Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Och det är bråttom!
Publicerad 26 april 2023
Unionen presenterar nu resultatet i Kompetensbarometern för 2023. Undersökningen visar att behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning är stort hos privatanställda tjänstemän .
Kompetensbarometern visar att var tredje privatanställd tjänsteman tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer att behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning de inte räknar med att få via sin arbetsgivare. Omräknat till antalet privata tjänstemän som finns på svensk arbetsmarknad är det närmare 500 000 personer. 41 procent av dessa säger att de behöver vidareutbilda sig de närmaste tre åren
Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Det är avgörande för att vi ska kunna genomföra den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle.
Unionen har under många år haft kompetensfrågor allra högst på agendan. Det har vi eftersom arbetslivet ställer höga krav på att kunna ställa om till nya kompetenskrav. Även om du har en utbildning sedan tidigare kan du behöva fylla på din kompetens, för anställningstrygghet idag handlar i stor utsträckning om att ha rätt kompetens för sitt jobb. Du kanske till och med behöver uppdatera din kompetens flera gånger under ditt arbetsliv. Men då måste du också ha möjlighet att rent praktiskt och ekonomiskt kunna göra det.
Kompetensbarometern synliggör också vilka faktiska möjligheter till vidareutbildning som finns inom det befintliga utbildningssystemet. Många tycker att utbildningsutbudet till yrkesverksamma brister.
Nära hälften (46%) av de tillfrågade skulle föredra att studera vid högskola eller universitet för att stärka sin kompetens och tre av tio (28%) har under den senaste femårsperioden letat utbildningar på högskola eller universitet i syfte att vidareutbilda sig. Av de som letat utbildningar uppger två av tre (65%) att de i låg utsträckning hittat en utbildning som går att kombinera med sitt nuvarande arbete.
Högskolor och universitet i Sverige är i det närmaste helt överens om att det krävs långsiktigt ekonomiska satsningar på livslångt lärande. De ekonomiska resurserna räcker helt enkelt inte till idag.
Så här kan vi inte ha det. Det går alldeles för långsamt att åstadkomma förändring hos högskolorna och universiteten. I rådande konjunkturläge är det här så vore det här en mycket klok ekonomisk politik. Det är helt enkelt en missad möjlighet för regeringen om de inte går från ord till handling.
Reformera resurstilldelningssystemet för högskolan som för närvarande premierar långa utbildningar, inte minst programutbildningar.
Utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan kopplat till omställningsstudiestödet.
Inför varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma utanför takbeloppen och särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildningar för yrkesverksamma i samverkan med näringslivet.
Yrkeshögskolan bör införa ettåriga fördjupningsutbildningar för kvalificerad YH-examen för yrkesverksamma som redan har relevant eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper från arbetslivet.
Fler korta utbildningar och kurser inom yrkeshögskolan.
Flexiblare antagningssystem, framför allt för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma.
Kompetensbarometern är Unionens årliga undersökning om intresse av och möjligheter till kompetensutveckling för yrkesverksamma tjänstemän på den privata arbetsmarknaden.
Materialet bygger på siffror från en undersökning från Novus som Unionen har beställt. Undersökningen genomfördes i mars 2023, och antalet respondenter är 2417. Den genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, samt med hjälp av en nära samarbetspartner till Novus. Läs hela undersökningen här.
Nästa artikel
Lokförare Tågtrafiken behöver dig! Bokstavligen då det råder stor brist på lokförare. Utbildningen är bara 44 veckor, och snittlönen ligger ändå på 40 000 kronor.
Säkra IT-lösningar mot cyberattacker och andra intrång genom att förebygga, upptäcka och åtgärda tekniska problem. Det finns tvååriga utbildningar inom Yrkeshögskolan. Snittlönen är drygt 52 000 kronor.
Du får jobba med att utveckla framtidens IT-system och applikationer, samtidigt som du tjänar bra. Snittlönen ligger på 48 600. Finns tvååriga utbildningar inom Yrkeshögskolan, YH.
Vill du göra karriär inom försäkringsbranschen? Då finns det tvååriga YH-utbildningar för dig. Och det lönar sig att utbilda sig till försäkringsrådgivare: Snittlönen ligger på hela 47 400 kronor.
Brinner du för försäljning och marknadsföring? Då kan du bli företagssäljare, kallas även B2B-säljare, säljkonsult eller key account manager. Finns flera bra YH-utbildningar på 1,5–2 år över landet, även på distans. Snittlönen ligger på 45 300 kronor.
Vill du skapa framtidens spelkaraktärer? Då finns det utbildningar inom spelanimation, och -programmering. Det finns kandidatutbildningar på högskolenivå, men du kan även gå en kortare YH-variant på två år. Snittlön 44 900 kronor.
Att köpa in saker är en kompetens i sig. Många företag och offentliga verksamheter efterfrågar nu inköpare med hållbarhetskompetens. Det finns YH-utbildningar på två år. Och snittlönen för inköpare ligger på drygt 44 000 kronor.
Att vara fastighetsförvaltare är ett varierande jobb, där du ena stunden arbetar med planering av underhåll och reparationer, och nästa ser över fastighetens ekonomi. YH-utbildningarna ligger på 2,5 år, och snittlönen är 44 000 kronor.
Är du redo att anta jobbet som arbetsledare inom bygg. Många företag söker personer med hållbarhetskompetens även här. Du kan utbilda dig på två år, och få en lön på cirka 44 000 kronor.
(Källa: SCB, Myndigheten för yrkeshögskolan)
