Batterier är en av nyckelkomponenterna för att kunna bygga en fossilfri framtid enligt EU-kommissionen och nu vill man ta täten i den globala batteriproduktionen som väntas generera 250 miljarder euro varje år. En nyckelpunkt i den europeiska strategin är att i denna tidiga fas inte driva på en specialisering utan istället samordna hela värdekedjan, från gruva till återvinning.
Text: Audrey Erath Illustration: Martin Nicolausson
2018-09-19
För några år sedan var möjligheterna att bedriva batteriproduktion i Europa helt avskrivna av så väl industrin som från politiskt håll efter misslyckade försök med PV-industrin.
Det är med andra ord snabba vändningar och raska kliv när nu EU, sedan ett år tillbaka, storsatsar för att Europa ska ta sig ikapp världsledande Asien – med Kina i spetsen – och ta över en växande marknad som väntas vara värd 250 miljarder euro per år.
– För två år sedan sa jag i en intervju att det hänger helt på EU:s inställning om batteriproduktion i Europa ska lyckas eller inte. Att man går ut och säger att man helhjärtat kommer satsa på det här, inte bara för att det är strategiskt viktigt, utan för att man verkligen tror att det är möjligt, är helt avgörande, säger Bo Normark, tematisk ledare för smarta nät och energilager på det europeiska innovationsföretaget InnoEnergy.
Europas framgångsrecept är att samordna hela värdekedjan, från gruva till återvinning. I mogna industrier specialiserar man sig, men det här är ingen mogen industri utan en industri i oerhört stark utveckling.
Samordna hela värdekedjan
I fjol fick InnoEnergy i uppdrag av sin majoritetsägare EU-kommissionen att skapa ett slags industriellt ekosystem för batteriproduktion i Europa. Då hade kommissionen precis initierat European Battery Alliance, navet i EU:s batterisatsning.
InnoEnergy samlade, till en början med viss möda, företag inom hela batteriproduktionens värdekedja för att skapa ett industriellt nätverk som kan bädda för samarbeten. Från tio företag i fjol var nätverket uppe i över hundra intressenter i början av året.
– Europas framgångsrecept är att samordna hela värdekedjan, från gruva till återvinning. I mogna industrier specialiserar man sig, men det här är ingen mogen industri utan en industri i oerhört stark utveckling. Och då visar historien att det är genom samarbeten man utvecklar snabbt, det är inte rocket science. Det som är nytt här är att samarbetena måste ske i mycket längre kedjor än tidigare, säger Bo Normark.
Batteriproduktionen består av ungefär sju-åtta länkar. Förenklat går kedjan från gruvans framtagning av råvaror till förädling av aktiva material som man sedan bygger celler av, som i sin tur byggs in i batteripackar, som byggs in i olika tillämpningar inom till exempel fordonsindustrin, för att till sist återvinnas.
Delkedjor byggs nu upp i allt raskare takt. Där var svenska Northvolt, som planerar att bygga en jättefabrik i Skellefteå, först ut med att skriva avtal med flera aktörer i kedjan, däribland Skellefteåkraft, Scania, ABB och Siemens.
Northvolt i Skellefteå först ut
Delkedjor, där företag skriver avtal med varandra, byggs nu upp i allt raskare takt. Där var svenska Northvolt, som planerar att bygga en jättefabrik i Skellefteå, först ut med att skriva avtal med flera aktörer i kedjan, däribland elbolaget Skellefteåkraft, Scania, ABB och Siemens.
Just Northvolt ger Sverige en rejäl skjuts i den europeiska positioneringen tillsammans med Tyskland, Polen, Österrike och Frankrike.
Men enligt Bo Normark finns det mer än Northvolt som ger Sverige goda förutsättningar i det europeiska batteriracet.
– För det första är vi en industrination som är duktiga på processteknik och i värdekedjan har vi flera viktiga komponenter som gruvföretag, celltillverkning, tillverkning av packar samt duktiga, potentiella användare som Epiroc, Volvo och Scania. Dessutom är vi avancerade på återvinning genom till exempel Stena och Boliden, säger han och fortsätter:
– Vi har redan celltillverkning i mindre skala och får nu storskalig sådan med Northvolt. På forskningssidan är vi också duktiga, där bland annat Kristina Edström (professor i kemi vid Uppsala universitet) kommer få en nyckelroll i Europas största batteriforskningsprojekt, säger han.
Du har tidigare sagt att Europa kan vara världsledande om bara sju år, 2025?
– Problemet Europa har haft är att det har saknats kompetens för att utveckla produktionsvänliga celler och produktionsmetoder i jätteskala. Men bara genom att EU helhjärtat går ut och säga att man satsar på batteriproduktionen så attraheras kompetens från Asien att komma hit. Så att Europa är världsledande 2025 tror jag än mer på idag, säger Bo Normark.
Batterier är en av nyckelkomponenterna för att kunna bygga en fossilfri framtid enligt EU-kommissionen. Efter att European Battery Alliance initierades i fjol presenterade kommissionen i maj i år en batteristrategi. I den slår man bland annat fast vikten av att få tillgång till råvaror, stötta batteriindustrier, öka forskningsanslag, satsa på utbildning samt att ha ett stort fokus på miljö och återvinning. Enligt Bo Normark är EU:s viktigaste uppgift att måla upp den stora planen för att skapa trovärdighet utåt att Europa kommer storsatsa på att bli nummer ett. Sedan kan EU också underlätta för samarbetena mellan industrier och synkoniseringen mellan medlemsländernas satsningar.