Arbetslivskriminalitet

Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar både enskilda arbetstagare, företag och samhället i stort. Det handlar om systematiska överträdelser av lagar och avtal inom arbetslivet, ofta med inslag av utnyttjande, osund konkurrens och organiserad brottslighet. Unionen ser det som en facklig kärnfråga att bekämpa arbetslivskriminalitet, inte minst för att värna den svenska partsmodellen och kollektivavtalssystemet.

Unionen vill ta ett aktivt ansvar i kampen mot arbetslivskriminalitet genom att stärka facklig närvaro, öka kunskapen inom organisationen och samverka med myndigheter och andra aktörer. Förbundet betonar vikten av kollektivavtal , facklig organisering och att arbetstagare – särskilt migranter – får stöd och skydd. Unionen arbetar också för att påverka lagstiftning och myndighetsarbete, både nationellt och inom EU, för att förbättra möjligheterna att upptäcka och beivra arbetslivskriminalitet.

Facklig närvaro är bästa skyddet mot arbetslivskriminalitet.

Vad vill Unionen?

• Staten bör säkerställa att den nationella strategin för att bekämpa arbetslivskriminalitet löpande uppdateras i syfte att den ska vara relevant och träffsäker och ansvara för att kunskap och forskningsresultat på området får spridning på lämpligt sätt.     
• Frågan om kunskapshöjande åtgärder är en av de viktigaste frågorna för att bekämpa arbetslivskriminalitet. Staten bör ta ett större ansvar för både forskning och för spridning av kunskap och forskningsresultat på detta område och det bör finnas en nationell oberoende instans för koordinering av forskning och spridning av forskningsresultat.
• Det straffrättsliga skyddet mot arbetskraftsexploatering bör ses över med beaktande av Sveriges åtagande att skydda och stödja alla arbetstagare vid misstanke om arbetskraftsutnyttjande så att denne får upprättelse och kompensation men även kan bidra till utredningen.
• Den som drabbats och som samarbetar med rättsväsendet ska skyddas mot åtgärder från arbetsgivarens sida och bör, även när det gäller arbetstagare med arbetstillstånd där arbetsgivaren inte följt ursprungligen avtalade villkor, ha förstärkt möjlighet att göra gällande sin rätt till dem. 
• Fackliga organisationer som utför arbete i syfte att värna rättigheter för migranter som inte har arbetstillstånd behöver kunna få del av information som det allmänna har och för egen del ha möjlighet att dela information på ett för berörda arbetstagare säkert sätt. Det bör också vara möjligt att kunna få statsbidrag för arbetet.
• Arbetsmiljöverket behöver ha tillräckliga resurser för att kunna bedriva en effektiv tillsynsverksamhet med fokus på att upptäcka och beivra arbetslivskriminalitet.  
• EU bör öka sina ambitioner i fråga om åtgärder som stävjar missbruk och kriminalitet på arbetslivets område. Central lagstiftning på EU-nivå avser bland annat utstationering, företagsintern förflyttning av tredjelandsmedborgare, europeiska arbetsmyndighetens uppdrag och mandat, reglerna för samordning av socialförsäkringssystem, reglering kopplad till villkor vid leverantörskedjor och offentlig upphandling. En möjlig tillkommande reglering vore införande av möjlighet till ömsesidigt erkännande av näringsförbud. 
• Fler företag ska teckna kollektivavtal och Unionen ska säkerställa att avtalen följs.
• Unionen arbetar för att öka andelen medlemmar och fackligt förtroendevalda på arbetsplatserna.
• Unionen ska utveckla samarbetet med myndigheter bland annat med de regionala arbetslivskriminalitetscentren.
• Verka inom Fackligt Center för Papperslösa för att stötta utsatta individer.
• Främja samarbeten, inklusive partssamarbeten, som stärker arbetet mot arbetslivskriminalitet.
• Vara vaksam på förekomst av arbetslivskriminalitet inom Unionens organisationsområde och agera på information.