Unionens chefsekonom: 3 starka skäl till högre löner

Högre löner mitt i en pandemi? Ja, det stärker hushållen och den svenska ekonomin. Dessutom finns det tecken på en snabbare återhämtning här än i övriga Europa. Här är Unionens chefsekonom Katarina Lundahls tre främsta argument för högre löner.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl

Nyligen släppte facken inom industrin sin rapport om de ekonomiska bedömningarna inför den pågående avtalsrörelsen. Vi befinns oss fortsatt i en pandemi och i en ekonomisk kris. Ändå tycker vi att det är läge att höja lönerna – av tre skäl.

1. Lagom är bäst-tänket

Svensk lönebildning ska inte förstärka konjunktursvängningar. Vi ska inte brassa på med högre löneökningar än vad företagen långsiktigt kan bära under högkonjunktur, men inte heller förstärka konjunkturnedgångar genom låga löneökningar i sämre tider. Svensk ekonomi och svenska hushåll behöver i denna kris draghjälp från rimliga reallöneökningar.

2. Vi gick starka in i pandemin

En annan viktig utgångspunkt är just utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft. Här visar vår analys att den stärkts de senaste åren, med bättre utveckling till exempel när det gäller produktion och produktivitet än i viktiga konkurrentländer. De stora industribolagen har gått in i den här krisen med starka positioner, vilket ger dem goda möjligheter att också komma ut starka på andra sidan. De stora statliga stöden hjälper också till och lyfter av kostnader. Därför är det rimligt, även i dessa pandemitider, att fortsätta ha stabila löneökningar som ger höjda reallöner. Det är också viktigt att hålla fast vid vår lönebildningsmodell, som bidrar till att hålla ihop samhället i tider när viruset slår väldigt olika mot olika branscher. Modellen ger förutsättningar för en hyfsat jämn löneökningstakt, vilket är bra för både sammanhållning och för den ekonomiska återhämtningen.

3. Inte jämförbart med finanskrisen

Finanskrisen slog hårt mot svensk industri. Arbetsgivarna pekar därför gärna på hur det gick för industrin då, och varnar för att samma långvariga svaga utveckling kommer att bli fallet nu. Att arbetsgivarna fokuserar just på industrin är för att den sätter det så kallade märket, och industrins utveckling är därför av särskild betydelse.

Men att tro att industrin kommer påverkas på samma sätt som under finanskrisen leder tankarna fel, av två skäl. Det första är att svensk industri har ett betydligt starkare utgångsläge den här gången. Företagen lärde sig också många läxor under finanskrisen. Det andra skälet är att den här krisen ser ut att slå hårdast mot tjänstesektorn, och att industrin har ledartröjan i den återhämtning som nu inletts.

Färska siffror från SCB visar också att industriproduktionen i augusti var tillbaka på samma nivåer som före krisen. Visst, läkemedelsindustrin har gett viss draghjälp, men minst lika viktig är den starka återhämtningen inom fordonsindustrin. Svensk fordonsindustri hade det riktigt tufft under finanskrisen, då efterfrågan störtdök. Nu driver bland annat ökad e-handel och snabba teknikskiften på för en fortsatt relativt god efterfrågan, och svensk fordonsindustri är väl positionerad för att dra nytta av utvecklingen. Vi hör också från våra förtroendevalda i de stora fordonsföretagen att deras företag ser ut att klara sig bättre än många andra europeiska bolag. Så såg det inte ut under finanskrisen.

Sammantaget finns det goda möjligheter för en stark och relativt snabb återhämtning för stora delar av svensk industri. Att skrämmas med hur det gick under finanskrisen leder därför fel. En fortsatt stabil löneökningstakt som levererar reallöneökningar är något som skulle gynna både svensk industri och svensk ekonomi i stort.

Visst finns det risker – men också ljuspunkter

När vi blickar framåt finns självklart risker för svensk och global ekonomi kopplad till ökad smittspridning. Men i de flesta länder kommer man hantera den ökade smittspridningen annorlunda än i våras. Risken för att vi åter får nedstängda fabriker och klippta leverantörskedjor är därför mindre. Vissa delar av världen, som Kina, hjälper också till med en robust uppgång. De enorma finanspolitiska stimulanserna ger också bra global draghjälp. Till exempel Tyskland för en mycket mer expansiv finanspolitik än under finanskrisen, vilket är positivt för oss eftersom det är en så viktig exportmarknad.

I facken inom industrins rapport tittar vi närmare på hur den här krisen har slagit mot svensk ekonomi jämfört med tidigare kriser. Det svenska BNP-fallet har denna gång varit snabbare, men återhämtningen ser ut också ut att gå fortare. Vi ser även att sysselsättningstappet i Sverige hittills har blivit mindre än under tidigare kriser. Systemet med korttidsarbete och andra stödåtgärder har räddat jobb och lyft av kostnader från både arbetsgivare och arbetstagare. Det gör det enklare att snabbt komma tillbaka på banan och gå vidare.

Något annat att ta med sig är att den ekonomiska uppstudsen nu går fortare än vad många trodde i våras, trots att vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Tänk vilken återhämtning vi kommer få den dag då viruset är under kontroll, till exempel med hjälp av ett vaccin. Den här krisen är annorlunda än tidigare bland att för att själva roten till krisen faktisk kan komma att försvinna. En finanskris går inte på samma sätt att bota med ett vaccin.

Ledarskap i det ”nya normala”

Ingen vet hur vår tillvaro kommer att se ut när coronakrisen är över. Vi har tagit fram råd och stöd för dig i ditt ledarskap att ta hjälp av när krisen är över.

”Vi behöver prata mer om ledarskapets syfte”

Medan ledarskapet har moderniserats lever den gamla bilden av chefskapet kvar som många unga ärvt av sina föräldrar, som innefattar stress, tråkiga möten, pappersarbete och konflikter.

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg