Riksbanken gör rätt i att höja räntan

Vi lever i exceptionella tider. Först hade vi en omfattande pandemi, nu ser vi ett krig på vår egen bakgård i Europa. Det har lett till prisökningar. Hur ser Unionen på det här?

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Bild på Katarina Lundahl

Debatten har den senaste tiden rasat för fullt om Riksbanken borde höja räntan eller inte, med två läger. Vissa ser prisökningarna som tillfälliga och vill inte att räntan höjs, andra är inte lika säkra på att inflationen kommer falla tillbaka av sig självt och vill att Riksbanken agerar.

28 april kom så Riksbankens eget besked. De genomför en första räntehöjning, och aviserar att två eller tre till kan komma i år.

Jag anser att det var ett nödvändigt och välkommet beslut, som skickar en viktig signal om att Riksbanken har inflationsmålet i fokus. Deras prognos är fortsatt hög inflation både i år och nästa år, och då behöver de agera.

Även om Riksbanken inte styr över till exempel energipriserna så är inflationsuppgången nu bred och det finns risk för en kostnadsspiral som drar iväg.  Inflationsförväntningarna är relativt stabila, men på väg upp. Att inte höja nu skulle spätt på de förväntningarna och därmed i sig självt skapa grogrund för högre inflation. Det är bättre att stämma i bäcken än att få stora inflationsproblem längre fram.

Stabila priser och prisförväntningar är helt centrala för en välfungerande svensk lönebildning och därmed för välmående hushåll. Svenska löntagare har haft en av världens starkaste reallöneutvecklingar de senaste två decennierna. En lönebildningsmodell som har levererat och gett mer i plånboken är en viktig förklaring. En stabil inflationstakt är en nyckel för att den utvecklingen ska fortsätta.

Vi har också erfarenheter från början av 2010-talet när Riksbanken inte lika tydligt satte inflationsmålet främst, vilket påverkade trovärdigheten för inflationsmålet negativt. Det blev stökigt för lönebildningen.

Skulle inflationen avta för att till exempel energipriserna minskar snabbt eller svenska konsumenter börjar hålla hårt i plånboken så kan Riksbanken sänka styrräntan igen, eller avstå från fortsatta höjningar. Det är viktigt att Riksbanken är följsam och det tror jag de kommer vara.   

Men slår då inte en räntehöjning mot hushållen? Jo i det korta perspektivet, och Riksbanken behöver därför höja med försiktighet. Men det är bättre med tydliga signaler tidigt och väl avvägda höjningar nu, än att vi hamnar i en situation där hushållen får leva med hög inflation, kompensationskrav, räntehöjningar och urgröpta plånböcker under lång tid framöver.

Katarina Lundahl
Chefsekonom
Unionen

2022-04-28

Shape Created with Sketch.

Inflation

Förenklat kan man säga att inflation innebär att priserna ökar vilket leder till att pengarna tappar i värde.

Deflation

Motsatsen till inflation kallas deflation, vilket då innebär att priserna sjunker och det leder till att pengarna ökar i värde.

 

Läs mer om inflation på Riksbankens webbplats. Riksbankens inflationsmål är att hålla inflationen kring 2 procent per år. 

Shape Created with Sketch.

Unionen gjorde mest träffsäkra prognoser över BNP-utvecklingen för 2021.

Varje år utvärderar Konjunkturinstitutet olika aktörers konjunkturprognoser. Förutom Unionen och Konjunkturinstitutet utvärderades sjutton olika prognosinstitut, bland annat Riksbanken, regeringen, alla storbankerna, Svenskt Näringsliv och LO. Hela utvärderingen hittar du här.