Välutbildade människor tvingas säga upp sig från sina jobb för att ta ”enklare arbeten” – i en tid där arbetsgivare söker med ljus och lykta efter kompetens. Galet, tycker läkaren Kristina Glise, som menar att det handlar om ett systemfel.
Publicerad 22 juni 2021
Det här gäller utmattade personer som behöver få lite mer tid innan de är på banan igen. Men då säger Försäkringskassan stopp, vilket är anledningen till att många tvingas säga upp sig från sina jobb. Det är tragiskt, tycker läkaren Kristina Glise, som jobbat med utmattade patienter sedan 90-talet, och som nu skrivit ett utlåtande till utredningen som ser över sjukförsäkringssystemet.
– Inte nog med att det kan kännas som ett hot och en kränkning för patienten som inte vill något hellre än att komma tillbaka till sitt arbete igen, det leder ofta till en försämring av sjukdomen. Att byta arbete är påfrestande för en frisk, för en som är sjuk på grund av för hög stressbelastning är det en oerhörd stress, särskilt om det är oönskat. Det är också samhällsekonomiskt helt fel att exempelvis en advokat eller civilingenjör ska börja sälja korv.
Kristina Glise medger att hon gjort en helomvändning här. I början på 90-talet i samband med den ekonomiska krisen började en ny patientgrupp söka sig till företagshälsovården. Från att tidigare mest ha hjälpt människor med kort utbildning, som städare, undersköterskor och ekonomibiträden som kanske sökte för värk i rygg och axlar, kom nu personer med lång utbildning som hade ”gått in i väggen.” De var hjärntrötta. Utmattade.
Galet, tycker läkaren Kristina Glise, som menar att det handlar om ett systemfel
– Jag var företagsläkare på ett sjukhus i Västsverige när vi började se de här problemen. De som kom var helt slutkörd och uppgivna, klagade över situationen på jobbet och ville aldrig gå tillbaka dit. Och jag som läkare tänkte att om en arbetsplats gör dig så sjuk, ska du naturligtvis inte vara där.
Så företagsläkarna samarbetade med personalavdelningarna för att utmattade skulle få byta jobb. Det var strategin. Men Kristina säger att efter några år kom patienterna tillbaka och var missnöjda. De berättade om hur kämpigt det hade varit att börja om från scratch på en ny arbetsplats, att lära sig nya rutiner och bekanta sig med nya kollegor. ”Jag kände ingen och behövde börja om från början, det var så jobbigt att jag höll på att knäckas av det.”
– Det visade sig att många hade trivts bra på sina jobb, men att deras situation var stressig och ohållbar. Hade man bara fått hjälp med det, så hade man velat återgå till sitt gamla jobb. Ja, patienterna gav en massa bra förklaringar. Jag och mina kollegor fick oss en riktig läxa.
Det finns heller inget som säger att ett ”enklare arbete” är mindre belastande
Sedan dess har Kristina Glise och många av hennes kolleger låtit utmattade patienter steg för steg återgå till sitt vanliga arbete, förutsatt att där inte finns konflikter. Arbetsgivarna har ett arbetsmiljöansvar, och många arbetsgivare gör sitt yttersta för att anpassa arbetet. När man känner sig frisk och stark nog, kan personen sedan själv bestämma om hon vill stanna eller söka nytt arbete, vilket många gör.
– De flesta kommer tillbaka även om det kan ta tid för den som blivit allvarligt utmattad. Det här är en sjukdom som läker långsamt, säger Kristina Glise.
Problemet (så som systemet fungerar idag) är att efter 180 dagars sjukskrivning säger regelverket att om du inte kan gå tillbaka till ditt ordinarie arbete ska du prövas mot hela arbetsmarknaden. Finns det enligt Försäkringskassan något enklare arbete du kan utföra, så måste du ta det istället. Något konkret jobb visar man dock inte på.
– Det är helt fel, systemet är inte anpassat efter sjukdomens förlopp. Det finns heller inget som säger att ett ”enklare arbete” är mindre belastande, jag har sett många patienter bli allvarligt sjuka igen. Det är också samhällsekonomiskt tveksamt att tvinga en högutbildad person att ta ett enklare jobb när hon kan få tillbaka arbetsförmågan för att klara sitt ordinarie jobb, säger Kristina Glise.
– Att man vid ett avstämningsmöte med läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan gör upp en plan för återgång i arbete med successivt ökande arbetstid och anpassade arbetsuppgifter, det tar olika lång tid för olika patienter. Ibland vid särskilt allvarliga fall används samordningsinsatser. Det innebär att en patient som har ett krävande jobb på exempelvis en advokatbyrå, kan få arbetsträna på ett annat ställe utan att behöva säga upp sig. Det kan vara att man arbetstränar i en syateljé, säljer skidor på Intersport eller arbetar på en kyrkogård. Det här har fungerat fantastiskt bra, så den typen av system behöver utvecklas. Vi måste hjälpas åt kring patienterna igen. Just nu känns det som om Försäkringskassan ligger i sina skyttegravar, vilket försvårar samarbete.
Nästa artikel
En medlem hörde av sig till Unionen och berättade att hon kände sig djupt kränkt då hennes chef hade öppnat ett flertal låsta personalskåp och sökt igenom dem.
– Han rotade igenom min väska där jag hade plånbok, schampo och använda trosor och strumpor efter ett träningspass. Jag hade även fått flyers från politiska organisationer, vars åsikter jag inte ens delar. Det kändes väldigt obehagligt. Det är ju mitt skåp, sade medlemmen.
Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, förstår kvinnans upprördhet.
– Jag fattar att det känns obehagligt. Själv har jag oftast bara en vattenflaska och ett par pennor i mitt skåp, men jag skulle ändå tycka att det var otrevligt om min chef kollade igenom det utan min vetskap.
På frågan om arbetsgivaren verkligen får göra så är svaret dock nja. Eller: Det beror på. Bland annat handlar det om vad ni kom överens om när du fick skåpet.
– Om det var tydligt när du fick skåpet att det ska innehålla arbetsrelaterat material, och skåpet är olåst, så skulle arbetsgivaren kunna titta i det utan att berätta om det i förväg. Är det däremot ett privat skåp, där syftet är att du ska kunna låsa in din väska och andra personliga saker medan du jobbar, så bör arbetsgivaren inte rota igenom det utan anledning.
Mellan arbetsgivare och anställda finns nämligen en ömsesidig lojalitetsplikt, som innebär att ni ska vara lojala mot varandra.
– Att öppna ett personligt, låst skåp utan god anledning känns inte lojalt. Det är heller inte förenligt med god sed, säger Ia Hamn.
Finns det däremot en välgrundad misstanke om illojalitet eller brottslighet som kan komma att drabba arbetsgivaren så får de söka igenom även ett låst skåp. Fast vid misstanke om narkotika, sprängmedel, vapen, barnpornografi och liknande ska arbetsgivaren i första hand ringa polisen.
– Om det faktiskt finns något av detta i skåpet riskerar ju arbetsgivaren att förstöra bevisningen om skåpet öppnas, eller så kan det rent av vara farligt för den som går in i skåpet.
Just den här kvinnan fick ingen förvarning och heller ingen förklaring till varför hennes och hennes kollegors skåp var genomsökta.
– Det allra bästa tycker jag är om arbetsgivaren säger vad de misstänker och frågar om det är okej att gå igenom skåpet tillsammans.
Känner du fortfarande en stark olust över det som har hänt, eller inte är tillfreds med svaret på frågan om varför skåpet öppnades, så tycker Ia Hamn att du ska kontakta din fackliga representant.
– Är det här ett brott mot lojalitetsplikten eller inte förenligt med god sed, så kan facket hjälpa dig att lyfta frågan.
