Hälften av tjänstemännen använder AI – men få har plan för kompetensutveckling

Unionens kartläggning visar att användningen av AI-teknik ökar snabbt bland privatanställda tjänstemän – samtidigt som behovet av kompetensutveckling är stort. Trots att omkring hälften redan arbetar med AI-verktyg saknar många både tillräcklig kunskap och en gemensam strategi för kompetensutveckling med sin arbetsgivare.

Publicerad 10 mars 2026

Omkring hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar idag med AI 

Artificiell intelligens (AI) fortsätter att ta en allt större plats på svensk arbetsmarknad. Under 2025 har Unionen kartlagt hur privatanställda tjänstemän , Unionenklubbar och medlemmar använder AI – och vilka behov som följer i spåren av den snabba utvecklingen.

Resultaten visar tydligt att AI-verktyg används i betydligt större utsträckning än för bara några år sedan. Omkring hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar idag med AI i någon form, och mycket pekar på att användningen kommer att fortsätta öka.

En majoritet av tjänstemännen har för lite kunskap om hur AI kan användas effektivt i sin yrkesroll 

Många tjänstemän uppger att de saknar både förtrolighet och trygghet i hur AI-tekniken fungerar. En majoritet menar att de har för lite kunskap om hur AI kan användas effektivt i deras yrkesroll. Hälften uppger dessutom att de behöver stärka sin AI-kompetens inom 1–2 år.

Behovet av kompetensutveckling är alltså inte bara stort – det är brådskande.

Kompetensutvecklingen släpar efter

Trots att användningen av AI ökar snabbt saknar de flesta en tydlig strategi för sin kompetensutveckling kopplad till AI. Flertalet av de tillfrågade tjänstemännen har inte formulerat en gemensam plan med sin arbetsgivare för hur de ska utveckla sin kompetens på området.

När nya arbetsverktyg och arbetssätt introduceras i snabb takt blir avsaknaden av en strukturerad kompetensplan ett hinder både för individen och för verksamheten.

Brist på dialog och samverkan vid införandet av AI på arbetsplatserna 

Unionens undersökning visar också att det råder brist på dialog och samverkan vid införandet av AI på arbetsplatserna. Endast 14 procent av Unionens klubbar på arbetsplatser där AI-teknik införts – eller planeras införas – uppger att de förhandlat med arbetsgivaren om implementeringen.

Det innebär en tydlig risk: utan en gemensam och väl förankrad strategi kan införandet av AI styras mer av tekniska möjligheter än av verksamhetens faktiska behov.

Samarbete mellan medarbetare och arbetsgivare är nyckeln till lyckad AI‑implementering

AI-tekniken kan bidra till ökad produktivitet , innovation och bättre arbetsflöden – men bara om de som ska använda verktygen får rätt förutsättningar. För att lyckas krävs tydliga strategier, regelbunden dialog och en gemensam syn på kompetensutveckling .

När arbetsgivare och medarbetare tar fram planen tillsammans ökar chanserna för att AI ska bli ett stöd i arbetet, inte en källa till stress eller osäkerhet. Genom samverkan kan AI ge reella förbättringar för både verksamhet och anställda.