Regeringens proposition om framtidens yrkeshögskola innehåller en efterlängtad modernisering av regelverket – en förändring som Unionen länge drivit. Genom att YH‑utbildningar nu ska kunna byggas vidare på yrkesverksammas befintliga kompetens öppnas dörren för mer relevanta vidareutbildningar som möter arbetslivets faktiska behov.
Publicerad 16 mars 2026
Unionen välkomnar att regeringen nu moderniserar regelverket så att YH utbildningar kan byggas på kompetens som yrkesverksamma redan har – inte bara kunskaper från gymnasiet.
I veckan presenterade regeringen propositionen om framtidens yrkeshögskola, och ett av förslagen är något vi i Unionen – tillsammans med
PTK
, LO och Svenskt Näringsliv – länge har drivit på för.
Lagstiftningen ändras nu så att en YH utbildning inte bara ska kunna bygga på kunskaper från gymnasiet, utan också på kunskaper från utbildning på eftergymnasial nivå eller motsvarande kompetens utvecklad i arbetslivet.
I dag begränsas YH utbildningar av att de måste bygga vidare på kunskaper på gymnasienivå, vilket gör att yrkesverksamma som redan har relevant YH eller högskoleutbildning – eller lång erfarenhet – ofta tvingas börja om från början. Med den här förändringen öppnas dörren för mer avancerade och relevanta fördjupningsutbildningar som bygger vidare på befintlig kompetens.
Det är precis den typ av flexibilitet och träffsäker kompetensutveckling som Sverige behöver för att möta kompetensbehoven och stärka individers möjligheter att utvecklas i arbetslivet.
I betänkandet fanns även ett förslag om att fördjupningsutbildningar ska kunna leda till kvalificerad YH examen redan efter 200 yrkeshögskolepoäng (ett års studier), istället för dagens två år – något Unionen ställt sig mycket positivt till i vårt remissvar. Det ingår inte i regeringens proposition, men vi hoppas att detta kommer i ett nästa steg.
Unionen har varit en av de starkaste förespråkarna för denna utveckling – precis som när vi drev på för korta YH kurser för yrkesverksamma som infördes 2020. Kurserna har blivit en succé och antalet studerande på kortare kurser har ökat från 5 000 till över 20 000 per år.
Båda dessa förändringar gör verklig skillnad. De gör det enklare och snabbare att fylla på kompetens, och stärker yrkesverksammas möjligheter att utvecklas i takt med arbetslivets behov.
Detta är ett viktigt steg för ett mer modernt, flexibelt och effektivt utbildningssystem – och en arbetsseger för Unionen.
Nästa artikel
Artificiell intelligens (AI) fortsätter att ta en allt större plats på svensk arbetsmarknad. Under 2025 har Unionen kartlagt hur privatanställda tjänstemän , Unionenklubbar och medlemmar använder AI – och vilka behov som följer i spåren av den snabba utvecklingen.
Resultaten visar tydligt att AI-verktyg används i betydligt större utsträckning än för bara några år sedan. Omkring hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar idag med AI i någon form, och mycket pekar på att användningen kommer att fortsätta öka.
Många tjänstemän uppger att de saknar både förtrolighet och trygghet i hur AI-tekniken fungerar. En majoritet menar att de har för lite kunskap om hur AI kan användas effektivt i deras yrkesroll. Hälften uppger dessutom att de behöver stärka sin AI-kompetens inom 1–2 år.
Behovet av kompetensutveckling är alltså inte bara stort – det är brådskande.
Trots att användningen av AI ökar snabbt saknar de flesta en tydlig strategi för sin kompetensutveckling kopplad till AI. Flertalet av de tillfrågade tjänstemännen har inte formulerat en gemensam plan med sin arbetsgivare för hur de ska utveckla sin kompetens på området.
När nya arbetsverktyg och arbetssätt introduceras i snabb takt blir avsaknaden av en strukturerad kompetensplan ett hinder både för individen och för verksamheten.
Unionens undersökning visar också att det råder brist på dialog och samverkan vid införandet av AI på arbetsplatserna. Endast 14 procent av Unionens klubbar på arbetsplatser där AI-teknik införts – eller planeras införas – uppger att de förhandlat med arbetsgivaren om implementeringen.
Det innebär en tydlig risk: utan en gemensam och väl förankrad strategi kan införandet av AI styras mer av tekniska möjligheter än av verksamhetens faktiska behov.
AI-tekniken kan bidra till ökad produktivitet , innovation och bättre arbetsflöden – men bara om de som ska använda verktygen får rätt förutsättningar. För att lyckas krävs tydliga strategier, regelbunden dialog och en gemensam syn på kompetensutveckling .
När arbetsgivare och medarbetare tar fram planen tillsammans ökar chanserna för att AI ska bli ett stöd i arbetet, inte en källa till stress eller osäkerhet. Genom samverkan kan AI ge reella förbättringar för både verksamhet och anställda.
