Världen springer, men hänger arbetsplatserna med? Nyckeln är inte “mer av allt”, utan att separera arbetsuppgifter och miljö: bli mer digitala hemma och mer mänskliga på kontoret. I detta avsnitt av podden Jobblivet för chefer och egenföretagare pratar vi om distansarbete, hur vi sätter rättvisa regler – och av vilka anledningar.
När så många av oss har vant sig vid att arbeta hemifrån, spara in på både kostnader och restid, vilka anledningar har vi då att åka till kontoret? Annika Holmberg sätter fingret på det: “När vi träffas så händer någonting annat.” Idéerna föds i friktionen, relationer byggs i vardagssnacket och komplexa frågor löses snabbare när vi möts. Samtidigt påminner Unionens Mirjam Olsson om något minst lika viktigt: fokus. “Det är inte rimligt att man ska behöva gå hem för att kunna koncentrera sig.” Om hemmet ger medarbetare bättre arbetsro måste kontoret uppgraderas – tysta zoner, mötesdisciplin och rätt rum för rätt jobb.
Flexibilitet ska inte ses som en förmån, det är en produktionsstrategi. Mirjam Olsson varnar för den “illusoriska känslan av kontroll” som uppstår när alla är på plats – närvaron i sig säger inget om värdet som skapas. Det gör däremot tydliga mål, gemensamma principer och aktiv uppföljning. Unionens ser positivt på distansarbete när det går att förena med uppgifterna, samtidigt som vi värdesätter kontorets kraft där den behövs.
I podden landar samtalet i ett tänkbart “kontoret 2.0”: “Jag drömmer om att vara hemma måndag och fredag… superproduktiv. Sen tisdag, onsdag, torsdag till kontoret… då får vi vara kreativa ihop… tekniken finns där, den är ganska osynlig,” säger programledare Nicklas Hermansson. Poängen är inte exakt vilka dagar, utan vad som passar bäst för just det vi vill uppnå.
Flexibilitet fungerar när den är saklig och transparent. ”Ingen modell passar alla, olika roller kräver olika lösningar – men kraven ska vara tydliga,” säger Annika. Mirjam fyller i att avsteg och undantag måste prövas mot gemensamma kriterier, annars uppstår godtycke och stress. Med rätt principer kan vi korta arbetstiden över tid, och ändå höja träffsäkerheten i när vi ses.
Lyssna på hela avsnittet för konkreta exempel på hur ni gör hemmet mer digitalt, kontoret mer samarbetsdrivet och ledarskapet mer aktivt – utan att bli mer kontrollerande.
Börja med uppgiften: Kartlägg flöden som kräver samproduktion (idéarbete, onboarding, svåra beslut) vs. flöden som kräver djupfokus. Matcha plats efter behov.
Designa kontoret för människor: Tysta zoner, bra mötesrum, sociala ytor och tydlig mötesdisciplin.
Standardisera det digitala: Gemensamma verktyg, filstruktur och klara riktlinjer för kommunikation när ni arbetar hemifrån.
Mät output, inte närvaro: Veckorytm med mål – leverans – lärdomar. Synliggör vad som gav värde, inte var någon satt.
Principer före tyckande: Dokumentera kriterier för distans/kontor per roll/uppgift. Tillämpa lika för lika – hantera undantag öppet.
Ta bort för att lägga till: Om ni ökar kontorsdagar, minska mötesmängd och rapportbrus så att vinsten i samvaro märks.
Iterera ofta: Testa under en persiod, följ upp samarbete, fokus och leverans – sen justera efter behov.
Nästa artikel
Med en lång historia som ledare inom dövidrott och även i fackliga sammanhang vill Niklas Wanjura bidra till vi-känsla, att gruppen har tydliga mål och att man löser problem tillsammans.
- Transparens är ett centralt ord i mitt ledarskap, säger han.
Niklas jobbar sedan många år på SVT som reporter, vilket innebär att han flera gånger får vara en arbetsledare under t.ex en tv-inspelning. Inom SVT peppas han att ta sikte på en chefsposition, dels för att de tycker att han är en god ledare i sin nuvarande roll, men även för att han är just döv, som inte ska ses som ett hinder.
- Det finns ett antal medarbetare som är döva idag på SVT, men ingen som är chef. Jag vill vara en förebild och visa att det går att vara chef som döv, säger Niklas. På så sätt vill jag också uppmuntra andra minoriteter och bidra till mångfald på arbetsplatsen.
Rent praktiskt, hur går det då till att vara ledare utan att höra? Hur gör man exempelvis när man ska leda möten? Niklas berättar att inom just redaktionen Teckenspråk, där han jobbar just nu, så kan många teckenspråk. Finns det personer som inte kan teckenspråk så behövs däremot tolk. På SVT finns fyra anställda tolkar.
- Har jag möten med bara en person, så skriver jag gärna svenska, säger han.
En utmaning med att använda sig av tolkar är att nå fram med tonen i budskapen.
- Tolken kan ju formulera sig på annat sätt än jag själv gör, förklarar Niklas. Översättningen från tolken kan exempelvis låta formell eller kanske till och med otrevlig när jag själv inte menar att göra det.
Hur går det då till med tolk om man är arg och skulle vilja låta arg i ett samtal?
Niklas berättar att det är detsamma som att använda en tolk från engelska till svenska som från teckenspråk till svenska, där tolken ”mjukar till” tonen och översätter orden och innebörden av dem, utan den ton som han kanske har.
Det finns utmaningar att vara döv i arbetslivet, men även fördelar. Niklas har, liksom många döva, utvecklat sin visuella förmåga.
- Jag kan ofta få en känsla för att något är fel i rummet snabbare än en som hör, berättar han.
Niklas berättar om ett möte, där tolken var lite försenad. Förutom Niklas så var det ytterligare två personer, där det blev tydligt för honom att det fanns någon form av konflikt.
- Jag avbröt mötet tillfälligt och vi gick tillsammans och tog en kopp kaffe. Den här mönsterbrytaren gjorde att de två individerna kom i samspråk mer informellt och löste konflikten som hade uppstått.
För att stödja hans målsättning att bli chef uppmuntrade hans gruppchef, honom att gå kursen Ny som chef hos Unionen, en kurs han tyckte var riktigt bra.
- Jag lärde mig bland annat mycket om coachande ledarskap, och att peppa sina medarbetare att själva lösa problemen.
När du blir chef – hur vill du uppfattas då?
- Jag vill vara lyhörd och ge alla möjlighet att göra misstag och utvecklas.
Niklas vill tipsa andra chefer att våga anställa folk med funktionsvariation.
- Om man har medarbetare med funktionsvariationer, exempelvis döva, så är ofta gruppen mer öppen för förändringar. Fokusera inte på funktionsvariationen, utan på det människan kan bidra med på arbetsplatsen.
Förutom att Niklas siktar på ett formellt chefskap inom SVT så är han idag arbetsmiljöombud , sitter i Unionenklubbens styrelse för hela SVT och är även nominerad till förbundsstyrelsen för hela Unionen.
- Så jag siktar högt som du ser, säger han och ler.
