När osäkerheten i omvärlden ökar och krig och konflikter dominerar nyhetsflödet, påverkar det i allt större utsträckning även svenska tjänstemän. Det visar Unionens nya medlemsundersökning om krigsångest, där över 1 000 respondenter beskriver en bred oro – både för omvärldsläget och för framtiden i arbetslivet.
Publicerad 12 mars 2026
Unionen har i en medlemsundersökning frågat sina medlemmar hur deras oro inför krig och konflikter ser ut – och hur de tror att ett försämrat omvärldsläge kan påverka deras arbetsliv. Resultaten visar att en stor majoritet känner oro, framför allt kopplat till politiska beslut i andra länder, Europas trygghet och risken för att ekonomin och jobben påverkas.
Många beskriver hur tankar på krig följer dem genom dagen och tar sig uttryck i stress, sömnsvårigheter och svårigheter att släppa tankarna. Samtidigt är det tydligt att oron också är direkt kopplad till arbetslivet. Medlemmar uttrycker särskilt oro för försämrad ekonomi och löneutveckling , risk för varsel , och en arbetsvardag där stress och osäkerhet ökar om läget förvärras ytterligare.
En stor majoritet uppger att de känner oro för det säkerhetspolitiska läget. Över 60 procent är oroliga i varierande grad, medan endast fem procent inte känner någon oro alls.
När medlemmarna får precisera vad de är mest oroliga för, hamnar ekonomin och Europas trygghet i topp.
Fritextsvaren pekar också på oro för exempelvis polarisering, desinformation och demokratiska bakslag:
“Att demokratin ifrågasätts, hotas eller gradvis monteras ned i många länder.”
“Att digital krigföring och desinformation inom kort allvarligt försvagar europeiska demokratier.”
“Att världen blir mer instabil när stormakter agerar irrationellt.”
Den växande oron får konkreta konsekvenser i människors vardag.
Oro och stress följer med in på arbetsplatsen och påverkar både fokus, samtal och arbetsmiljö. Så här skriver några av Unionens medlemmar i fritext:
“Jag fastnar i doomscrolling och det påverkar min sömn.”
“Det är svårt att fokusera när man inte vet vad som händer i världen.”
“Ibland känns det som att oron ligger som ett bakgrundsbrus hela dagen.”
“Jag pratar om det här nästan varje dag med kollegor.”
“Stressnivån har ökat när man inte kan släppa tankarna på vad som händer.”
När medlemmarna får ta ställning till om krig och konflikter kan påverka deras arbetsliv framöver svarar en klar majoritet att de tror att deras arbetsliv påverkas om omvärldsläget försämras vidare.
Unionens medlemmar ser flera konkreta risker för hur deras arbetsliv kan påverkas om omvärldsläget försämras. Den vanligaste oron gäller försämrad ekonomi och sämre löneutveckling , något som 61 procent lyfter. Nästan lika många, 58 procent, uttrycker oro för jobbsäkerheten och sin anställningstrygghet. Över hälften, 56 procent, befarar dessutom varsel eller neddragningar, och drygt en tredjedel, 32 procent, tror att stressnivåerna på jobbet kommer att öka.
I fritext gav respondenterna några konkreta exempel på hur de tror att arbetslivet kan påverkas:
“Den minskade investeringsviljan gör att det blir svårare att få uppdrag.”
“Jag är krigsplacerad och skulle behöva lämna mitt jobb vid mobilisering.”
“Vi märker redan att kunder i Ukraina och Ryssland påverkar vår verksamhet.”
“Jag är orolig att arbetsgivare inte vågar anställa, särskilt oss som är äldre.”
“Ökad risk för cyberattacker gör att vårt arbete måste förändras.”
När medlemmarna bedömer hur väl olika aktörer kan hantera dagens säkerhetspolitiska situation framträder ett tydligt mönster: tilliten är generellt låg. Svenska politiker får lägst förtroende, med en stor andel i de lägre tillitsnivåerna och endast 5 procent som uttrycker mycket stor tillit. Även arbetsmarknadens parter och den egna arbetsgivaren får låga eller blandade omdömen, där många hamnar i mitten av skalan.
EU och NATO åtnjuter något högre förtroende, men även här är det få som ger högsta betyg. Den övervägande majoriteten uttrycker alltså osäkerhet snarare än stark tillit.
I undersökningens fritextsvar beskriver många vad de skulle vilja se från politiker, beslutsfattare eller arbetsgivare för att minska oro och otrygghet. Återkommande teman handlar om tydligare kommunikation, bättre krisberedskap, starkare ledarskap och ett ökat fokus på stöd till anställda som påverkas av oron. Så här uttrycker några av medlemmarna det:
“Kommunikation och tydlighet.”
“Informera om planer och öva samt ha krisförberedelser uppdaterade och aktuella.”
“Arbetsgivare bör organisera aktiviteter och erbjuda psykiskt stöd för dem som drabbas av stress eller oro.”
“Visa att de bryr sig och erbjuda stödresurser när det behövs.”
“Var tydliga med vad som gäller vid en kris – ska man arbeta, eller göra tjänst för Försvarsmakten?”
Ytterligare exempel som lyfts i fritexten är:
“Kommunicera öppet och transparent om hot, möjligheter och förändringar.”
“Ha bättre beredskap och en realistisk plan för ett värsta scenario.”
“Prata mer om detta på arbetsplatsen i stället för att lägga locket på.”
“Arbetsgivare bör hålla regelbundna informationsmöten om hur omvärldsläget påverkar verksamheten.”
“Skapa trygghet genom tydligt ledarskap och konsekventa besked.”
Tillsammans visar svaren att många medlemmar efterfrågar konkreta besked, närvaro och handlingskraft – både från arbetsgivare och från samhällsaktörer – för att kunna känna sig bättre rustade i en osäker tid.
- Det här är en oro som många bär med sig varje dag – och som påverkar både arbetsmiljö och arbetsvardag. Det är viktigt att förstå hur stark och brett spridd känslan är, säger Peter Hellberg, Förbundsordförande Unionen.
Unionen fortsätter att följa utvecklingen och analysera hur krigsångest och omvärldsläget påverkar medlemmarnas trygghet, hälsa och arbetsliv.
Undersökningen (datainsamlingsperioden) gjordes mellan den 27 januari och 10 februari. Enkäten skickades via mail till 2438 medlemmar från Unionens medlemspanel. Undersökningen hade 1096 svar.
