A-cirkulär - Arbetsrätt, övrigt (lag och avtal)

A-cirkulär som berör olika aktuella frågor och situationer inom arbetsrätt (övrigt).

A-cirkulär - Arbetsrätt, övrigt (lag och avtal)

Här kan du läsa mer om ett partsgemensamt omställningsavtal, tjänstemannaavtalet på engelska, och utvecklingsavtalet.
Detta cirkulär gäller för Handelns kollektivavtalsområden.
I A-cirkuläret beskrivs den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft den 1 augusti 2018 med fokus på vad som gäller kamerabevakning av arbetsplatser. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om när tillstånd krävs för kamerabevakning, om upplysning om kamerabevakning och enskildas rätt till information, om förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen, om fackliga yttranden vid ansökningar till Datainspektionen och om tystnadsplikt vid kamerabevakning.

I cirkuläret beskrivs de rutiner som gäller för Unionens hantering av ärenden och yttranden enligt den nya kamerabevakningslagen. Cirkuläret kompletterar vad som gäller enligt övriga ”GDPR-cirkulär”.
Riksdagen har beslutat att införa en ny lag om företagshemligheter. Den nya lagen har sin grund i ett EU-direktiv och ersätter den hittillsvarande företagshemlighetslagen, lagen
(1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen följer i huvudsak den hittillsvarande lagen i systematik och terminologi, med vissa ändringar och anpassningar. Även
fortsättningsvis kan obehöriga angrepp på företagshemligheter föranleda skadeståndsansvar, skyddsåtgärder och straffansvar. Genom den nya lagen förstärks dock skyddet för
företagshemligheter i flera avseenden.
Den 1 januari 2017 trädde ett antal nya regler i diskrimineringslagens (DL) tredje kapitel i kraft. Kapitlet innehåller regler i fråga om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I A-cirkulär nr 17.02 Nya regler för aktiva åtgärder mot diskriminering redogörs för vad de nya reglerna innebär för arbetsgivarna respektive för
likabehandlingsombud, förtroendevalda och Unionenklubben. Syftet med denna rutin är att beskriva hur vi ska gå tillväga om en arbetsgivare bryter mot diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder.
Europaparlamentet och rådet antog den 15 maj 2014 direktivet 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av
personal (ICT-direktivet). ICT-direktivet syftar till att underlätta företagsintern förflyttning av kompetens både till och inom EU för att därigenom stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomi.
I Sverige saknas en samlad lag om integritet i arbetslivet. Genom GDPR får Unionen större möjligheter att bevaka hur arbetsgivare hanterar medlemmars personuppgifter och att få till stånd rättelse om integritetskänsliga uppgifter inte hanteras varsamt. Det finns också möjlighet att kräva skadestånd för medlemmens räkning om arbetsgivaren brister i personuppgiftsbehandlingen.
Region Östergötland (Regionen) ändrade semesterförläggningen för fem barnmorskor. Den huvudsakliga frågan i målet var om detta gjordes i strid med semesterlagen (1977:480) eller dess grunder så att det förelåg en rätt till allmänt skadestånd. Tvisten rörde också om semesterlagen i sin helhet, alternativt vissa särskilda bestämmelser, var en del av det mellan regionen och Vårdförbundet gällande kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB).
Den 1 januari 2017 införs en ny lag till skydd för arbetstagare som slår larm, populärt kallade för visselblåsare (från engelskans ”whistleblower”). Den nya lagen innehåller ett regelverk där en åtskillnad görs mellan interna larm och externa larm. Lagen syftar till att utöka skyddet för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Det finns även en särskild möjlighet att slå larm genom att vända sig till sin fackliga organisation.
Den 1 januari 2017 trädde ett antal nya regler i diskrimineringslagens (DL) tredje kapitel i kraft. Kapitlet innehåller regler i fråga om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Med aktiva åtgärder avses, enligt förarbetena ”ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för allas lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund”.
Sjukförsäkringssystemet har de senaste åren genomgått omfattande förändringar.
Den 31 mars träder Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) ikraft som förtydligar arbetsgivarens ansvar för det som kallas den psykosociala arbetsmiljön. För Unionen är detta en stor framgång och ger en bättre möjlighet att ställa krav på en god arbetsmiljö för våra medlemmar.
Domen innehåller flera väsentliga uttalanden om skadestånd och hur detta ska bestämmas vid utdömande av skadestånd för brott mot Arbetstidsavtalets bestämmelser om begränsning av övertidsuttag s.k. extra övertid.
I syfte att förenkla och förtydliga vad som gäller införs den 1 juli 2013 en ny gemensam lag, kameraövervakningslagen. Den nya lagen innebär att området för kameraövervakning utan tillstånd utökas, t ex i butiker. Samtidigt införs ett förtydligat och på flera punkter förstärkt skydd för den personliga integriteten.
Innan ett företag anlitar utomstående arbetskraft genom t.ex. inhyrning via ett bemanningsföretag ska normalt sett förhandlingar föregå inhyrningen och dessa förhandlingar ska ske på arbetsgivarens initiativ. I detta A-cirkulär beskrivs rättsläget rörande dessa situationer utifrån rättsfallet från Arbetsdomstolen.

Lägg till ny kommentar

Hjälpte informationen på denna sida dig?