Många uppgifter ingår inte i någons arbetsbeskrivning. Ändå blir de gjorda. Så vem gör dem? Främst kvinnor, har det visat sig. Problemet är att det sinkar deras karriärer. Så hur kan du som chef göra upp med det här en gång för alla? Unionen tipsar!
Published 25 January 2023
Det finns en berättelse om att gör det själv-tänket är så starkt i Sverige att till och med statsministern plockar i diskmaskinen på kontoret. Om Ulf Kristersson faktiskt gör det vill vi låta vara osagt. Vad vi vet är att verkligheten ser ganska annorlunda ut. Alla tar inte hand om sin egen kaffekopp, vattnar blommorna på kontoret eller ser till att det finns finfika när Lisa fyller 40. Det är i realiteten ofta en liten grupp kvinnor som fixar dessa saker. Trevligt, kan tyckas, men dessa uppgifter kan uppta mycket av deras arbetstid, samtidigt som de varken lönesätts eller ger din karriär en boost.
– Som chef är det ditt ansvar att fördela arbetet på ett rättvist sätt. Om det här är uppgifter som ligger på ”alla” är det viktigt att de inte landar på några få personer, som därmed får det stressigt att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, säger Peter Tai, jämställdhetsexpert på Unionen.
Peter Tai uppmanar också chefer att inte blunda för problemet.
– Det är visserligen bekvämare, för när du tar i frågan och säger att det här är allas ansvar, kan det initialt bli obehaglig stämning. När den medelålders mannen, som anser att hans jobb är viktigast, plötsligt också ska plocka disk eller föra protokoll får du räkna med protester.
Svårt att få grepp om vad som faktiskt görs? Här är tips på hur du kan lyfta fram det osynliga arbetet i ljuset, för att sedan fördela det jämnare.
Next article
För inte särskilt länge sedan var det lätt att människor bokstavligt talat fick en tumme mitt i handen, eller sju fingrar i stället för fem, när man använde AI-verktyg för bildgenerering. Det händer inte längre, eller i alla fall väldigt sällan.
Utvecklingen går rasande snabbt, helt enkelt. Även om allt AI gör inte är hundraprocentigt felfritt och definitivt fortfarande behöver mänsklig kontroll och handpåläggning många gånger sker små steg och förbättringar närmast dagligen i tekniken.
Det ställer också höga krav på den chef som ser AI som en viktig och naturlig del av företagets och/eller teamets utveckling.
AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana
För Ann-Therese Enarsson, tankesmedjan Futurions VD och föreläsare om AI-frågor, är det viktigt att se lärande och kunskapsöverföring om AI som något som pågår successivt och måste införlivas i företaget eller teamets DNA.
– AI-lärande är inte en endagskurs – det är en vana. En kultur som måste sättas och genomsyra vad man gör varje dag. Jag brukar säga: gör lärande till ett pulserande flöde, inte ett projekt.
Kollaborativt lärande är en nyckel
Enarsson menar att det svåra är just att få in lärandet i nuvarande rutiner och arbetssätt. I arbetslivets vardag ligger redan så många måsten och återkommande uppgifter att det kan bli svårt att addera också bevakning av AI-möjligheter och utbildning kring dem. En lösning är att göra det tillsammans.
– Låt teamen testa AI-verktyg gemensamt och sedan utvärdera vad som funkar I det dagliga arbetet. Ett enkelt sätt att göra det återkommande är att skapa enkla forum för att dela insikter – som till exempel “Tisdagstestet” eller “AI-fikan”.
Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare
Utan omvärldsanalys kan man hamna efter
Som chef handlar det också om att ha tentaklerna ute och blicken på omvärlden och framtiden på ett sätt som medarbetare Kanske inte alltid kan eller hinner med.
– Som chef är du inte bara beslutsfattare, du är också spanare. Blocka tid varje månad för att läsa rapporter, testa nya verktyg och följa AI-trender. Annars hinner verkligheten före. Helst ska man göra det varje vecka, men jag förstår om det inte känns möjligt eller genomförbart för alla. Då är det bättre att börja smått och öka än att inte göra det alls. Det är lite som med gymträning – alla pass som blir av är bra.
