Svenska forskare försöker just nu ta reda på vad som är en bra arbetsmiljö för våra hjärnor. Än har man inte hittat det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan, men: ”Rörelse ger prestationsförbättringar”, säger Peter Thorvald, professor vid Högskolan i Skövde.
Published 05 March 2024
Vi vet att det är bra med höj- och sänkbara bord och stolar, att inte sitta för nära bildskärmen och ha plats för benen, för att slippa musarm, tennisarmbåge och värk i axlar och nacke. Men även människors hjärnor kan bli trötta/belastade. Fast vad som är god ergonomi för hjärnan är lite svårare att bedöma.
– När jag säger att jag jobbar med ergonomi, tänker folk att jag mäter vinklar och påverkan på muskler och leder och sådant, men jag gör det för hjärnan. Vad är tunga lyft för hjärnan? Och hur kan vi få hjärnan att fungera optimalt, säger Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.
Forskarna försöker hitta vad som är 'tunga lyft' för hjärnan.
Det här kallas kognitiv ergonomi, och handlar om att gör arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Att skapa förhållanden där vi lättare kan tänka, koncentrera och lära oss, och fatta beslut.
– Det handlar om att minska risken för onödig belastning samtidigt som man till exempel ökar trivsel och känslan av tillfredsställelse, säger Peter Thorvald.
– Det är lite samma sak som med fysisk ergonomi. Det är nyttigt för musklerna att göra några tunga lyft per dag, problemet är när vi upprepar lyften för många gånger. Det är då de sliter.
Just nu har han och tre andra forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH fått i uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanfatta forskningsläget för detta. De håller som bäst på och vaskar fram de mest relevanta resultaten ur nästan 8000 forskningsstudier.
– Vi har ganska god koll på vad som belastar våra hjärnor. Att ha samtidig tillgång till allt för mycket information kan ge en påfrestning på korttidsminnet, och gör att kvaliteten på arbetet försämras och man blir mer sårbar för stress. Men vad ska man göra för att det ska fungera bättre?
När vi hörs pågår det här arbetet som bäst, och det ska vara klart i slutet av 2024.
Vad har ni hittat som man bör undvika, för en hållbar hjärna?
– Än så länge har vi inte hunnit in på några detaljer men vissa väldigt tydliga områden handlar om sådant som vilket ljus och vilken temperatur man har i lokalen och hur det påverkar prestationen. Buller och annat oljud påverkar också, som i öppna kontorslandskap, liksom ett informationsöverflöd.
Men det kan också handla om andra saker som hur arbetsstationer är uppbyggda, hur informations- och kommunikationssystem ser ut, hur man jobbar med teknologiska hjälpmedel osv.
Så vad är det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan?
– Svårt att vara på. Fråga gärna igen i december. Men ett tips som vi kan ge redan nu är rörelse. Forskning visar jättetydligt att regelbundet pauser från datorn ger en kortsiktig prestationsförbättring, säger Peter Thorvald.
Next article
Du har säkert sett det: kollegan som beställer lunch, skriver protokoll, fixar tårta – och dessutom märker när någon verkar nere. Lyssnar i kafferummet och fångar upp konflikter innan chefen ens märkt att något är fel. Kollegan som håller ihop gruppen. Den som får det att kännas lite bättre. Den som så ofta är kvinna.
– Det handlar om att vi skolas in i detta från ung ålder. För det är ju inte bara på jobbet kvinnor är mer omhändertagande, utan även hemma – om jag får generalisera, säger Unionens förste vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Det kallas ibland för osynligt arbete. Och det handlar inte bara om att rodda praktiska grejer, utan även om att ta ansvar för stämningen. Att se, känna av och justera. Men även om det känns självklart så kostar det energi.
– Problemet är att dessa insatser sällan lönar sig i form av högre lön, chefstitel eller snabbare kliv i karriären.
Osynligt arbete är allt det där som "bara sker". Att någon skriver ut papper, tar anteckningar, hälsar nya välkomna, rensar i konflikter och lyssnar när det känns tungt – det är relationsarbete. Känsloarbete. Och uppgifterna är inte jämnt fördelade. Enligt Make Equal lägger kvinnor i snitt 200 timmar per år på den här typen av jobb. Det motsvarar fem arbetsveckor, för något som alltså inte syns på lönespecen. Inte i målen. Och inte i befordringsprocessen.
Och nej, det här är inte bara ett personlighetsdrag, det är ett mönster. Kvinnor får oftare frågan om att ta ansvar för gruppens välmående. Och vi säger oftare ja. Inte för att vi är snällare, utan för att vi är socialt skolade att vara snälla. Att vara de som fångar upp, ställer upp och håller ihop. Men i längden är det inte hållbart. För medan män får fokusera på resultat, förväntas kvinnor skapa förutsättningar för andras resultat.
– Det är en sak att göra det för att man känner för att visa lite extra vänlighet, men det är en annan sak när andra förväntar sig det av dig, när det blir ett milt tvång, säger Victoria Kirchhoff.
Så hur gör du för att inte hamna i den här rollen, med risk för att bli stämningsutbränd? Vi ger dig tipsen.
Det handlar inte om att sluta bry sig, utan om att inte bära ansvaret för stämningen på kontoret. Här är sex strategier för att värna din energi och ditt fokus utan att för den skull bli "hon som inte vill fika längre.”
”Kan du prata med Lisa, hon verkar ledsen?” Nej, du behöver inte alltid vara den som löser upp knutarna. Säg nej utan att förklara dig. Andras mående är viktigt, men det är inte alltid ditt jobb att ta hand om det.
”Det här är något vi måste dela på.” Gör det till en fråga om rättvisa, inte om vilja. Då slipper du försvarsställning och lyfter diskussionen från individ till struktur.
Det du gör för stämningen är viktigt, så varför är det inte formellt erkänt? Prata med din chef: Vad förväntas av dig och varför? Att tydliggöra ditt faktiska jobb gör det lättare att säga nej till det du inte är anställd för.
Om du alltid fångar upp tystnaden, medlar mellan kollegor eller märker när någon behöver en kram, så kanske det är dags att... inte göra det. Låt det skava lite. Först då blir det tydligt att något (eller någon) saknas.
Inför rullande ansvar för praktiska saker och stämningsstärkande insatser. Välkomstkommitté? Fikaansvar? Varannan herrarnas gäller även här. Det må vara mindre viktigt än budgetarbetet, men ska ändå fördelas lika.
Om du alltid är den som ska "känna av", "ta snacket" eller ”lugna gruppen” och ingen annan någonsin lyfter det då är det inte bara en roll. Det är strukturellt. Och går det inte att förändra, så kan det vara dags att dra vidare. Du ska inte bränna ut dig på att vara mjukvaran i en hård arbetsmiljö.
Så nästa gång någon säger ”Du är så bra på det här”, fundera på om det faktiskt är en komplimang eller ett sätt att lasta över ansvaret för arbetsplatsens sociala välmående. Det är okej att bry sig. Men det är också okej att säga ”Inte idag.”
