroline Engvall har startat facebookgruppen ”Rörelseglädje i Enskede”, där hon flaggar för kommande pass. Folk som vill dyker upp, betalar en slant och får sig en daglig dos rörelse – och nya muskler på det.
– Jag är utbildad gruppträningsinstruktör med en bakgrund på bland annat Sats, och brinner för funktionell träning, alltså träning som stärker dig i vardagen, utan prestation. När vi är i parken kan vi exempelvis springa mellan träd, eller köra dips och armhävningar mot parkbänkar.
Passen skiftar. Lusten styr. Caroline bjuder antingen på det pass hon själv känner för, eller något en deltagare har önskat. Just den här dagen är det tabata, alltså en form av intervallträning. Men vi börjar med lite uppvärmning. Vartefter folk droppar in får de gå till fram till ett äppelträd och ta sig ett kvastskaft, som vi sedan snurrar runt kroppen enligt Carolines instruktioner, ”härligt att se hur ni ökar rörligheten.” Sedan delar hon in oss i fyra grupper, där några får ta gummiband och andra tunga säckar, så kallade bulgarian bags. Det är tre övningar per station, och medan Caroline sedan susar runt och gör rent redskapen (corona), så får vi någon minuts aktiv vila – typ göra tåhävningar. Det är mycket skratt, man hjälper, peppar och guidar varandra.
– Vi jämför oss inte här i trädgården, det är ingen tävling, alla jobbar i sitt tempo, säger Caroline Engvall.
En kvinna säger att de här stunderna har varit hennes räddning det senaste halvåret, ”annars sitter jag mest hemma i källaren med ett litet fönster och stirrar in i en dator” – och får medhåll av flera. Och Caroline Geijer säger att det var länge sedan hon rörde på sig så mycket.
– Det är så enkelt att springa över hit, bara minuter från mitt hem. Jag får komma ut, träffa lite folk och blir uppiggad. Dessutom har Caroline lärt mig att jobba långsamt, att göra övningarna sakta. Resultatet är att jag inte alls har ont i kroppen längre trots att jag sitter så mycket vid datorn, varken ryggen eller axlarna, vilket känns fantastiskt, säger Caroline Geijer.
Ja, kroppen mår bra av rörelsen, men även själen får sitt när grannar lär känna varandra.
– Jag har bott här i cirka 15 år men har aldrig känt så många Enskedebor som nu, säger Caroline Geijer.
”Snyggt jobbat, men än får ni inte gå hem”, tjoar Engvall när tabatarundan är klar. Hon går fram till sin högtalare, drar på låten ”Bring Sally up” och ber oss köra squats genom hela låten. En brännande utmaning för lår och core.
– Man vill ju se till att alla får sig en endorfin-kick innan de går hem, säger Caroline Engvall med ett leende.
Finns det ingen rörelse-grupp i ditt kvarter? (Kanske ska du starta en?) Då är här två andra tips för att öka rörelsen i vardagen.
1. Kul med kollegor
Ja, ni sitter utspridda på olika ställen. Men kan ni koppla upp er för möten, så kan ni ses och träna ihop också. Det har man gjort på bland annat stålföretaget Outokumpu.
- Vi var tidiga med åtgärder för att skydda våra anställda. Vi har en fabrik i norra Italien som fick stänga ner redan i februari, så vi förstod direkt allvaret, säger den svenska kommunikationschefen Jonas Nordlund.
Förutom att skicka hem tjänstemän , och erbjuda flextid, där man får jobba mellan klockan 6–22 bara man utför sina uppgifter, förstod de att de även behövde stötta sammanhållningen.
- Vi har kört morgongympa. En person per dag får hålla i ett pass, det kan vara yoga eller core-övningar. Passen är bara tio minuter långa, så att så många som möjlighet ska kunna delta. Väldigt roligt och uppiggande.
2. Lär känna någon ny på promenad
Walking talking är en ny app som gör det lättare för dig att hitta promenadsällskap i ditt närområde.
– Många har svårt att komma ut så mycket som de behöver, det här är ett sätt att inte bara få frisk luft utan även träffa nya personer, säger skaparen Therese Ericsson, som jobbat med friskvård i många år.
Tjänsten är gratis, du loggar in och skriver vilken dag och tid du tänker gå en runda, och så får du se om någon nappar.
– Jag har gått med människor jag aldrig tidigare träffat, som en ambassadör som ville lära sig svenska, en kvinna som ändrat sitt liv och helt bytt bana. Så jag får inte bara en promenad, utan också en story. Väldigt spännande.
AV LINDA NEWNHAM
FOTO: JOHAN ALMBLAD
Nästa artikel
Om din arbetsgivare skickar ut en enkät, där du bland annat ska fylla i sexuell läggning och religionstillhörighet, så behöver du inte göra det. Anledningen är enkel: Det är förbjudet att samla in de här uppgifterna.
– I dataskyddsförordningen finns en paragraf som tydligt säger att det är förbjudet att samla in personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter, uppgifter om hälsa eller sexuella läggning, säger Unionens centrala ombudsman Ia Hamn.
Visst finns det undantag. Om ett företag ska säga upp personal kan de behöva veta vilket fackförbund du och dina kollegor är anslutna till, för att kunna sköta processen helt korrekt. Men generellt är det alltså inte tillåtet då uppgifterna anses vara extra känsliga.
– Den här typen av information kan användas till diverse saker. Syftet kan såklart vara gott, man kanske vill skapa en mer inkluderande arbetsplats med större mångfald, men det finns ju andra sätt att lösa det på. För uppgifterna kan också användas till att diskriminera personer, säger Ia Hamn.
I grunden handlar detta om att vi alla har stereotypa bilder av andra, tedrickare, klassmammor, hundägare, mellanchefer... Och dessa bilder kan få oss att, medvetet som omedvetet, avfärda människor i onödan eller behandla dem på ett ofördelaktigt sätt. Exempelvis har forskning från KTH visat att hbtq-personer oftare utsätts för kränkningar på sina arbetsplatser, framförallt transpersoner och bisexuella – men om ingen vet att du är bisexuell…
– Och om din chef ogillar muslimer, så kanske du inte får den där befordran du kämpat så hårt för när hen känner till din religionstillhörighet.
Även om du tänker att ”för mig är det helt okej om chefen vet detta, jag har inget att dölja”, så tycker Ia Hamn att du ska vägra fylla i enkäten.
– Genom att fylla i den kan du indirekt bidra till att någon annan behandlas felaktigt. Säg att du heterosexuell, och glatt bockar i det alternativet, och många kollegor gör detsamma. Då kan ni indirekt medverka till att den person som har en annan sexuell läggning ändå vaskas fram.
Så vad ska jag göra om arbetsgivaren ber att få in dessa uppgifter?
– Börja med att fråga efter syftet. Varför vill arbetsgivaren ha dessa uppgifter? Vad ska de användas till? Finns det inte stöd i lag eller avtal till att samla in personuppgifterna ska du påtala att det är olagligt. Om arbetsgivaren ändå trycker på, så kan du vända dig till din fackliga representant eller Unionens rådgivning för hjälp.