Arbetstid
Har du frågor kring arbetstid? Här hittar du information om vad som gäller.
Arbetstidslagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat över dygnet. Lagen reglerar ingenting om rätten att få extra betalt. Det måste man komma överens om separat.
Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen gäller arbetstidslagens regler för övertid.
Finns det inte kollektivavtal på ditt företag är det viktigt att du innan du skriver på ditt anställningsavtal kommer överens om längden på din normala arbetsdag, hur den är förlagd och eventuella ersättningar för arbete utanför ordinarie arbetsdag.
Kollektivavtalen tillåter att vissa grupper av tjänstemän kan göra särskild överenskommelse om att förhandla bort övertiden mot högre lön och/eller fem semesterdagar. De kategorier som avtalet tillåter är chefer, tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet i att förlägga sin arbetstid.
Det finns ingen lagstadgad rätt att ha flextid eller att få gå tidigare just de dagar som man önskar.
Vid verksamheter som kräver bemanning före och efter till exempel att öppna eller stänga en butik eller till exempel telefonväxel finns det ofta reglerat i kollektivavtal om förberedelse och avslutningsarbete.
Att jobba över är att jobba utöver din ordinarie arbetstid. Övertid ska beordras av arbetsgivaren i förväg eller godkännas i efterhand, men ska absolut inte schemaläggas.
Arbetsgivaren har skyldighet att underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare så att de ska kunna förena förvärvsarbete och föräldraskap. Det står i diskrimineringslagen och liknande regler finns även i kollektivavtal.
Din arbetsgivare kan ha kollektivavtal och har i så fall regler för övertidsersättning. Om det inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats måste du själv se till att få övertidsersättningen bestämd i ditt eget anställningsavtal.
Med rast menas ett längre avbrott i den dagliga arbetstiden. Utöver rasterna har du rätt till kortare avbrott från arbetet, det vill säga pauser.