Nödvändigt med snabbfotad Riksbank

Riksbanken behöver agera tydligt i nästa vecka för att få ner inflationen. Men det blir allt viktigare framåt att de inte tar i för mycket. Riksbanken var sen på inflationsbollen och riskerar även att bli överrumplade över en snabb nedgång i inflationstakten. Då riskerar jobb försvinna i onödan.

De stigande priserna på mat och el är just nu det ständiga samtalsämnet runt många fika- och middagsbord. Det är begripligt. Färska siffror visar att inflationen i augusti (rensat för effekter från Riksbankens egen räntepolitik) låg på nio procent, med andra ord långt från Riksbankens inflationsmål på två procent. Höga energipriser ger särskilt bränsle till prisökningar på allt från boende och transporter till mat.

Trots det kan inflationen falla tillbaka snabbt under nästa år. Det finns främst tre skäl till det.

1. Vi genomlever nu en elprischock, som är märkbar särskilt i vinter men som kommer klinga av. Under nästa år har Europa haft mer tid att anpassa sig och priserna har med största sannolikhet slutat stiga och troligtvis sjunkit.
2. En del av de inflationsimpulser som sattes igång under pandemin avtar nu. Transportkostnaderna på världshaven sjunker snabbt liksom råvarupriserna. Komponentbristen är ett mindre problem än tidigare.
3. Både den svenska Riksbanken och andra centralbanker kommer göra det som krävs för att få en stabil och låg inflation . De flesta centralbanker laddar därför för fortsatta räntehöjningar, vilket snabbt kan kyla av den globala konjunkturen och minska möjligheten till prishöjningar.  

I Sverige visar också färsk statistik att de långsiktiga inflationsförväntningarna ligger kvar nära inflationsmålet, vilket är positivt. Men även om vi känner oss trygga med att inflationen långsiktigt kommer att ligga runt inflationsmålet är frågan hur resan dit kommer bli. Riksbanken har en mycket svår balansgång framför sig. Risken är stor, som jag ser det, att Riksbanken i sin kamp mot inflationen tar i för mycket och därmed kyler av ekonomin mer än vad som behövs. Då tappar vi jobb och välstånd i onödan.

Det är rimligt att Riksbanken vid sitt penningpolitiska möte i nästa vecka beslutar om en tydlig räntehöjning. Men det blir minst lika viktigt att Riksbanken därefter inte trycker till svensk ekonomi för hårt och att de signalerar en beredskap att agera åt andra hållet. Hushållens konsumtion kommer framöver tyngas kraftigt av bland annat höjda elräkningar som så att säga gör en del av jobbet åt Riksbanken. En hel del av inflationstrycket beror också på omvärldsfaktorer - elpriserna rår inte Riksbanken på. Räntehöjningar även i andra länder ökar också den sammantagna nedkylande effekten. Dessutom utgår inflationen nästa år från högre jämförelsetal.

När underliggande inflationstendenser, utöver höjda elpriser, mattas av och konjunkturen viker är det därför dags för Riksbanken att vara försiktig med att höja och i stället sannolikt snabbt börja sänka räntan igen. Riksbanken behöver också fundera över hur mycket den ska skrämma upp hushållen med att räntan kan nå höga nivåer. Det lär sannolikt inte behövas. 

Katarina Lundahl
Chefsekonom
Unionen

2022-09-15