Att corona-krisen får genomgripande effekter på ekonomin är uppenbart. Just nu är över 100 000 personer varslade om uppsägning. Än vet vi inte var det här slutar, men det är dags att börja se framåt, vilket Unionens chefsekonom Katarina Lundahl pratade om i radioprogrammet Godmorgon världen.
Publicerad 17 juni 2021
Allt har visserligen inte sin grund i coronan. Redan tidigare hade ekonomin påbörjat en omvandling där digitalisering och automatisering drastiskt förändrat förutsättningarna. Vad pandemin har gjort är att gasa på förändringen. Ja, Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, som intervjuas i samma program, kallar det till och med för strukturchock. Och på Unionen ser vi dagligen konkreta exempel på hur människor påverkas av detta.
– Coronakrisen gör att en hel del företag har kniven mot strupen och måste skära ner, och då är det naturligt att titta på hur man kan jobba annorlunda, vilket driver automatisering just nu, säger Katarina Lundahl i programmet.
På vissa håll innebär det att arbetsgivare säger upp personal som inte har rätt kompetens, på andra håll väljer företag att istället omskola och vidareutbilda redan anställda.
– Det tror jag är en stor utmaning för Sverige nu, att genomföra de här kompetensskiftena. Vi ser många företag, stora företag, som verkligen vill försöka dra nytta av den personalstyrka man har. Men vi ser också många företag som tänker att det känns enklare att inte satsa på den befintliga personalen utan säga upp den och försöka rekrytera ny. Och det tror ju vi är en kostsam väg och felaktig väg att gå, och så klart olyckligt även för medarbetarna, säger Katarina Lundahl.
Hon pekar också på likheter med finanskrisen 2008, där många, även högutbildade personer som ingenjörer, fick kicken
– Men två år senare fanns det fler ingenjörer anställda igen. Så de tjänsterna kom ganska snabbt tillbaka, medan de administrativa tjänsterna försvann för gott. Och det mönstret tror vi att man kommer att kunna se nu också: Även högkvalificerad personal kan bli av med jobbet om det går dåligt på det företag man jobbar på, men man har ganska goda chanser att få ett nytt jobb.
Så vad krävs för att näringslivet ska kunna fortsätta rulla och människor ha jobb? Svaret stavas utbildning.
– Vi kommer att klara det här bra. Men en förutsättning för det tror jag är att parterna, alltså fack och arbetsgivare och staten, jobbar tillsammans för att förbättra möjligheterna till kompetensutveckling , så att man kan kliva vidare till nya jobb både på tvären och ta sig uppåt på kompetensstegen, säger Katarina Lundahl.