Publicerad 02 sept. 2019
Ens jobbsituation kan plötsligt förändras och skapa stor stress. Kanske blir det uppsägningar på företaget, och så ska hälften så många göra samma jobb som tidigare. Eller så vill arbetsgivaren inte hålla sina löften om avancemang. Är det rimligt? Gunilla Krieg, central ombudsman hos Unionen, tipsar om hur du kan tänka eller tackla dilemmat för en bättre balans på jobbet.
Hälften är uppsagda
Företaget sa upp personal. Nu är vi hälften så många i arbetsgruppen, men förväntas ändå göra samma mängd jobb. Vi kommer att stressa ihjäl oss.
Gunilla Krieg tänker: Ingen ska behöva jobba sig sjuk, det gynnar varken dig eller arbetsgivaren. Och det finns lagar och föreskrifter som reglerar sådana här situationer.
Prata med chefen om problemet, men ta inte upp frågan ensam. Du kanske är en person med bra civilkurage, men risken är att du blir utpekad som den besvärliga eller den som inte pallar trycket, ”andra verkar inte ha ett problem med det här.” Nej, prata ihop er i gruppen om vad ni vill lyfta med chefen. Förbered er väl. Läs på vad lagen säger, som arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Läs också föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, den är lika bindande som en lagtext, och däri finns bra argument för er. Bland annat säger OSA att det är arbetsgivarens ansvar (inte ditt) att prioritera vilka uppgifter som ska utföras när arbetsbelastningen och stressen blir för stor.
Be om ett möte med chefen. Ta upp några korta, kärnfulla punkter och ha förslag på förändring. Om chefen kommer med fluffiga svar om att ”det ska jag naturligtvis kolla på”, så be om en deadline för när ska detta vara löst. Skriv ner vad som sägs på mötet, och låt chefen signera det ni kommit överens om. Då blir löftena lättare att följa upp.
Det är arbetsgivarens ansvar att planera arbetstiden enligt lag och avtal, att verksamheten fungerar när någon blir sjuk och se till att alla får semester enligt semesterlagen .
Vi måste ha ständig beredskap
Vi är en liten grupp på fyra anställda, som behöver ha beredskap att svara i jourtelefonen och på viktiga mejl från tidig morgon till midnatt. Chefen har sagt att vi får lösa det hur vi vill, han lägger sig inte i, bara telefonen är täckt. Men vissa dagar blir det mycket extrajobb utan att man får betalt.
Gunilla Krieg tänker: Det är inte ovanligt att chefer presenterar det här upplägget som ”jag lägger mig inte i, ni klarar det så bra själva” – som om hen vore snäll. Det låter så bra med frihet och delegerat ansvar, men om arbetsgruppen inte har tillräcklig bemanning så finns det inte utrymme för raster, dygnsvila eller veckovila. Det är arbetsgivarens ansvar att planera arbetstiden enligt lag och avtal, att verksamheten fungerar när någon blir sjuk och se till att alla får semester enligt semesterlagen . Det finns ingen skyldighet att vara tillgänglig under semestern eller att vara tillgänglig utanför arbetstid utan beredskapsersättning .
Jag fick nej på vidareutveckling
När jag tog den nya tjänsten lovades jag vidareutveckling. Jag skulle få gå såväl kurser som få mer ansvar. Men så slutade min chef och det kom in en ny, som tydligen inte tycker att jag är tillräckligt kvalificerad. Jag tappade motivationen och känner mig lurad.
Gunilla Krieg tänker: Det här är ett knivigt läge. Muntliga avtal (som det du hade med din tidigare chef) gäller, men det kan vara problematiskt att bevisa vad du lovats om ord står mot ord. Vi brukar ge rådet att man ska be att få alla överenskommelser skriftligen. Det måste inte vara ett formellt avtal, utan kan lika gärna vara ett mejl som bekräftar vad som blev sagt, eller minnesanteckningar från ett utvecklingssamtal . Så kolla igenom din mejlkorg för att se om din tidigare chef bekräftade vad ni pratat om skriftligen. Det är i nuläget din bästa chans.