När datorn fryser, teams hänger sig och skrivaren blinkar rött precis innan mötet är det lätt att tappa humöret. Här är fem sätt att behålla lugnet och arbetsglädjen nästa gång tekniken trilskas.
Publicerad 21 nov. 2025
Vi har alla varit där. Du har tio minuter till deadline och plötsligt bestämmer sig datorn för att köra en uppdatering. Fläkten låter som en gammal Volvo på tomgång, och varje försök att öppna ett dokument känns som att be till någon digital högre makt. Eller så är du i ett videomöte där alla ser ut som minecraftfigurer, medan du själv låter som en robot. “Hör ni mig?” frågar du. Ingen gör det, men du fortsätter ändå hoppas.
Det är då man undrar: Hur mycket av min arbetsdag går åt till att bara försöka få tekniken att göra det jag bad den om?
Enligt Unionens undersökning är svaret: massor. IT-strul kostar enligt våra beräkningar över 31 miljarder kronor om året. Men det är inte bara tiden som rinner iväg, det är även humöret, tålamodet, arbetsglädjen och ibland känslan av kompetens.
Men lugn, här är fem sätt att tackla IT-strul utan att få total digital meltdown.
Upprepade teknikproblem är inte ”småsaker”, de är arbetsmiljöproblem. Om systemen strular så ofta att du hör din egen puls slå i tinningarna, prata med din chef och ditt arbetsmiljöombud . IT är en del av arbetsmiljön, och återkommande digitala hinder ska riskbedömas precis som andra problem. En digital skyddsrond kan bli första steget mot att få ordning på verktygen.
Det kommer alltid nya system, nya uppdateringar och nya lösenordspolicys som får dig att börja räkna bakåt från tio. Men: nytt är inte alltid lika med bättre. Fråga hur det nya systemet ska göra ditt arbete enklare. En bra arbetsgivare lyssnar på vad som inte funkar. Dessutom: Har ni en fackklubb hos er? Då ska den involveras innan nya system införs.
Datorn hänger sig. Du stirrar på skärmen. Skärmen stirrar tillbaka.
I den situationen, gör något radikalt: res dig upp, hämta vatten och andas. En mikropaus innan du försöker igen kan rädda både blodtrycket och resten av arbetsdagen. Teknik funkar nämligen bättre när du inte hamrar på tangentbordet.
Ju mer du förstår av systemen, desto mindre makt har de över ditt humör. Det handlar inte om att bli IT-tekniker, utan om att fylla på med små kunskapsbitar. Det kan vara en tio-minuters guide, en intern kurs eller en kollega som lär dig några snabbkommandon. Du sparar tid, frustration och slipper känna att tekniken är ute efter dig personligen.
Du är inte ensam om att muttra svordomar vid datorn. Starta en chatt eller fikatråd där ni delar veckans IT-strul. Både för att få skratta åt eländet tillsammans, men också för att förvånansvärt ofta sitter någon på en smart lösning.
Nästa artikel
Ett mejl ska skickas, ett dokument laddas upp, ett möte börjar om tre minuter, men datorn vägrar samarbeta. Tangentbordet fryser, nätverket segar, lösenordet krånglar.
För många
tjänstemän
har IT-strul blivit en ständig följeslagare i arbetslivet. Enligt Unionens undersökning kostar tekniskt krångel över 31 miljarder kronor per år.
– Jag tror den egentliga kostnaden är ännu högre. Här har man räknat på missad arbetstid. Men kostnaden i stress och frustration, alltså minskat välbefinnande, är svårare att räkna på, säger Jan Gulliksen, professor i människa–datorinteraktion på KTH.
När arbetsmiljöombud går en traditionell skyddsrond tittar de på saker som felinställda kontorsstolar, skärmar i fel höjd och sladdar man kan snubbla över. Men hur ofta frågar någon om mejlsystemet fungerar, eller om de digitala verktygen ens hänger ihop? Nästan aldrig, konstaterar Jan Gulliksen.
– Man tänker att arbetsmiljö handlar om den fysiska miljön – ergonomi, ljus och ljud. Men arbetsmiljölagen gäller också tekniken. Om systemen styr dig i varje steg, utan flexibilitet eller användbarhet, blir det en starkt styrd och bunden arbetssituation. Och det står uttryckligen i lagen att det inte ska förekomma, säger han.
Tillsammans med kollegor på KTH har han genomfört så kallade digitala skyddsronder, en slags hälsokontroll av arbetsplatsens IT-miljö. Forskarna går runt tillsammans med HR, IT-personal och arbetsmiljöombud för att syna vardagen bakom skärmarna.
– När man gör det ser man direkt att folk upplever problem på olika nivåer. IT ser tekniska fel, HR ser kompetensbrister, chefen ser behörighetsproblem. Ofta är det en kombination. Men nästan alltid finns en sak gemensamt, och det är att användbarheten brister.
Att IT-strul väcker så mycket frustration handlar inte bara om teknik, utan om känslor.
– När tekniken inte funkar tänker många att ”Det är nog jag som är dum, jag fattar inte det här.” Det blir skamfyllt att be om hjälp, fast det egentligen är systemet som är dåligt utformat, säger Jan Gulliksen.
Känslan av skuld gör att många sitter tysta, svettiga och småirriterade framför datorn i stället för att slå larm. Resultatet blir stress, tidsförluster och en gnagande känsla av att inte räcka till, trots att problemet egentligen ligger på en helt annan nivå.
Jan Gulliksen beskriver hur många verksamheter i dag anpassar sig efter systemen istället för tvärtom.
– Vi ser det överallt. Stora standardiserade system som SAP, Schoolsoft eller journalsystemet Millennium, som från början är byggda för helt andra förutsättningar, kanske till och med regler i andra länder. Ibland tvingas man ändra hela verksamheten för att passa systemet. Inte för att det är bättre, utan för att tekniken kräver det.
Han ler snett.
– Det blir lite absurt när människor måste mata in ett personnummer i ett system med tio siffror, och ett annat kräver tolv. Gör du fel måste du börja om från början, trots att datorn enkelt skulle kunna förstå vad du menade.
De flesta av oss känner igen sig i vardagsstrulet som tär på både humör och fokus.
– Att göra en reseräkning är ett typexempel. Du ska boka rätt resa enligt riktlinjerna, fylla i underlag, få godkännande och bifoga kvitton i rätt format. Gör du ett enda fel får du göra om allt. Många orkar inte och låter bli, vissa avstår till och med från att resa. Det är ett tecken på att systemen inte stöttar arbetet. De hindrar det, säger Jan Gulliksen.
Småsaker, javisst. Men upprepade tusentals gånger blir de till stora energitjuvar både för individen och organisationen. Dessutom påverkar det välbefinnandet, och därmed både hälsa och trivsel.
– Vi pratar ofta om fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö. Nu måste vi börja prata om den digitala och kognitiva arbetsmiljön också. För systemen vi använder varje dag påverkar hur vi mår, säger han.
Han berättar att Arbetsmiljöverket allt oftare tar upp digital stress och bristande användbarhet som faktorer i sina inspektioner.
– Jag hoppas att vi snart granskar digitala miljöer på samma sätt som byggkranar och bullernivåer. För det är samma sak, det handlar om människors arbetsvillkor.
Men det är inte bara företagen som måste vässa sig. Vi själva har också ett ansvar, påminner Jan Gulliksen.
– Vi måste fortsätta lära oss. Tekniken förändras snabbt, och digital kompetens är en färskvara. Jag brukar säga att kunskap idag har en halveringstid på fem år. Därför behöver vi avsätta tid för att utveckla oss, säger han.
För att digitaliseringen – som är här för att stanna! – ska bli en positiv kraft krävs både användbarhet och ansvar.
– Vi måste ställa krav på tekniken, precis som vi gör på allt annat i vår arbetsmiljö. Den ska inte ge oss skador, inte heller stress och frustration. Digitaliseringen ska frigöra oss, inte styra oss, säger Jan Gulliksen.
Han hoppas att framtidens arbetsplatser ska se tekniken som det den är: ett verktyg för mänsklig utveckling, inte ett hinder.
– Och så måste vi våga prova, lära om och lära nytt. För i dag gör det faktiskt inte så mycket om du gör fel. Det viktiga är att du vågar, och att tekniken hjälper dig, inte stjälper dig.
Varannan privatanställd tjänsteman lägger upp till 30 minuter på IT-strul varje arbetsdag, med ett genomsnitt på cirka 10 minuter per dag. Med nästan två miljoner privatanställda tjänstemän innebär det nära 73 miljoner timmar IT-strul varje år till en kostnad av drygt 31 miljarder kronor. Det visar en undersökning gjord av Infostat på uppdrag av Unionen. Antal genomförda intervjuer: 1 000 st.
