Rapport: 160 000 industrijobb hotas om omställningen misslyckas

160 000 industrijobb hotas om omställningen misslyckas

Facken inom industrin – Unionen, IF Metall, GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet och Sveriges Ingenjörer – presenterar nu en rapport som visar att omkring 160 000 industrijobb riskerar att försvinna om klimatomställningen inte genomförs.

160 000 jobb som är helt avgörande för lokalsamhällen runt om i landet

Svensk industri befinner sig i en historisk omställning. I dag arbetar mer än 72 000 personer i utsläppsintensiva branscher som stål, cement, massa och papper samt petroleum. Dessa jobb skapar i sin tur över 86 000 ytterligare arbetstillfällen i kringliggande verksamheter. Tillsammans handlar det om 160 000 arbetstillfällen som är helt avgörande för lokalsamhällen runt om i landet.

EU:s krav är tydliga – men Sveriges styrmedel halkar efter

EU kräver att industrin når nettonollutsläpp senast 2039 – och svensk industri är redo att leverera. Men politiken ligger inte i fas. Med dagens otillräckliga styrmedel klarar Sverige varken EU:s eller de nationella klimatmålen. Utan långsiktiga spelregler riskerar viktiga investeringar att lämna landet och flytta till länder med lägre klimatkrav. Resultatet skulle bli högre globala utsläpp, färre svenska industrijobb och en försvagad välfärd.

SCB:s siffror visar industrins breda samhällseffekt

Rapporten baseras på statistik från SCB, som visar att 72 000 personer arbetar direkt i fyra utsläppsintensiva branscher som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Varje industrijobb genererar i genomsnitt ytterligare 1,2 jobb i andra delar av ekonomin. Totalt rör det sig om cirka 160 000 arbetstillfällen spridda över hela landet.

Fem krav för en aktiv industripolitik

För att säkra framtidens industrijobb lyfter Facken inom industrin fram fem nödvändiga politiska prioriteringar:

1. Mer el för fler industrijobb. Sverige behöver billig, tillgänglig och fossilfri el – och en långsiktig energiöverenskommelse som ger trygghet för industrins investeringar.
2. Infrastruktur som håller. Satsningar som minskar utsläpp, stärker tillväxten och höjer den nationella beredskapen bygger framtidens välstånd.
3. Fler med rätt kompetens. Omställningsstudiestödet öppnar möjligheter för vidareutbildning, men nu krävs fler yrkesanpassade kurser för att möta industrins behov.
4. Stärkt samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Samverkansprogrammen är avgörande för klimatomställningen och behöver mer resurser och ett tydligare fokus på konkurrenskraft.
5. Nationellt stöd till regioner med stora investeringar. Kommuner och regioner som är nav i industrins omställning måste kunna räkna med statlig uppbackning – både i med- och motgång.