Att genomföra en lyckad omorganisation

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Personer som möts i en korridor Unionen presenterar idag en rapport om hur arbetsmiljöarbetet påverkar och påverkas av en omorganisation. Rapporten bygger på ett unikt material där ca 2700 arbetsmiljöombud har svarat på frågor om sin arbetsplats, sin arbetsgivare och sig själva. Under Almedalsveckan arrangerar Unionen ett seminarium, som också webbsänds, där en namnkunnig panel diskuterar nyckeln till en lyckad omorganisation. 

Arbetsmiljöombuden är personalens representanter i arbetsmiljöfrågor och utses med stöd av arbetsmiljölagen; de samverkar med arbetsgivaren, är kunniga i arbetsmiljöfrågor och har rätt att, och ska också, delta i varje moment från början till slut under en omorganisation. Att fråga arbetsmiljöombuden ger därför en unik inblick i varför och hur företagen genomför omorganisationer samt vad den får för resultat. Arbetsmiljöbarometern är en totalundersökning bland Unionens arbetsmiljöombud i privat sektor med en svarsfrekvens på 40 procent. Undersökningen ska inte ses som representativ för näringslivet i stort då det nästan uteslutande är arbetsplatser med kollektivavtal som undersöks.

Rapporten vittnar om att omvandlingstakten i ekonomin är hög, omorganisationer är ett vanligt inslag i tjänstemännens vardag. 18 procent av arbetsmiljöombuden uppger att det genomförts mer än fem omorganisationer de senaste fem åren, 17 procent uppger att det genomförts en. Bara 16 procent har svarat att det inte förekommit någon omorganisation de senaste fem åren. Den vanligaste anledningen till att genomföra en omorganisation är ”ändringar i chefsled”, tätt följt av viljan att ”öka produktivitet eller lönsamhet” och av ”öka flexibilitet inom organisationen”.

En omorganisation tar tid, kraft, energi och faller tyvärr inte alltid väl ut – men de är många gånger nödvändiga att genomföra i en konkurrenskraftig ekonomi. En omorganisation påverkar nästan alltid den psykosociala arbetsmiljön och rolltydligheten negativt, samtidigt som det bara i en tredjedel av fallen verkar leda till ökad lönsamhet. Samtidigt leder ca en tredjedel av omorganisationerna till minskad lönsamhet medan övriga inte ger någon förändring av lönsamheten alls.

Arbetsplatsens lönsamhet, ett år efter att omorganisationen var genomförd.

Arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö påverkas nästan alltid till det sämre ett år efter en omorganisation.

Därför är det viktigt att de omorganisationer som genomförs, genomförs på ett så bra sätt som möjligt för att maximera de positiva aspekterna och minimera riskerna. Att ha ett grundläggande systematiskt arbetsmiljöarbete har en tydlig positiv påverkan på utfall av omorganisationen, de arbetsplatser som har en uppgifts- och ansvarsfördelning, och som genomför riskbedömningar innan de fattar beslut fattar också bättre beslut.

Arbetsplatser som har ett systematiskt ar

Arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete påverkas negativt mindre utsträckning

Systematiskt arbetsmiljöarbete viktigt – men inte tillräckligt

Arbetsplatser med ett systematiskt arbetsmiljöarbete är bättre på att nå framgång under och efter en omorganisation, och bättre på att undvika riskerna. Men att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete är inte en garant för en lyckad omorganisation. I rapporten visar vi hur nöjdhet i följande steg har stor påverkan på lönsamhet, rolltydlighet, psykosocial- och fysisk arbetsmiljö.

  • Ledningens information till berörda tjänstemän
  • Genomförandet av riskbedömningar
  • Berörda tjänstemäns möjlighet till medverkan
  • Möjligheten för arbetsmiljöombuden att medverka
  • Genomförandet av MBL-förhandlingar

Information från ledningen är viktigt för att skapa tydlighet och begriplighet, och för att undvika onödig osäkerhet under omorganisationen. På de arbetsplatser där arbetsmiljöombuden gett mycket positiva omdömen till ledningens information under omorganisationen, har arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö förbättras i 4 fall av 10, medan den försämrats i 2 av 10.

På samma sätt blir utfallet av omorganisationen avseende psykosocial arbetsmiljö bättre om personalen involveras, både i egenskap av anställda och genom sina fackliga representanter när en fråga belyses ur fler perspektiv och andra meningar kan komma till tals. Att involvera personalen gör också att sannolikheten att nå lönsamhet förbättras avsevärt också. På de arbetsplatser där högsta betyg getts i nöjdhet för berörda tjänstemän att medverka, har också lönsamheten/produktiviteten bedömts förbättrats i nästan 5 av 10 fall medan lönsamheten minskat på mindre än en femtedel av arbetsplatserna.

Hur lyckas man med en omorganisation?

Den 4 juli kl. 13.00 arrangerar Unionen ett Almedalsseminarium där vi presenterar rapporten i sin helhet och där en panel diskuterar och bidrar med sina erfarenheter kring hur man lyckas med en omorganisation.

I panelen finns:

  • Marina Åman, 2:e vice ordförande i Unionen
  • Carina Lindfeld, chef för arbetsmarknadsenheten på Svenskt Näringsliv
  • Niklas Huss, Principal Industry Consultant SAS Institute
  • Jonas Andé, förhandlingschef Skanska

Sverker Olofsson modererar samtalet och Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på Unionen, inleder med att presentera rapporten.