Hälften av alla jobb kommer att försvinna och hälften att förändras, spår forskare. Kompetensutveckling är därmed en dealbreaker för din organisation. En vinna eller försvinna-sak. Och nu finns helt nya möjligheter att plugga med det nya omställningsstudiestödet som träder i kraft 1 oktober.
Published 27 Sept. 2022
Pär Lager brukar börja sina föreläsningar med ett citat från Jack Welch, den förra vd:n för General Electric: ”När förändringstakten utanför bolaget överträffar den i bolaget, då är slutet nära.” Och ja, visst kan man bli trött på uttjatade uttryck som ”förändringstakten”, men den här gången finns det anledning till att lystra.
Fotograf: Carl-Magnus Fagerholm
- Den forskning och de profetior som finns visar att ungefär hälften av de jobb vi har idag kommer att förändras, den andra hälften kommer att försvinna. Minst lika många tillkommer, det jobbiga är bara att vi inte riktigt vet vad de nya jobben och arbetsuppgifterna är. Det skapar osäkerhet, men bästa sättet att stå stark genom detta är att lära sig mer, säger Pär Lager, senior rådgivare på Försvarshögskolan och författare till boken ”Upskill och reskill – smart kompetensutveckling för dig, ditt team och din organisation.”
Men om vi vill behålla jobben och ha konkurrenskraftiga företag så behöver alla lära nytt.
Ibland stöter han på en lite tillbakalutad attityd i frågan.
- Många tänker att ja, branschen behöver förändras, ”men inte vi”, eller andra behöver såklart lära sig mer, ”men inte jag.” Men om vi vill behålla jobben och ha konkurrenskraftiga företag så behöver alla lära nytt. Här gäller det att som chef walk the talk, att utveckla sig själv och vara positiv till lärande.
Så vem behöver då lära sig vad? Pär använder de två termerna upskill och reskill, där upskill handlar om att man vidareutvecklar sin befintliga kompetens. Reskill innebär att man utbildar sig till en ny yrkesroll.
- Oavsett så är lärande den bästa karriärförsäkringen.
Tidigare var Sverige världsledande på det här, men Pär, som har en bakgrund på utbildningsdepartementet, säger att vi nu har hamnat på efterkälken.
- Under många år var vi en förebild, med kunskapslyftet, etableringen av nya högskolor och hem-pc-reformen. Vi gjorde saker som folk världen över pratade om och inspirerades av, men medan andra länder lärt sig av oss och sprungit vidare har vi på många sätt stannat av.
En ljusning är det nya omställningsstudiestödet
En ljusning är det nya omställningsstudiestödet, som förenklat innebär att yrkesverksamma kan plugga med upp till 80 procent av sin lön.
- Allt lärande är i förlängningen positivt för alla inblandade. Jag kan förstå att chefer i branscher där det är svårt att hitta kompetens är rädda för deras medarbetare ska börja plugga och kanske söka sig vidare. Hur ska man då klara av att leverera? Men vi behöver ha tillit till att det här i slutändan är en vinna-vinna-sak för såväl medarbetaren som organisationen och landet. För som sagt, den som inte fortsätter utvecklas kommer inte att finnas kvar.
I sin bok ”Upskill och reskill – smart kompetensutveckling för dig, ditt team och din organisation” berättar författaren Pär Lager om fyra anledningar för chefer att älska kompetensutveckling:
Next article
En av de viktigaste uppgifterna – och största utmaningarna – man har som chef är att hjälpa medarbetare i kris. Oavsett om det är något jobbrelaterat eller privat som utlöst den besvärliga situationen gäller det att ta reda på vad problemet är, vilka orsaker som ligger bakom och hur det påverkar den drabbade.
Den tydligaste faktorn brukar vara ett förändrat beteende
Unionens chefsombudsman Dag Bremberg framhåller vikten av att som chef ställa de rätta frågorna.
– Man behöver verkligen fånga upp hur personen faktiskt mår. Då kan man inte hålla det på en allmän nivå, det behöver vara konkret och specifikt.
Hur upptäcker man en person har någon form av kris? Förhoppningsvis kommer medarbetaren själv berätta, men det är långt ifrån alla som känner sig bekväma med att öppna upp för sin chef, särskilt inte om det handlar om privata saker.
Enligt Dag Bremberg finns det en del generella signaler man kan vara vaksam på.
– Den tydligaste faktorn brukar vara ett förändrat beteende. Det kan handla om att personen börjar bli sen till möten, glömmer saker, klagar på kaffet eller hamnar i kontroverser med andra.
Oavsett var krisen har uppstått, om det är en arbetssituation som är orimlig eller om något hänt på det privata planet är chefens uppgift att stötta medarbetaren. Det är ju i allas intresse att alla mår och fungerar bra på arbetsplatsen.
– Väldigt ofta hör det ena också ihop med det andra. Är det stressigt på jobbet orkar man kanske inte vara fullt engagerad i det privata, vilket kan skapa friktion med de närmaste. Har man det jobbigt i privatlivet, kanske med en närstående som är sjuk eller gått bort, så är det en kris som definitivt kommer att påverka arbetet också. Det viktiga som chef är att man inte försöker avfärda problem som privata när det delvis eller helt är arbetsrelaterat. Som chef har man ändå alltid arbetsmiljöansvar.
Det viktiga som chef är att man inte försöker avfärda problem som privata när det delvis eller helt är arbetsrelaterat
Dag Bremberg vill understryka att när man har den här typen av problem med en medarbetare får man förbereda sig på att personen kanske inte är redo för normal dialog. Man får möta hen där hen är, för att förstå läget. Först därefter kan man börja prata om vilka steg man tillsammans kan ta framåt.
– Ofta är det viktigaste att bara visa att man lyssnar. Att upprepa, spegla och bekräfta. Man måste också ta det i en rimlig takt, inte jäkta fram till en slutsats eller, ännu värre, föreslå en snabb lösning.
En person i kris har vanligtvis svårt att sortera ut vad som är viktigast för stunden. I ett sådant läge kan chefens uppgift bli att hjälpa till med sorteringen, att föreslå de första små stegen man kan ta.
– Man behöver tydliggöra att man är empatisk. Som medmänniska först och främst så klart, men man behöver också vara tydlig med att man är den drabbade medarbetarens chef och är trygg i den rollen. Man behöver visa att man förstår situationen, att man har hanterat kriser förut. Det skapar trygghet.
Ibland kan det vara så att man som chef trots allt ändå inte räcker till, utan medarbetaren behöver prata med någon professionell. I allra bästa fall finns det då en företagshälsovård som medarbetaren eller chefen kan vända sig till och boka tid hos. Annars får man gå via den allmänna vården. Det viktigaste ur ett chefsperspektiv är att man undersöker vilka vägar som finns att gå, vilka verktyg som finns.
En person i kris har vanligtvis svårt att sortera ut vad som är viktigast för stunden
– I chefens arbetsmiljöansvar ligger att se till att en person som är i krisläge faktiskt får återhämtning. I 99 fall av 100 handlar det om att medarbetaren sjukskrivs.
Vid en sjukskrivning är det viktigt att man som chef håller koll på medarbetaren – men samtidigt ger ordentligt med utrymme för återhämtning. Man behöver ha kontinuerlig kontakt, men hur frekvent den är bör anpassas efter individ och situation.
Är krisen så djup blir den ofta bara värre av att någon från jobbet ringer
– Man behöver komma överens med medarbetaren om vad som funkar. Har någon gått totalt in i väggen kommer det inte att funka att ha veckosamtal, utan man får som chef bara acceptera att medarbetaren kommer vara helt frånkopplad och slippa allting. Är krisen så djup blir den ofta bara värre av att någon från jobbet ringer. Som chef är det bättre då att tydliggöra att man kommer vara tillgänglig när det passar medarbetaren. Sen kan det så klart inte gå hur lång tid som helst utan kontakt. Innan det har gått en månad behöver man ta fram en plan för hur medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet. Det är ett lagkrav och ska göras i samverkan med läkare och försäkringskassan.
– I bästa fall går det inte så långt, utan du som chef har fångat upp signalerna tidigt och haft bra samtal som gjort att man kunnat byta ett riskabelt mönster eller komma ur en kris, avslutar Dag Bremberg.
